Högutbildade arbetsinvandrare får lägre lön

arbetskraftsinvandring Lönerna ligger klart lägre för arbetskraftsinvandrare inom it-sektorn och ingenjörsyrken, än vad den gör för svenskar anställda i samma branscher. Dessutom är skyddet mot lönediskriminering svagt.

 Sveriges öppna lagstiftning om arbetskraftsinvandring är under debatt. Många hävdar att regelverket borde stramas åt eftersom människor som kommer hit utnyttjas och tvingas arbeta under slavvillkor. I de flesta yrken som inte kräver någon utbildning finns ingen brist på arbetskraft, och därför borde inga arbetstillstånd utfärdas där, anser till exempel LO.

För högutbildade arbetskraftsinvandrare har problemen som har lyfts i debatten istället varit att personer som har arbete utvisas på grund av att arbetsgivaren betalat in fel lön eller att semester och andra villkor inte har hanterats rätt.

I en ny rapport riktar Petra Herzfeld Olsson, docent inom juridik med inriktning mot arbetsrätt, sökljuset mot den här gruppen arbetstagares löner och villkor.

– Fokus har legat mycket på den lågkvalificerade arbetskraften, och jag började fundera på vad utlänningslagens krav på kollektivavtalsliknande villkor innebär i branscher med sifferlösa avtal. Det här i kombination med bilden av »jakten på talanger« som präglar den här gruppen. Hur kan vi kontrollera hur indiska it-ingenjörer egentligen har det i Sverige?

Funderingarna ledde till en rapport utgiven av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) som granskar lönenivån för 300 ansökningar om arbetstillstånd från 2017 och analyserar de lagliga möjligheterna för de här arbetstagarna att kräva likabehandling vad gäller lön.

De granskade ansökningarna om arbetstillstånd visar att bara 26 procent av personerna ifråga ska jobba som direktanställda på ett svenskt företag, övriga är utstationerade från ett företag i ett land utanför EU. De flesta utstationeras till ett företag inom samma koncern som det de skickas ut ifrån, medan en mindre andel sänds att arbeta för ett helt annat företag.

På ansökningar om arbetstillstånd ska lönenivån anges, och Petra Herzfeld Olsson har gjort en jämförelse mellan de angivna lönerna och SCB:s och Sveriges ingenjörers lönestatistik.

– En större andel av arbetskraftsinvandrarna hamnar i de lägre löneskikten, säger hon.

På ansökningarna anges oftast examensår och vilken utbildning personen ifråga har, vilket kan jämföras med Sveriges ingenjörers siffror som innehåller samma uppgifter. Även med hänsyn till arbetslivserfarenhet tenderar migranterna att ha lägre löner. Särskilt i IT-sektorn är det en markant skillnad i lönenivåer där den absoluta majoriteten av arbetskraftsinvandrarna hamnar bland i den lägsta fjärdedelen av lönespannet sett till hela sektorn.

De utstationerade arbetstagarna är också klart överrepresenterade i de lägre löneskikten.

Ändå säger Petra Herzfeld Olsson att man inte kan dra några säkra slutsatser.

– Jag vet inte om lönenivåerna handlar om utnyttjande eller om den här gruppen utför de mest lågkvalificerade uppgifterna på arbetsplatsen.

Det svenska systemet bygger på att respektive fackförbund inom olika yrken har rätt att granska nivån på löner och andra villkor i de ansökningar om arbetstillstånd som görs i Sverige. Väljer fackförbunden att inte granska en ansökan är det istället Migrationsverket som försöker göra en bedömning av om lönen är på en rimlig nivå. Lagstiftningen säger att löner och andra villkor inte får vara sämre än de som anges i svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Sveriges ingenjörer erbjuds att granska ansökningarna i 80 procent av fallen som rör arbetstillstånd inom de undersökta yrkena, och fackförbundet har valt att alltid uttala sig om lönenivån, men däremot inte om försäkringar när företaget saknar kollektivavtal. Unionen uttalar sig bara om lön och villkor i fall där arbetsgivaren eller värdföretaget har kollektivavtal

Migrationsverket använder av SCB:s siffror – som inte kan brytas ned på ålder eller examensår –  i granskningen av ansökningar, men enligt rapporten ser myndigheten det inte som sin uppgift att komma fram till en exakt rätt lön. Om lönenivån är under en lägstanivå kan Migrationsverket i sin bedömning ta hänsyn till andra förmåner som till exempel fritt boende.

Att både Sveriges ingenjörer och Unionen har så kallade sifferlösa avtal, vilket ger utrymme för större individuella löneskillnader, gör inte bedömningen enklare.

