FREDAGSMYS | Chefredaktör Nordling tittar närmare på en färsk avhandling om nätets verkliga makthavare. Du anar inte vilka de är. Eller jo, det gör du. Tyvärr.
Jag är en sån där som tror på samtalet. Att det är genom att stöta olika åsikter som samhället utvecklas på bästa sätt. Utmaningen är dock var detta åsiktsutbyte ska ske för att göra största nytta för demokratin. Tidningarnas insändarsidor var länge de enda platser där medborgarna kunde göra sina röster hörda för en bredare publik, utan att bli kurerade i form av intervjuer eller liknande. Insändarsidorna hade emellertid sina redaktörer som grindvakter, och många upplevde nog att det var svårt att komma till tals i ett så begränsat utrymme.
Men med internet och alla de plattformar som därmed möjliggjordes skulle det bli andra bullar. Äntligen skulle alla kunna komma till tals på riktigt. Som vi alla vet blev det inte riktigt så. Men hur blev det då? En som tittat på det är Malin Holm vid Uppsala Universitet. I sin avhandling The Rise of Online Counterpublics?: The Limits of Inclusion in a Digital Age har hon undersökt hur olika grupper använder nätet för att påverka och förändra det offentliga samtalet.
Malin Holm menar att priviligierade grupper gynnas av hur online-plattformar utformas. Framför allt inom de kommentarsfält som etablerade medier erbjuder. I en intervju på universitetets hemsida säger hon:
När debatt och insändare har flyttat ut på nätet har tidningarna tagit mycket mindre ansvar för urvalet, de har mer eller mindre släppt ordet fritt. Det har indirekt gett priviligierade grupper med åsikter som tidigare varit marginaliserade inom mainstreammedia, till exempel högerpopulistiska och klimatskeptiska, ett mycket större utrymme att göra sina röster hörda.
Och hon har därför ställt frågan till ett 30-tal stora medieaktörer om hur de har tänkt:
Redaktörerna ville ha trafik till sina sidor för att tjäna mer pengar på annonser. I jämförelse med tidigare liknande forum, såsom debattartiklar och insändare, är inkludering här alltså mycket mer starkt kopplad till ekonomiska incitament.
Medier som i vissa kretsar ofta ansetts ha skapat en sorts åsiktskorridorer har alltså släppt lös sina egna fördämningar för att tjäna pengar på det oönskade innehållet. Onekligen en rätt intressant paradox. Det mest spännande är emellertid Malin Holms slutsatser om vilka som framför allt gynnats av den nya tidens plattformar:
De är inte socioekonomiskt marginaliserade som de ofta framställs i debatten. Det är en priviligierad grupp. De tycker själva att de har rätt i sak, att de har rätt att bli mer lyssnade på, men att de blir tystade i den offentliga debatten. Högutbildade män är en grupp som historiskt sett har tagit mycket plats. När de i dag i samhället tvingas dela med sig av makten till kvinnor och till etniska minoriteter känner de sig kränkta av att de grupperna har tagit något som är deras.
För en plattform som Dagens Arena är detta verkligen något att fundera på. Våra egna kommentarsfält är stängda sedan länge, inte minst på grund av liknande erfarenheter. I vår Facebookgrupp påminns vi gång på gång hur svårt det är att få till ett givande utbyte mellan de som interagerar. Vi får ofta ta bort personliga påhopp och oartiga inlägg. (Hur kan någon fortfarande tro att det är en framgångsrik metod att vräka ur sig otidigheter och förklenande omdömen om du vill påverka folk?) Det är ibland svårt att se en framtid för det där samtalet som jag tror så mycket på. Men likväl vägrar vi ge upp hoppet.
Om sånt här intresserar dig, och du liksom jag tror på samtalet, är vår nya podd om journalistik antagligen något att lyssna in på. Den hittar du här. Och om du tror att du har något som fler borde få ta del av så kommentera gärna denna kolumn. Men kom ihåg att det oftast inte finns någon anledning att inte försöka vara trevlig när du vill framföra din åsikt.
Ha en fin helg!
Jonas Nordling
chefredaktör
PS. Vi är fortfarande väldigt beroende av dig för att fortsätta vara oberoende! Läs mer om hur du kan stötta oss här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
