PODD | Våldet i spåren av gängkriminaliteten accelererar och det ropas på mer polisiära insatser. Men vilken roll kan bostadsområden spela, och i synnerhet bostadsbolagen? Hör en diskussion mellan Fryshusets Camila Salazar Atías och Anders Nordstrand från Sveriges Allmännytta.
I veckans avsnitt gästas podden av Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta (tidigare Sabo) och Camila Salazar Atías, kriminolog på Fryshuset, för en diskussion om hur bostadsområden och den sociala miljön skapar grogrund för gängkriminalitet, och vad som kan göras för att vända utvecklingen.
Anders Nordstrand tror att hyresrättens fallandes status samverkat med att områden som anses socialt utsatt vuxit fram.
– Staten lämnade bostadspolitiken i början av 1990-talet. Och vi kan se att från 1991 och fram tills nu hur andelen låginkomsthushåll ökar i hyresrätten, och höginkomsttagare minskar. I mitten av 1980-talet var det lika många inkomstrika som inkomstfattiga som bodde i hyresrätt, nu är det knappt 12 procent inkomstrika och över 50 procent inkomstfattiga. Så vi har en situation där hyresrätten är dyrare och dyrare och de som bor där har låga inkomster. Det tror jag har påverkat segregationen, säger Anders Nordstrand.
Sveriges Allmännytta arbetar bland annat för att hyresrätten ska gynnas mer av politiken, bland annat ekonomiskt genom skatteregler. Han lyfter Gårdsten utanför Göteborg som ett gott exempel där fastighetsägare och lokalsamhälle lyckats vända en negativ utveckling. Samtidigt säger han att standarden på hyresbostäder inte är så illa som det ibland påstås.
– Bilden många har av våra områden som nedgångna och att det skulle vara slum – den stämmer inte, säger han.
Han lyfter att utöver att sköta området så det är rent och snyggt, verkar många bostadsbolag som arbetsförmedlare, anordnas läxhjälp och är engagerade i föreningslivet. De här verksamheterna är viktiga, menar Camila Salazar Atías.
– Att bostadsbolag engagerar sig socialt spelar en viktig roll. Vi har ofta byggt för små barn, med sandlådor och gungor, men när barnen blir äldre – vad händer då för de barn som inte kan leka med sina kompisar hemma? Då finns ibland en fotbollsplan, men vad mer? säger Camila Salazar Atías.
– Många av de boende i våra områden litar på sin hyresvärd. Det är bakgrunden till att vi får 9 av 10 i jobb istället för Arbetsförmedlingens siffror som är 2-3 av 10, det tyder på ett förtroende. Då tycker jag också man ska använda våra bostadsbolag för att driva en långsitkigt utveckling, och där kan vi vara navet, säger Anders Nordstrand.
Camila Salazar Atías är kritisk till att justitiedepartementet är den del av regeringen som har huvudansvar för att komma till rätta med gängbrottsligheten.
– Alltså, gängproblematiken kommer till justitiedepartementet när det redan är ett problem. Vi behöver ju jobba med orsakerna till probelemet och det kan vi göra genom att arbeta med det sociala, med arbete, med skola och bostad. Där hade jag önskat en koalition mellan departementen, att man satte sig och försökte sätta en plan för hur vi ska lösa problemen, säger hon.
Att Gårdsten lyckas öka tryggheten i området är bland annat kopplat till att man ökar kontrollen av vilka som bor i lägenheterna och skärpt kraven på de som vill få hyreskontrakt. Camila Salazar Atías varnar för konsekvenserna, och menar att man måste fånga upp även dem som då förlorar sitt boende.
Hör hela samtalet här:
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