– Sifferlösa avtal innebär nya utmaningar, men det gäller bara att anpassa och hitta nya metoder för att utmejsla en lön till exempel, och hantera den verklighet vi nu befinner oss i, säger Petra Herzfeld Olsson.

Den andra delen av studien är en granskning av vad aktuella lagar säger om arbetskraftsinvandrarnas rätt att kräva likabehandling med sina svenska kolleger vad gäller lön. Frågan är inte helt enkel då flera olika regelverk är gällande, bland annat EU-rätt.

Den stora grupp ingenjörer och IT-tekniker som arbetar i Svergie utstationerade av ett företag utanför EU omfattas av EU-direktivet om »företagsinterna förflyttningar«, vilket gör deras ställning osäker vad gäller rätten att hävda att de skulle få lön motsvarande vad en svensk anställd har, enligt Petra Herzfeld Olsson.

När det gäller övriga arbetskraftsmigranter gäller andra EU-direktiv i Sverige, och ett av dem slår fast principen om likabehandling för »arbetstagare från tredje land« vad gäller lön och andra villkor. Men enligt Petra Herzfeld Olsson valde Sverige att införliva det här direktivet i svensk lag på ett sätt som inte tar hänsyn till den principen, och därmed försvagar diskrimineringsskyddet.

Därför är det »ytterst tveksamt« om svensk rätt uppfyller de krav som EU-rätten ställer när det gäller likabehandling av arbetskraftsinvandrare« skriver hon i rapporten.

Det här betyder att arbetskraftsinvandrare som arbetar för svenska företag borde kunna hävda rätt till lika lön i domstol. Men det skulle vara en process med omvägar.

– De kan inte kräva högre lön direkt med basis i direktivet. Man får istället inleda med att väcka mål i domstol om högre lön, för att domstolen då ska säga att den här rätten inte finns i svensk lag och då kan personen möjligen i nästa steg väcka talan mot staten (Sverige) för att ha införlivat det här direktivet bristfälligt, säger Petra Herzfeld Olsson.

Hon ser det också som teoretiskt möjligt att domstolen skulle tolka begreppet etnicitet i diskrimineringslagstiftning i bredare bemärkelse, och då direkt kunna finna att arbetskraftsinvandrare är diskriminerade. Själv vill hon att lagen stärks.

– Jag förespråkar att man ska införa migrationsrättslig status som en ny diskrimineringsgrund.

Den här rätten att eventuellt kunna hävda diskriminering gäller dock inte den majoritet av arbetskraftsinvandrare inom it och ingenjörsyrken som är utstationerade.

På vissa sätt menar Petra Herzfeld Olsson att det kan vara lättare att inom LO:s yrken hävda rätt till lika lön än inom de mer högutbildade grupperna, på så sätt att lönenivåer är enklare att utläsa ur kollektivavtalen.

 – Vid tillståndsprocessen är det lättare för Migrationsverket att avgöra om lönen och villkoren lever upp till kraven. Men för att hävda rätt till likabehandling senare förutsätter det att arbetsplatsen omfattas av kollektivavtal, annars är det lika svårt som för alla andra, säger hon.

När det gäller fackens roll säger Petra Herzfeld Olsson att hon tror att de gör det de kan, men lägger sedan till att de kanske skulle kunna reflektera mer över sin egen roll i arbetstillståndsprocessen.

– Hur ser de på sin roll i den här processen och på den individuella lönesättningen? Av de 300 fall jag har granskat har de inte nekat någon individ att komma hit, inte gjort något avslag på grund av lön och villkor.

Drar du nån slutsats av att man inte gett något avslag?

– De har uppenbarligen gjort bedömningen att lönen ligger inom ramen för vad deras kollektivavtal stipulerar, men ändå ligger den ganska lågt.

Petra Herzfeld Olsson säger också att facken skulle kunna göra mer för att undersöka hur arbetsvillkoren verkligen ser ut för de här arbetstagarna, men även Migrationsverket borde tillföras mer resurser för att exempelvis göra stickprovskontroller på arbetsplatser.

– Jag tycker det är viktigt att man har en verklighetstrogen bild av hur det ser ut. Vilka villkor har de och är det något vi välkomnar på svensk arbetsmarknad?

För Petra Herzfeld Olsson vållar en av grundpremisserna för arbetskraftsinvandring bland it-yrken och ingenjörer fortfarande huvudbry.

– Det jag har svårt att förstå är att Arbetsförmedlingen säger att det finns en enorm kompetensbrist inom det här området, men varför ser de här lönekurvorna då ut som de gör? Jag undrar fortfarande hur det kan förklaras.