digitalisering Arbetsförmedlingen blir allt mer digital och bedömningar av arbetssökande ska automatiseras. Utvecklingen väcker kritik när det gäller integritet, rättssäkerhet och konsekvenserna för människor som står utanför det digitala samhället.
»Automatiserade bedömningar kan avlasta personalen och spara tid«. Så sa Arbetsförmedlingens relativt nytillträdda generaldirektör Maria Mindhammar i Ekots lördagsintervju nyligen.
Samtidigt är väldigt många faktorer osäkra i den analys av reformeringen av Arbetsförmedlingen som myndigheten själva publicerade i november. Och flera forskare och fackliga företrädare tvivlar på om myndigheten kan spara så mycket pengar och personal på att digitalisera och automatisera – och om det kan ske rättssäkert.
– Det man ser när man lägger över allt på datorer är att de som står längst från jobb och inte kan hantera det digitala inte får tag på någon att tala med. Digitaliseringen tenderar framför allt att gynna de som redan är kunniga och ganska starka, som vet vad de vill och har tydliga preferenser, säger Göran Sundström, professor i statsvetenskap som forskar om offentlig förvaltning vid Stockholms universitet.
I Arbetsförmedlingens analysrapport från november förra året, där myndigheten ger underlag för en reformering av den egna verksamheten, beskrivs hur den första bedömningen av en nyinskriven arbetssökande i allt större utsträckning kommer att ske automatiserat. Man redogör också för hur privata aktörer i ett utvecklat LOV-system kommer att ta över den största delen av den direkta kontakten med den arbetssökande, vilket innebär att betydligt större mängder data, som personuppgifter, behöver delas mellan Arbetsförmedlingen och privata aktörer.
Läs också: Analys: Så ska Arbetsförmedlingen privatiseras
Information rörande de arbetssökande måste av »effektivitetsskäl flöda i realtid« mellan myndigheten och LOV-aktörer, skriver Arbetsförmedlingen, och det är därför inte hållbart att, som nu, den arbetssökande själv ombes godkänna varje gång personuppgifter delas till en aktör utanför myndigheten.
Digitaliseringen tenderar framför allt att gynna de som redan är kunniga och ganska starka.
För att det här ska bli möjligt bedömer Arbetsförmedlingen att det behöver göras flera förändringar, genom att bland annat bryta sekretessen i Offentlighets- och sekretesslagen samt att möjliggöra att viss myndighetsutövning flyttas till privata aktörer. Som en följd av det här föreslås lagen om tystnadsplikt utökas till att även gälla privata aktörer.
I rapporten står det att »de föreslagna bestämmelserna leder till vissa ökade risker för den enskildes personliga integritet« men att dessa ska vägas mot andra »integritetshöjande åtgärder«.
En utmaning för den personliga integriteten kan bli att många fler personuppgifter, men även uppgifter om företag, kan bli offentliga om Arbetsförmedlingen delar de med andra aktörer i större utsträckning.
– Så fort man lämnar uppgifter mellan en myndighet och privata aktörer riskerar det att bli allmän handling, för det är ju huvudregeln – i motsats till om man bara hanterar handlingar inom en myndighet, säger Göran Sundström, professor i statsvetenskap som forskar om offentlig förvaltning vid Stockholms universitet.
Facket ST:s utredare Magnus Kolsjö är kritisk till att lägga över myndighetsutövning på privata aktörer – eller automatiskt beslutsfattande.
– När det gäller myndighetsutövning har vi sagt att det alltid ska utföras av offentliganställda tjänstemän. Så ser kommunlagen ut. Är du offentliganställd finns ett särskilt disciplinansvar, och ansvarsutkrävning som inte finns i det privata, säger Magnus Kolsjö.
Fredrik Andersson, som är ordförande för samma fackförbund inom Arbetsförmedlingen, är överlag positiv till automatiserade bedömningar, men har också farhågor.
– Å ena sidan kan jag tänka mig att det finns förenklingar, vad jag har hört är bedömningarna ganska träffsäkra. Men å andra sidan finns frågetecken vad gäller säkerhet. Var finns servrarna? Det är mycket känsliga uppgifter som sparas, säger Fredrik Andersson från facket ST.
