Fem nyanser av otrygghet

ledare Allt fler fastnar i otrygga arbeten och funderar på om pengarna kommer att räcka framöver. En effekt är stress och ökad ohälsa.

Ingen vet exakt hur många otrygga jobb som finns i Sverige. Svaret beror förstås på vad vi menar med otrygga jobb. Några saker brukar särskilt ofta ingå i kriterierna: när den som jobbar sällan vet var och när jobbet ska utföras nästa gång, när det är osäkert om det överhuvudtaget blir något fortsatt jobb och när jobbet ger små möjligheter att gå vidare till en fast anställning.

Dessa former av osäkra villkor uppträder inom olika delar av arbetsmarknaden. De otrygga jobben tar sig fem olika uttryck:

• I Sverige finns 740 000 personer med en tidsbegränsad anställning. Inte sällan kan dessa vara någorlunda trygga, men 450 000 har någon av de mest osäkra formerna. Det handlar om allmän visstid och olika varianter av behovs- och timanställningar. Dessa jobb är särskilt vanliga inom vård och omsorg, handeln samt hotell- och restaurang.
• Förra året var det 190 000 personer som någon gång var bemanningsanställda. Hur många av dessa som inte fått betalt mellan perioder av bemanningsjobb, som åkt ut och in i branschen eller ofta slussats mellan olika arbetsplatser, vet vi dock inte. Vi vet däremot att allt detta förekommer, bland annat inom industrin. Utöver detta existerar 44 000 egenanställda. För dem är osäkerheten ännu större. De är anställda av egenanställningsföretag men för att få fortsatt försörjning måste de själva dra in sina uppdrag.
• Uppgifterna är också osäkra om antalet ofrivilliga F-skattare och FA-skattare. Det vi däremot vet är att både antalet med F-skatt och antalet med FA-skatt har ökat. Den första gruppen består av 685 000 personer och den andra av 332 000. Bland dessa gömmer sig de som hankar sig fram, som sällan har råd att ta semester och som drömmer om fasta inkomster. Ytterligare en grupp kombinerar F-skattuppdrag med korta visstidsanställningar, det är frekvent inom bland annat media och kultur. Inom branscher som transport, energi, bygg, frisör, media, musik och kultur är det till och med vanligt att arbetsgivare säger upp personal men låter dem fortsätta att arbeta som F-skattare.
• En grupp som sällan nämns är de som har en fast deltidstjänst, men som är tvungna att söka andra tillfälliga jobb för att klara sin försörjning. Inom bland annat handeln har det blivit allt vanligare att anställda tvingas att kombinera en fast deltid med tillfälliga jobb, ofta i form av så kallade sms-anställningar. Förra året fanns totalt sett 887 000 deltidsjobb i Sverige, men det saknas uppgifter om hur många av dessa som var ofrivilliga deltider. Vad vi däremot vet är att kvinnorna står för mer än två tredjedelar av deltidsjobben.
• Sedan har vi personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden, däribland de papperslösa som har uppskattats till mellan 30 000 och 50 000. Därutöver finns andra former av jobb utanför den reguljära arbetsmarknaden, inte sällan befinner sig dessa i ett gränsland där den juridiska formen är oklar. Ett exempel är uber-jobben, där den som jobbar tvingas att själv betala för sitt sociala skydd.

Som redan konstaterats vet ingen exakt hur många otrygga jobb vi har i Sverige. Antalet beror på hur vi preciserar och förfinar de definitioner som finns i den här texten. Små förskjutningar i definitionerna kommer också att ge stora skillnader utslag. Vi vet också att många människor alternerar mellan olika former av otrygga jobb. Det gör att kategorierna överlappar varandra och att det blir svårt att räkna.

En sak kan vi dock slå fast. De otrygga jobben är inte ett fenomen på marginalen. Det handlar om väldigt många personer. Grovt uppskattat om kanske en miljon. Men som sagt, även den siffran måste tas med en nypa salt.

Vad vi däremot vet med säkerhet är något annat, att personer med osäkra och otrygga jobb oftare än andra drabbas av dålig hälsa. Att de har svårare att få ta ett lån. Att de mer sällan är med i facket. Och att många är oroliga för att inte klara sin framtida försörjning.