söndagskrönikan USA blir stadigt mindre kristet, och när Demokraterna jagar ickereligiösa väljare är Donald Trump istället starkt beroende av en grupp djupt troende vita amerikaner. Dessa väljare ser honom som en kämpe på deras sida i kulturkriget, och har därför överseende med vissa snedsteg. Och de röstar mer flitigt än de icke-troende, skriver Jonas Cullberg.
Prästen har lämnat byggnaden. Ingen ber längre i St. Mark’s Evangelical Lutheran Church, en 1800-talskyrka i rött tegel i Brooklyn-stadsdelen Bushwick, några kvarter från där jag bor. Den har byggts om till ett bostadshus och en mäklarannons visar upp rymliga lägenheter med högt i tak och öppen planlösning. Ljuset flödar in genom de stora gamla kyrkfönstren, över hyresgäster som har råd att betala 40 000 kronor i månaden för en trerummare.
Ombyggda kyrkor är en vanlig syn i New York och andra amerikanska städer. De förvandlas till allt från restauranger och bostäder till mikrobryggerier och skateboardbanor. Det finns ett rejält utbud för smarta fastighetsutvecklare: varje år stänger omkring 3500 gudstjänstlokaler i USA. Folk går inte i kyrkan som förr. Det är en drastisk förändring i ett av västvärldens mest religiösa länder.
I mitten av oktober kom en mätning från opinionsinstitutet Pew som visar att färre än hälften av amerikaner födda på 1980- och 1990-talen identifierar sig som kristna. Gruppen som i USA kallas för ”nones”, alltså människor som inte tillhör någon kyrka eller religiös organisation, har trefaldigats de senaste 20 åren. USA blir stadigt mindre kristet.
Nästan varannan ickereligiös uppger missnöje med kyrkans hållning i sociala och politiska frågor som skäl till sin brist på tro. Det går att se utvecklingen som en reaktion mot att den tongivande kristna högern lagt beslag på religionen, och fått den att förknippas med homofobi, abortmotstånd och klimatskepsis.
På pastorns kavajslag fanns en knapp med texten ”God is not dead”. Fler och fler amerikaner håller inte med om det budskapet.
Politiskt stämmer icketroende amerikaners värderingar ofta överens med Demokraternas i frågor som invandring och abort, men valdeltagandet bland dem är lågt. Demokraterna har börjat försöka locka till sig gruppen som kan bli viktig i det ovissa presidentvalet i november nästa år. I augusti röstade partiets högsta beslutande organ DNC igenom en resolution som hyllar de ickereligiösa väljarna. De beskrivs som en grupp med ”potential att leverera miljontals fler röster till Demokraterna år 2020”.
Samtidigt som Demokraterna jagar ickereligiösa väljare är Donald Trump starkt beroende av en grupp djupt troende vita amerikaner: De konservativa bibeltrogna kristna som kallas ”evangelikala”. 81 procent av dem röstade på Trump i valet 2016, trots att hans personliga historik borde rimma illa med deras värdegrund. Presidenten har varit gift tre gånger, varit serieotrogen, visat prov på svajiga bibelkunskaper och 25 kvinnor har anklagat honom för sexuella övergrepp.
Men i en tid när USA blir allt mindre vitt och kristet ser de vita evangelikala väljarna Donald Trump som en kämpe på deras sida i kulturkriget, och har överseende med vissa snedsteg. Han har levererat gåvor till den kristna högern i form av att tillsätta abortfientliga domare i Högsta domstolen och strypa federala pengar till organisationen Planned Parenthood, som bland annat tillhandahåller preventivmedel och utför aborter.
Till skillnad från de ickereligiösa är de evangelikala som grupp mycket noga med att rösta, och därför en maktfaktor i amerikansk politik. Inför nästa val kommer Trump storsatsa på att stärka sitt stöd ytterligare i den gruppen. Mätningar har visat att de evangelikala står enade bakom presidenten oavsett vad riksrättsutredningen kommer att visa.
”Jag betraktar Trump som en ”baby-kristen”, någon som är ny i sin tro”, förklarade en av dessa väljare, pastorn Kristi Nichols från Missouri, som jag träffade på Republikanernas konvent i Cleveland inför förra valet. Hon trodde att Trump skulle kunna bli den största förkämpen för kristendom i USA på länge. På pastorns kavajslag fanns en knapp med texten ”God is not dead”. Fler och fler amerikaner håller inte med om det budskapet. Frågan är om de kommer att rösta nästa höst.
Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
