ledare Qassem Soleimanis symboliska värde må ha varit stort, men som militär ledare stod han långt ifrån ensam. Irans mål att få bort USA från Persiska viken är en plan med många decennier på nacken.
Den amerikanska drönarattack som resulterade i general Qassem Soleimanis död fortsätter att sända chockvågor över världen.
Kort efter mordet meddelade Irak att man nu tar sitt femte steg bort från kärnenergiavtalet JCPOA. Samtidigt rapporterar nyhetsbyrån AFP att Iran nu klassar alla amerikanska styrkor som terrorister. Även alla anställda av försvarshögkvarteret Pentagon och närstående organisationer omfattas av den iranska terrorstämpeln.
Som vedergällning, eller kanske som ett litet smakprov på vad som komma skall, besköts också amerikanska ambassaden i Bagdad med raketer.
Det finns gott om skäl att anta att den nuvarande krisen kommer att fördjupas.
Ett sämre läge för USA att genomföra den ursprungliga, av försvarsminister Mark Esper nu dementerade, planen att genomföra truppförflyttning ut ur Irak, går knappt att tänka sig. Men kanske är det just USA:s stundande tillbakadragande, och maktskiftet det medför, som förvärrar det redan instabila läget i Mellanöstern. Eller är det som vi ser som instabilitet bara ett tecken på att regionen håller på att samla sig till en resning mot västs fortsatta maktambitioner?
Efter april 2019 har Iran börjat agera på ett nytt, aggressivt sätt i Persiska viken. Under sommaren angreps och beslagtogs flera handelsfartyg i området, och i september attackerades oljeanläggningar i Saudiarabien, vilket iranierna tros ligga bakom. Samtidigt har Teheran skickat ut fredstrevare mot såväl saudier som irakier och Förenade Arabemiraten, vilket kan tolkas som försök att bygga en gemensam pakt.
Det finns dock gott om skäl att anta att den nuvarande krisen kommer att fördjupas. I ett av sina mest obehagliga Twitter-inlägg hittills, hotade USA:s president Donald Trump i helgen att attackera 52 förutbestämda mål i Iran, bland dem viktiga kulturella platser. Ett märkligt utspel, inte bara med tanke på Haag-konventionen, utan också på den globala vrede som utlöstes av Islamiska Statens (IS) avsiktliga försök att utplåna tusenåriga kulturarv i Syrien och Irak.
Det var ju också president Trump som sa upp kärnenergiavtalet med Iran redan våren 2018. Och när landets utrikesminister Mohammad Javad Zarif ska besöka FNs säkerhetsråd denna vecka, ja då tycks USA sätta visumkäppar i hjulen.
Frågan är nu vilken betydelse lönnmordet på Soleimani kommer att få för Irans styrkeposition i regionen.
Ingen alls, hävdar Mellanöstern-experten Narges Bajoghli i New York Times. Han hänvisar till tidigare misslyckanden att komma åt militanta grupper genom deras ledare. Ett exempel är mordet på Hizbollah-ledaren Imad Mughnieh 2008, som snarast ledde till ett uppsving. Bajoghli menar att även om general Soleimani var otroligt populär, och en av regionens frontfigurer, så står och faller nationen knappast med honom. Sedan Iran-Irak-kriget har det iranska islamiska revolutionsgardet, liksom andra shiitiska miliser, vant sig vid att operera i små grupper med skiftande ledarskap, ofta över nationsgränserna – en sorts gerillakrigföring som härdades och utvecklades i mötet med den USA-tränade irakiska armén.
Soleimanis symboliska värde må ha varit stort, men som militär ledare stod han långt ifrån ensam. Ett tecken på det är att Iran redan har utsett hans efterföljare: toppgeneralen Esmail Ghaani, som i iranska medier redan har lovat att fortsätta på den inslagna vägen med målet att få bort USA från Persiska viken.
När allt kommer omkring är det en plan med många decennier på nacken. Ända sedan USA tog över efter britterna som kolonialmakt i Mellersta Östern, har folken där kämpat för sin självständighet. De senaste årens sanktioner mot regionens supermakt Iran, främst begränsningarna av den iranska oljeexporten, har drabbat befolkningen hårt, och svårast är det för de fattiga, svaga och obemedlade.
Och allt detta för att Iran ska avveckla ett kärnenergiprogram byggt på amerikansk teknik och sålt av USA till en despotisk och korrumperad iransk regim på 1970-talet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
