Ungdomsrörelser missnöjda med myndighet

ungdomsrörelsen Tack vare ökade anslag har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf) granskat ansökningar för bidrag för 2020 extra noga. Det har lett att vissa föreningar får bakläxa och ibland nekats bidrag. Flera kritiker inom rörelsen menar att de inte har förvarnats om ändrade villkor.

I slutet av varje år lämnar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf) besked till Sveriges ungdomsorganisationer om vilka som har beviljats årliga bidrag för sin verksamhet. I slutet av 2019 kom besked för årets bidragsomgång, men den här gången reagerade flera förbund på vad de anser är orimligt högt ställda krav från Mucf och dessutom villkor som inte upplevs har tillämpats tidigare.

– Statsbidraget har gett stora konsekvenser för ungdomsrörelsen på flera sätt. Det handlar om att vi anser att Mucf har ändrat sin tillämpning av regelverket, med ökad kontroll, och att den ändringen inte har förankrats hos oss, säger Rosaline Marbinah, ordförande för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) som är de enskilda organisationernas representant gentemot Mucf, och sitter i myndighetens insynsråd.

För flera organisationer har den senaste ansökningsomgången inneburit avslag på bidragsansökningar vilket får stora konsekvenser för verksamheten

– Organisationer blir vilande, det leder till uppsägningar och begränsad verksamhet. Ungdomsrörelsen har inte mycket eget kapital, man har generellt inte insamlingar och försäljningar utan är beroende av statsbidraget, så om det sker en snabb ändring kan det ge stora konsekvenser, säger Rosaline Marbinah.

– Jag tror att Mucf vill gott men att det blev fel och det får stora konsekvenser.

Djurskyddet Ungdom är ett ungdomsförbund till Djurskyddet Sverige, som startade 2014 och sökte organisationsbidrag från Mucf för första gången inför 2020. Men det blev avslag, vilket hörde ihop med att Djurskyddet Ungdom har likadana stadgar som moderorganisationen Djurskyddet Sverige.

– Vi fick beskedet att vi var en odemokratisk organisation så vi fick inte bidrag, och det berodde på att det står i våra stadgar att förbundsstyrelsen ska godkänna stadgeändringar för lokalföreningarna och om Djurskyddet Ungdoms riksstämma ändrar i normalstadgarna så ska det automatiskt ske en ändring också i lokalföreningarnas stadgar, säger Sandra Rönnsved, kommunikationsansvarig på Djurskyddet Sverige.

Enligt Sandra Rönnsved är konstruktionen att riksorganisationen har viss kontroll över lokalorganisationerna vanlig i föreningsvärlden, men har inte drabbat andra organisationer lika hårt.

– Det är till exempel en annan ungdomsorganisation med liknande stadgar som har fått beviljat bidrag i år, medan vi har fått avslag. En del andra organisationer som har samma stadgeformuleringar har fått beviljat bidrag, men med tillägget att ”ni måste ändra det här om ni ska få bidrag igen”. Vi tycker att detta är en ojämlik bedömning och ser över möjligheten att JO-anmäla detta, säger Sandra Rönnsved.

I Djurskyddet Ungdoms fall handlar avslaget på bidragsansökan ytterst om att de lokalföreningar som inte hade rätt stadgar enligt Mucf, har fått sina medlemmar strukna från ansökan, vilket resulterat i att Djurskyddet Ungdom sammantaget inte når upp till minimikravet på 1 000 medlemmar som krävs för att beviljas pengar.

Förutom att Djurskyddet Ungdom menar att deras stadgekonstruktion är vanlig bland ungdomsföreningar, tjänar den också ett särskilt syfte inom just Djurskyddet Ungdom.

– Om varje lokalorganisation kan besluta om sina egna stadgar skulle någon av dem kunna ta bort vår skrivning om att vi arbetar utifrån demokratiska metoder, säger Sandra Rönnsved.

Nu har Djurskyddet Ungdom ändå ändrat sina stadgar så att varje lokalorganisation är självständig enligt Mucf:s definition för att kunna få bidrag nästa omgång. Tack vare moderorganisationen Djurskyddet Sverige har ungdomsorganisationen fått visst ekonomiskt stöd, bland annat i form av personal.

– Vi har en person på 50 procent anställd för att stötta lokalungdomsföreningarna, men all tid går åt till att ha kontakt med Mucf och svara på alla kompletteringar som de har bett oss skicka in, säger Sandra Rönnsved, som under sitt engagemang i andra ungdomsföreningar aldrig har upplevt att bidragsansökningar har tagit så mycket tid.

LSU:s ordförande Rosaline Marbinah säger att Mucf:s krav på demokratisk uppbyggnad hos organisationerna är motstridig.

– Å ena sidan ska riksorganisationen hålla en armlängds avstånd till lokalorganisationerna, å andra sidan ska riksorganisationerna säga till lokalorganisationerna vad de ska göra på sina årsmöten. Det är oförutsägbart och går inte ihop, säger Rosaline Marbinah.

