ledare Kommer Donald Trump ställas inför riksrätt? Saken går nu in i ett slutskede, och även i denna fråga är USA splittrat.
Frågan om USAs president Donald Trump ska ställas inför riksrätt går in i ett avgörande skede denna vecka.
De gångna utfrågningarna ska summeras, författningsexperter ska höras. Trump själv dyker dock inte upp i kongressen. Målet är att kunna fatta ett principbeslut i representanthuset före jul, innan frågan flyttar över till senaten, där republikanerna är störst och Trump väntas vinna.
Folket då? De senaste opinionsmätningarna visar fortfarande en knapp majoritet för dem som vill att presidenten ska ställas inför riksrätt. Men i stort sett är sifforna oförändrade jämfört med oktober, trots de senaste veckornas utfrågningar, då bilden av en självsvåldig Trump stärkts.
Man kan ana att ett skäl till att det står still i opinionen är att de som vill ha en riksrätt tittar på CNN, medan de trogna Trump-anhängarna följer vad förnekarna i tv-kanalen Fox News säger. Dessutom litar många amerikaner sedan länge inte på Washington och denna misstro har ökat av de sociala mediernas framväxt.
Därför har det liksom inte spelat någon roll att ämbetsmännen som vittnat gett ett hederligt intryck, att de demokratiska utfrågarna varit metodiska och kraftfulla och att nya komprometterande fakta kommit fram.
För framtiden är det viktigt att fler amerikaner än hittills inser varför det som Trump gjort innebär att han vill ställa sig över lagen.
Vad vi sett de gångna veckorna är en frontalkollision mellan ämbetsmannaetiken om oväld och att tjäna samhället mot affärsmannen Trump, som sätter egenintresset före allmänintresset och bär på den kapitalistiska reflexen att man ständigt tänjer på gränserna för vad som är tillåtet.
Att de republikanska utfrågarna och Fox News ofta duckat för fakta, härmat Trumps språkbruk om ”bluff” och ”bedrägeri” och luftat redan dementerade konspirationsteorier, borde vara tecken på hur illa ute Trump-sidan är.
Men det betyder inte så mycket i ett polariserat USA, där presidentens återkommande lögner gjort att det som ska vara demokratins styrka försvagats – att det inte längre finns en samlad uppfattning om vad som är sant.
Någon har kallat riksrätten mot Trump för 1776 års strid. Det vill säga att det i grunden handlar om de amerikanska grundlagsfädernas krav på en balans mellan de exekutiva, lagstiftande och dömande makterna, en balans för att undvika tyranni, men en ordning som presidenten gång på gång satt sig över.
Kanske kommer motiven för att tillgripa ett riksrättsförfarande att bli tydligare i de utfrågningar som representanthusets juridiska kommitté inleder med början i morgon, onsdag.
Det är viktigt att kunna hantera de folkliga invändningar som finns. På ett partimöte i New Jersey nyligen fick en demokratisk kongresspolitiker höra av sina egna att man har valt in henne för att lösa konkreta problem, inte för alla dessa konstiga utfrågningar.
Repliken från New Jersey och de stillastående opinionsmätningarna visar att fakta inte räcker. För framtiden är det viktigt att fler amerikaner än hittills inser varför det som Trump gjort innebär att han vill ställa sig över lagen.
Kan man ha en president som drar in militärt bistånd till en allierad, för att pressa detta land att hjälpa honom att smutskasta en politisk motståndare?
Kan man ha en president som vill stoppa vittnen och dokument som kan klargöra vad som skett?
Kan man ha en president som vill omge sig med ja-sägare, och som hunnit sparka en utrikesminister, en justitieminister, två nationella säkerhetsrådgivare, två FBI-chefer, en ambassadör och nu senast en marinchef?
En sådan president kan man förstås ha, även om man kan befara att det öppna tyranniet väntar bakom knuten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
