summering Att det blåser en ungdomlig, upprorisk vind var det bästa, kräftgången för den liberala demokratin det sämsta, anser Björn Elmbrant som tar med sig Sheri Berman in i det nya decenniet.
Vad var det bästa med 2019?
Att det blåser en ungdomlig, upprorisk vind genom världen. Vi ser den i Libanon, Iran, Irak, Egypten, Chile, Ecuador och Bolivia, i protest mot ekonomiska klyftor och nyliberal dogmatism.
Vi ser i en rad andra länder att unga protesterar på gatorna mot politikernas och företagens oförmåga att göra någonting åt klimatkrisen. Tack, Greta.
Bara vi slipper omkullvälta bilar och brandbomber, så är de flesta uppror nödvändiga för att samhället ska utvecklas.
Vad var det sämsta med 2019?
En allt mer utbredd pessimism om den liberala demokratin. Där har socialdemokraterna tappat mark i många länder, eftersom åtskilliga väljare inte längre tror på att man som förr står för solidaritet.
Och så har vi treenigheten Xi Jinping, Trump och Putin som öppet demonstrerar att man varken vill tala sanning eller värna mänskliga rättigheter.
Vilken läsning eller lyssning vill du ta med in i det nya året?
Den amerikanska statsvetaren Sheri Bermans bok Democracy and dictatorship in Europe, som sammanfattar vad som hänt i ett antal länder från franska revolutionen fram till i våra dagar. Demokratin infördes på många håll efter första världskriget, men havererade under 20- och 30-talets ekonomiska krisår.
Sedan kom demokratin tillbaka efter kriget och verkade länge väl etablerad, men inte längre. Sheri Berman visar historiens användbarhet för oss idag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
