Kostnader för hyrpersonal i vården fortsätter öka

hyrpersonal Hyrkostnaderna för att täcka personalbehov inom vården ökade med 3,4 procent, motsvarande 184 miljoner kronor. Medan hyrläkare minskar har det skett en stor ökning av inhyrda sjuksköterskor, främst inom primärvården.

Nya siffror från Sveriges kommuner och Regioner (SKR) visar på ett fortsatt ökat behov av hyrpersonal inom vården. Kostnaderna ökade med 184 miljoner kronor under 2019.

Men siffrorna fördelar sig väldigt olika mellan olika personalgrupper. Medan inhyrningen av läkare har minskat med två procent, har inhyrda sjuksköterskor ökat med totalt 14 procent.

– Det är bekymmersamt att inhyrningen fortsätter att öka och det visar att regionerna behöver prioritera insatser som bidrar till att vända utvecklingen, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelning vård och omsorg på SKR i ett uttalande.

SKR konstaterar att det trots försök att minska inhyrningen istället har skett en ökning där allt fler personalkategorier hyrs in:

»Stora pensionsavgångar, ökat vårdbehov, bekymmersam arbetsmiljö och att det inom bemanningsföretag lovas högre löner tros vara några orsaker som ligger bakom användningen av hyrpersonal« skriver SKR.

• Störst ökning av inhyrningskostnader sett till hela vården hade Stockholm, Skåne, Östergötland och Västerbotten.
• Sett till olika vårdområden är kostnadsökningen för inhyrd personal som störst inom somatisk vård (5 procent) och inom primärvård (4 procent). Inom båda områdena minskar kostnader för inhyrda läkare med 3 procent vardera, medan ökningen av sjuksköterskor är hela 31 procent i primärvården och 14 procent inom somatisk vård.

Kostnadsökningen för inhyrd personal inom somatisk vård var som störst i Stockholm.

• Tio regioner har minskat sina kostnader för inhyrd personal 2019: Halland, Värmland, Sörmland, Jönköping, Västra Götaland, Jämtland, Gävleborg, Uppsala, Norrbotten och Örebro.

Inom psykiatrin minskade kostnader för inhyrning totalt sett i landet med 4 procent under 2019.

SKR skriver på sin hemsida att regionerna är överens om att utöka sitt samarbete vid upphandling av inhyrd personal. Det kommer ske delvis på nationell nivå, men framförallt på regional nivå. Johan Enfeldt som har skrivit en rapport om hur ramavtal med bemanningsföretag får kostnaderna för hyrpersonal att skena i regionerna, välkomnar att regionerna nu uttrycker att man ska samarbeta mer kring upphandling.

– Bemanningsföretagen har helt enkelt för bra villkor och för låga risker, säger Johan Enfeldt, som också menar att inhyrningen av sjuksköterskor har »exploderat« sedan man började med ramavtal.

Ett ramavtal med bemanningsföretag innebär i regel att vårdinrättningar med kort varsel kan upphandla de läkare eller sjuksköterskor de behöver. Men enkelheten kan öka användningen av hyrpersonal, menar han.

– Det är inget problem med ett ramavtal som gör att man kan ta in någon på kort varsel när till exempel en läkare har brutit foten. Men anledningen till att det har blivit så dyrt nu är att man använer samma ramavtal för att bemanna schemarader, säger Johan Enfeldt.

Stefan Perdahl, som arbetar med upphandling inom Region Stockholm, säger att det är svårt att upphandla för särskilda vakanser i schemat på grund av svårigheter med framförhållning.

– Vissa regioner som har konstant brist på vårdcentralsläkare har gjort ett tjänsteavtal om att bemanna på just den schemaraden. Men vi har så svårt att säga var behoven inom vården kommer att uppstå. Ramavtalen var till för enstaka frånvaro men på grund av personalflykt har det blivit en mer permanent lösning, säger Stefan Perdahl.

Men Johan Enfeldt lyfter att det finns andra sätt att arbeta på. Västra Götalandsregionen hör till de regioner som lyckats minska sina hyrpersonalkostnader, och han menar att det beror på ett man medvetet har gjort det svårare att använda ramavtal.

– Nu måste man gå via en högt uppsatt chef för godkännande av inhyrning. Bemanningsföretag får inte längre kontakta vårdgivare direkt och erbjuda personal, man har infört viten vid försök att kringgå regler och granskar fakturor. Effekten blir färre förfrågningar från Västra Götalandsregionen om inhyrning, vilket gör att det blir färre som rekryteras av bemanningsföretagen och det innebär att de blir kvar som vanliga anställda i vården.

SKR mäter också hur stor andel av kostnaden den totala personalkostnaden som hyrpersonalen utgör. Målet är att den inte ska överstiga två procent av totalbeloppet. Men många regioner ligger betydligt högre än så. Västernorrland sticker ut med hyrpersonalkostnader motsvarande 14 procent av kostnaden för all personal.

– Då pratar vi om stora summor pengar som skulle kunna användas till egen personal. Det är viktigt att komma ihåg att de högre lönerna i bemanningsbranschen betalas med samma skattepengar som den ordinarie personalen, säger Johan Enfeldt.