Men Kenneth Condrup, avdelningschef på statsbidragsenheten på Mucf, håller inte med om ungdomsorganisationernas problembeskrivning och menar att det råder missförstånd på flera punkter. Liksom Rosaline Marbinah säger han att regelverket är detsamma som tidigare, och det som Mucf har gjort är att de har haft resurser att kunna granska ansökningarna noggrannare i år än tidigare, tack vare ett ökat förvaltningsanslag.

– Vi har inte gjort några ändringar alls skulle jag vilja säga. Det är samma regler som vi alltid har haft finns på vår hemsida. Däremot har vi fått utökade medel till att granska föreningar: både ansökningar och i efterhand, och därför har vi kunnat göra en mer. Vi använder stickprovskontroller där 10 procent av föreningarna granskas mer på djupet. Det har vi inte heller haft möjlighet att göra tidigare, säger Kenneth Condrup.

De utökade kontrollerna har lett till att Mucf har upptäckt brister i den lokala demokratiska uppbyggnaden hos föreningarna.

– Det handlar till exempel om att den lokala organisationen ska vara självständig jämfört med riksorganisationen. Så man ska inte tvingas ta över nationella stadgar. Vi har också krav på lokala föreningar om att ha stadgar, genomföra årsmöte, att bevilja styrelsen ansvarsfrihet och att medlemmarna har insyn i styrelsen, det som beskrivs som god föreningskultur, säger Kenneth Condrup.

Förutom att vissa lokala föreningar inte har rätt att ändra sina egna stadgar, finns andra problem som Mucf har upptäckt.

– Det är lite olika sorters problem; till exempel att man inte har utsett en revisor, och inte har beviljat styrelsen ansvarsfrihet.

Tvärtemot kritikerna i ungdomsrörelsen menar Mucf att föreningarna har fått gott om tid på sig att rätta till misstagen, som inte i sig själva har lett till avslag på bidragsansökningar.

– När vi har upptäckt de här bristerna, har vi påpekat det för föreningarna och då har man möjlighet att rätta till det – det är ett av missförstånden i den här debatten att man inte skulle få möjlighet att ändra på fel. Vi har gett föreningarna tid till nästa ansökningsomgång, efter sommaren, eller om skäl finns – vissa har bara årsmöte vart tredje år – längre tid, säger Kenneth Condrup.

Däremot stämmer det som Djurskyddet Ungdom påverkades av, nämligen att lokalorganisationer kan strykas från ansökningen vilket gör att det totala antalet medlemmar blir för lågt.

En del av kritiken mot Mucf har handlat om att de föreningar som blir kontrollerade genom stickprov drabbas hårdare, genom till exempel avslag på sin ansökan, än de som inte kontrolleras men kan ha samma brister. Men enligt Kenneth Condrup är det bara tre föreningar totalt sett som har fått avslag till följd av en utökad granskning i form av stickprovskontroller.

– Vi har gjort elva avslag, och av dem är det tre som tidigare har haft bidrag. Enbart en av de tre föreningar i den utökade granskningen som har fått avslag har fått det på grund av saker vi upptäckte i den kontrollen, de andra två har inte levt upp till kriterierna – det har vi sett direkt i ansökningarna, säger Kenneth Condrup.

I 33 fall har Mucf gett påpekanden med uppmaningen att rätta till brister. Han förnekar alltså att Mucf nekar föreningar bidrag enbart på grund av uppdagade brister. I de fåtal fall som Mucf håller inne på bidrag finns särskilda skäl, menar han.

– I endast två fall har vi villkorat bidrag. Det beror i ett fall på att föreningen har en skuld till oss, och i det andra fallet hade vi en pågående kontroll av organisationen, säger han.

Redan nästa vecka ska LSU träffa Mucf för att diskutera igenom situationen med den nya tillämpningen av reglerna, och försöka komma hitta en samsyn om bidragsreglerna.

Rosaline Marbinah anser att Mucf kan ha påverkats för mycket av granskningar och kritik utifrån, bland annat från avsändare med en rasistisk agenda, och att kontrollen av organisationerna därför har blivit för hård.

– Man måste se till helheten, vad som är syftet med statsbidraget till ungdomsrörelsen. Det handlar om att stödja barn och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället, säger hon.

Kenneth Condrup säger å sin sida att Mucf är trygga med hur de ser på att bedömer demokrativillkor hos föreningar, och att statsbidrag är en förmån, varför det är självklart att kontrollera att organisationer lever upp till kraven. Han förnekar också att Mucf skulle ha påverkats att något politiskt tryck utifrån.

– Mucf är ju en myndighet som ligger långt fram när det gäller hbtq-och etniska rättigheter och många projektbidrag handlar om rasism, och det är frågor det finns många åsikter om. Men nej, det har inte påverkat hur vi jobbar,vi utgår från de förordningar som gäller för statsbidrag, säger Kenneth Condrup.