debatt Skolor i segregerade förortsområden har stora språkproblem. Flertalet elever har inte svenska som modersmål. Låt dessa skolor fortsatt vara kommunala, men använd Internationella Engelska skolans koncept, skriver Birgitta Löwander.
Bostads- och skolsegregeringen i Sverige är ett växande problem. Problemet har ökat som en följd av det fria skolvalet och expansionen av friskolor. Det är framförallt i borgerliga kommuner som friskolor växer i antal. I Sveriges Radios programserie om problem i svenska skolan försvarar utbildningsministern friskolornas varande även om de är en del av upphovet till segregering. Följden av friskolereformen är uppkomsten av exklusiva privatskolor som leder till att medelklassbarnens föräldrar målmedvetet placerar sina barn i skolor med hög status. En friskola som hör till de mest eftersökta, vilket senast rapporterats i Dagens Arena, är Internationella Engelska skolan (IES) som ger barnen i första hand goda kunskaper i engelska språket. Efter avslutad skolgång öppnar sig därmed en bred arbetsmarknad såväl i Sverige som stora delar av världen. Engelska språket är som bekant förhärskande inom forskning och högre utbildning, IT, näringsliv med mera.
De kommunala skolorna i segregerade förortsområden har stora språkproblem. Flertalet elever har inte svenska som modersmål. Enligt lärarexpertis kommer flertalet barn inte att gå ut skolan och behärska svenska eller andra skolämnen mer än högst bristfälligt. Föräldrarna kan inte hjälpa sina barn och de kommer ut från skolan till en segregerad arbetsmarknad. Det leder mig fram till följande förslag.
Genom att låta engelska språket vara undervisningsspråk i de kommunala skolorna i utsatta områden undviker kommunerna samtidigt de negativa delarna av IES friskolor som bygger på en profitinriktad grund som utarmar de kommunala resurserna.
Låt skolorna i de utsatta områdena fortsatt vara kommunala men använd Internationella Engelska skolans koncept. Undervisa barnen på engelska. Avsätt resurser för att anställa lärare med engelska som modersmål. Låt barnen i förorterna till fullo behärska engelska språket och lägg grunden för en helt jämförbar arbetsmarknad med de svenska medelklassbarnen. Svenska kan läsas som andra språk såsom engelska inlärs idag.
Fördelen med fullgoda kunskaper i engelska för barn med skilda modersmål är stärkt kommunikationsförmåga i den egna skolan och stadsdelen, men framförallt höjd status visavi det omgivande svenska samhället. Här kan föräldrar i högre grad följa med och delta i skolarbetet. Tanken är att det blir ett sätt att utjämna statusskillnaderna mellan de segregerade förortsbarnen och tätorternas priviligierade skolbarn som går i IES friskolor. Det blir en konkurrens på mer jämlika villkor. Det blir även ett sätt att utmana IES, en friskola som elever och föräldrar väljer i syfte att distansera sig från den svenska kommunala skolan.
Genom att låta engelska språket vara undervisningsspråk i de kommunala skolorna i utsatta områden undviker kommunerna samtidigt de negativa delarna av IES friskolor som bygger på en profitinriktad grund som utarmar de kommunala resurserna. Satsa samtidigt på att göra dessa kommunala skolor till goda exempel, good practices, och kommunicera dessa initiativ och framgångar inom EU som en modell för hur det går att höja status och resultat i utsatta områden med sikte på en bred framtida arbetsmarknad. Inom EU administrationen har goda språkkunskaper, och kunskaper i engelska i synnerhet, avgörande betydelse vid anställningar på samtliga nivåer och sektorer.
Birgitta Löwander
FD sociologi med flerårig erfarenhet av arbete inom EU
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
