premiepension Intresset för att aktivt välja fond inom premiepensionen är extremt lågt: bara 1 procent av nya sparare gör ett val. I en ny utredning föreslås att tröskeln för sparare att göra ett aktivt val ska vara högre: »De flesta kommer stanna i förvaret«
Mikael Westberg har som regeringens särskilda utredare tagit fram ett förslag till nytt premiepensionssystem som presenterades för socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på måndagen.
– Staten ska ta större ansvar genom att ett urval av fonder görs, och en bra valarkitektur ska göra att sparare inte hamnar på fondtorget utan att de vill det, sa Mikael Westberg under en pressträff på regeringskansliet.
Färre personer väntas alltså i framtiden aktivt välja fonder för premiepensionen, och spärren ska vara högre för att hamna på fondtorget än i dag.
–Mitt förslag är att man ska en betydligt mer välarbetad arkitektur, där spararen presenteras för tydlig information med olika valmöjligheter stegvis, säger Mikael Westberg till Dagens Arena.
Exempelvis ska spararna först välja risknivå på fonder, och därefter presenteras för olika kategorier av fonder. Det här innebär en anpassning till hur människor faktiskt beter sig, och hur få som har visat sig intresserade och kunniga nog av att göra ett aktivt pensionsval.
– Beteendeforskningen visar att individer är mindre rationella än vad många ekonomiska teorier utgår ifrån. Särskilt tydligt blir det när det gäller pensionen, att många inte fattar rationella val eftersom det är komplicerade beslut. Vi måste utgå mer från hur människor är, säger Mikael Westberg.
När premiepensionssystemet infördes år 2000 gjorde hela 70 procent av spararna ett aktivt val. I dagsläget är det bara 5 procent av spararna som går in och aktivt ändrar eller väljer en fond varje år, och bland nya pensionssparare är det bara en procent som gör ett aktivt val.
– Den höga valfrekvensen år 2000 berodde på att budskapet och marknadsföring var att man skulle välja fonder. När man sedan minskade marknadsföringen minskade också de aktiva valen.
I stället kom marknadsföringen till kunder över åren att allt mer handla om att sälja tjänster som innebar att någon annan förvaltar din pension, vilket är tveksamt utifrån ekonomisk synpunkt för spararna, menar Mikael Westberg. Att premiepensionen är en slags socialförsäkring gör det, enligt honom, ännu mer orimligt.
I utredningens förslag ska fonder upphandlas, istället för att det som i dag ska vara öppet att delta på fondtorget för alla fonder som lever upp till vissa krav, vilka skärptes för ett år sedan. Mikael Westberg föreslår att en ny upphandlingslag införs eftersom aktuell lag innehåller delar som inte är relevanta.
– Poängen med upphandling är att få de fonder som väntas få bäst avkastning. Det system vi har i dag som är helt öppet för pensionsförvaltare är unikt.
Sett till de kvalitetskrav som ställs räknar utredaren med att det kommer finnas 150-200 fonder på fondtorget med den nya modellen, vilket innebär en minskning med mer än hälften jämfört med dagens knappt 500 fonder.
Utredningen föreslår att 7:e AP-fonden – som är den fond där de som inte gör ett aktiv premiepensionsval hamnar – i egenskap av myndighet ska ta vöer ansvaret för att upphandla privata fonder och förvalta kapitalet.
– Meningen är att fondtorget ska skötas av myndighet som är fristående från regeringen på ett annat sätt än Pensionsmyndigheten är, säger Mikael Westberg.
Pensionsmyndigheten kommer fortsatt ha ansvar för konsumenterna och kontakten med dem.
Enligt utredningens förslag ska variationen av fonder på fondtorget öka, genom till exempel specialiserade fonder och aktivt förvaltade respektive indexfonder.
Bedömningen är att en ny myndighet kan vara på plats 1 januari 2021, och att det inom ytterligare två år efter det kan finnas ett fondtorg på plats.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
