ledare John Bauer-koncernen gick i konkurs 2013 och skolorna fick stänga. Men konkursboet lever vidare och kräver kommuner på pengar. Nu kan Halmstad tvingas att betala miljonbelopp.
John Bauer-koncernen drev som alla vet gymnasieskolor. För sju år sedan gick verksamheten i konkurs, men kvarlevorna anser att de har rätt till mer skattepengar och har vunnit en första seger. Nu har förvaltningsrätten beslutat att Halmstad kommun är skyldig att betala ersättning till John Bauers konkursbo. Beloppet är inte fastslaget, men boet kräver tre miljoner kronor.
Under försommaren 2013 brakade ekonomin samman inom John Bauer. Detta trots att koncernen under lång tid levererat stora vinster, bland annat på grund av den låga lärartätheten. Koncernen ansåg inte att det behövdes så många lärare eftersom man använde konceptet ”entreprenöriellt lärande”. Ändå hade pengarna försvunnit.
Konkursen lede till att 36 gymnasieskolor lades ner. 11 000 elever drabbades och över tusen lärare förlorade sina jobb. Ägaren var vid det tillfället det danska riskkapitalbolaget Axcel. Grundaren Rune Tedfors hade först bedrivit handel med skolkoncernen mellan olika egna bolag för att sedan sälja verksamheten vidare. Enligt SVT tjänade Tedfors runt 150 miljoner kronor på de ekonomiska turerna. Till och med den dåvarande finansministern Anders Borg var upprörd och ansåg att riskkapitalbolag var olämpliga att äga skolor.
En av de gymnasieskolor som lades ner efter konkursen låg i Halmstad. I ett slag förlorade hundratals elever där sin skola. Detta kunde ha varit slutpunkten på en politisk tragedi. Men historien fortsätter.
Näringslivets lobbyister har lyckats påverka lagarna till den grad att de vinner den ena juridiska striden efter den andra.
John Bauers konkursbo hävdar nu att koncernen blev orättvist behandlad av Halmstads kommun under åren 2010 – 2012. Anklagelsen handlar om att skolpengen ska vara lika stor för alla skolor oavsett om de drivs av kommuner eller av privata företag. Faktum är att det inte var någon skillnad på skolpengen mellan de kommunala och privata gymnasieskolorna i Halmstad. Tvärtom var nivån identisk.
Men konkursboet har upptäckt att de kommunala gymnasieskolorna gick med ett underskott under perioden 2010 – 2012 och anser därför att John Bauer-skolan blev missgynnad. Halmstads kommun tillbakavisar resonemanget och menar att de kommunala skolorna inte fick någon ekonomisk kompensation när de tog med sig underskotten till kommande år. Istället tvingades skolorna till besparingar.
Förvaltningsdomstolen anser dock att regelverket är solklart. Konkursboet har enligt domstolen rätt till kompensation. Av domslutet framgår att det är kommunen som har bevisbördan. Det har förekommit ”budgetavvikelser” och kommunen har inte kunnat visa att dessa varit förenliga med principen att alla skolor ska behandlas lika. Vidare anser domstolen att konkursbon kan ha rätt till skattepengar även om de inte får bedriva skolverksamhet. Även ett konkursbo har rätt till ”den ersättning som rätteligen ska utgå”.
I oberoende liberala Hallandsposten skriver ledarskribenten Mattias Karlsson att ”John Bauer är en zombie som hemsöker Halmstad”. Pengar som är tänkta att gå till dagens skola riskerar att istället att behöva betalas ut till John Bauers konkursbo. Ökade utgifter vore särskilt olägligt med tanke på att kommunen är ekonomiskt pressad och gjort besparingar inom förskolan.
Nu kommer kommunen att överklaga målet till kammarrätten. Karlsson hoppas att kommunen vinner där, men vill se en större förändring: ”Inga mer skolpengar ska behöva gå till friskoleägarnas fickor samtidigt som de driver undermåliga skolor. Det räcker nu.”
Historien i Halmstad visar också en annan sak: Näringslivets lobbyister har lyckats påverka lagarna till den grad att de vinner den ena juridiska striden efter den andra. Nyss handlade det om att offentlighetsprincipen inte ska tillämpas på privata fristående skolor. Och nu om att konkursbon retroaktivt kan kräva pengar av kommuner. En liknande process pågår också i Växjö. Där har kommunen redan betalat ut 381 000 kronor till John Bauers konkursbo. Men konkursboet är inte nöjt utan kräver tre miljoner. Snart ska ärendet upp i domstol.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
