Platser som har blivit »betydelselösa« är en nyckel till att förstå vad som får människor att rösta på anti-EU-partier. Det menar professorn Andrés Rodriguez-Pose.
Under senare år har det inom akademin varit på modet att sätta likhetstecken mellan stora städer och framtiden. Det har utmålats som att det är här all tillväxt kommer att ske, säger professor Andrés Rodriguez-Pose. Men det här är en destruktiv retorik som får konsekvenser för hur människor känner och tänker, och något som skapar en växande geografisk klyfta.
Han är professor i ekonomisk geografi vid London School of economics, men själv född i Spanien. En regnig måndag gästar han Entreprenörsskapsforum i Stockholm för att ge sin bild av hur populism och anti-europeisk röstning uppstår, något han beskriver i artikeln »The revenge of the places that don’t matter«.
– Långvarig ekonomisk och industriell nedgång är de främsta drivkrafterna bakom anti-EU-röstning, säger Andrés Rodriguez-Pose.
De här skälen till att rösta populistiskt gäller oavsett om du själv är rik eller fattig i förhållande till andra, det är platsens status som avgör, menar Andrés Rodriguez-Pose, och exemplifierar med valet av Trump i USA och Brexit-omröstningen.
En faktor på individnivå som spelar roll är dock låg utbildning, det ger en ökad sannolikhet på att rösta på partier som är emot etablissemanget.
Att en ort eller region har stor utflyttning och låg sysselsättningsgrad är däremot inte i sig något som ökar grogrunden för att rösta på anti-etablissemangspartier. Inte heller migration, menar professorn, vars analys bygger på en undersökning av valresultat i alla EU-länder, nedbrutet på regional och lokal nivå.
Samtidigt menar Andrés Rodriguez-Pose att många av de orter och regioner som lider allra värst ekonomiskt, med hög arbetslöshet, ofta har tagit emot stora summor i statligt stöd – utan att situationen har förbättrats. Han tar franska Korsika som exempel.
– På Korsika arbetar 50 procent av alla invånare i offentlig sektor, vilket är dubbelt så många som på 1980-talet. Är de nöjda? Nej, 2 av 3 parlamentariker från Korsika är från anti-etablissemangs- och euroskeptiska partier, säger han.
Poängen är att så länge kommuner och regioner har korrupta och icke-fungerande styren kan man ösa hur mycket pengar som helst över dem, utan att det förbättrar tillväxt och ekonomi. Här riktar Andrés Rodriguez-Pose en känga till EU:s stora struktur- och regionalfondsprogram, som är tänkt att utjämna ekonomiska skillnader mellan länder och regioner.
Han pekar också på att känslan av att tillhöra en region eller stad som är »förlorare« är relativ; den förhåller sig till hur situationen var något eller några årtionden tidigare, och behöver inte betyda att regionen som röstar populistiskt i absoluta termer är fattig – den kan till och med vara rik.
– Norra Italien, som fortfarande är en av de rikaste regionerna i Europa, röstar i stor utsträckning på anti-etablissemangspartier. Där handlar det om att de här platserna, till exempel staden Verona som tidigare hade en stor industri, har sett en minskning i reella termer av sitt forna välstånd, säger Andrés Rodriguez-Pose.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