Även Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, som forskar om samhällets digitalisering, pekar på säkerhetsrisker med att samla in stora mängder personuppgifter.
– Ju mer uppgifter man samlar in och kör i stora databaser desto mer fönster finns det för eventuella läckage och intrång, säger Elin Wihlborg.
Tillsammans med Irene Bernhard vid Högskolan i Väst har hon gjort en fallstudie om hur handläggare och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen hanterar den ökande digitaliseringen i kontakten dem emellan.
– Ju mer man digitaliserar desto mer säkerhet bygger man kring systemen, och det stänger ute arbetssökande. Till exempel måste du ha ett Mobilt Bank-ID, och då krävs en smart telefon för att logga in till de flesta personliga tjänsterna. Det bygger på att man vill använda smartare teknik för att matcha arbetssökande med arbeten och då samlar Arbetsförmedlingen in mer persondata än vad man egentligen behöver: som arbetssökandes intressen och frågar om hur de vill jobba, säger Elin Wihlborg.
Att arbetssökande inte alltid är vare sig villiga eller kunniga nog att använda digitala verktyg kan paradoxalt nog leda till steg bakåt i utvecklingen mot det digitala.
– Många sökande i vår undersökning tyckte att det gick jättebra att logga in själva med en kod, men när man krävde bank-ID sa många nej. Därmed fick man gå tillbaka till pappershantering istället, säger Irene Bernhard.
Elin Wihlborg pekar på att vi har en generös rättighetslagstiftning för medborgare som det offentliga i praktiken inte lever upp till när tjänster digitaliseras:
– Förvaltningslagen säger att man ska ge personlig service, men det är inte rimligt med tanke på de resurser som finns.
Fredrik Andersson på fackförbundet ST inom Arbetsförmedlingen oroas av hur de arbetssökande ska hantera den digitala utvecklingen. Han tycker också att digitaliseringen inte gått i tillräckligt snabb takt för att möta de stora nedskärningar som har gjorts.
– Vi pratar om att 70-75 procent av de inskrivna har större behov och då undrar jag: klarar man av det digitala? Jag får signaler om att det inte är så. Det blir mycket bråk och tjafs med handläggare. Många arbetssökande hänvisas till att de ska fixa det här själva, men om någon säger att jag kan inte skriva in mig – då är det inte tillräcklig service, säger Fredrik Andersson, ordförande för facket ST inom Arbetsförmedlingen.
Den utökade satsningen på så kallade servicekontor – där Arbetsförmedlingen delar lokal med bland annat Skatteverket – är inte tillräcklig, tror han, eftersom det mest handlar om »hjälp till självhjälp«.
Inom en myndighet, när man arbetar med människor, man kan inte köra testsystem på vägen.
Arbetsförmedlingen bedömer i sin egen analysrapport att träffsäkerheten i automatiserade arbetsmarknadsbedömningar blir större för personer som står närmare arbetsmarknaden. Samma sak gäller förutsättningarna för att följa upp och förbättra träffsäkerheten i de automatiserade bedömningarna; det gör sig enklare för personer som står nära arbetsmarknaden.
Men Arbetsförmedlingens underlag består i dag till en majoritet av personer som bedöms stå långt från arbetsmarknaden. Eftersom de här personerna bedöms behöva flera olika typer av insatser efter varandra innan de, möjligen, hittar ett arbete, skriver Arbetsförmedlingen i rapporten att det kommer att bli svårt att utvärdera effekten av var och en av dessa insatser.
Arbetsförmedlingen framhåller också att de modeller för automatiska bedömningar som tas fram måste kunna utvärderas och förbättras kontinuerligt. Men Fredrik Andersson på ST varnar för att gå i bruk utan färdigutvecklade system.
– Ett modeord inom myndigheter är »agilt«, alltså att börja jobba innan allt är klart. I en it-baserad datoriserad värld kanske det funkar, men inom en myndighet när man arbetar med människor man kan inte köra testsystem på vägen, säger Fredrik Andersson, fackordförande för ST på Arbetsförmedlingen.
Göran Sundström pekar på intressekonflikter mellan det privata och offentliga, som kan ställa till med problem i ett LOV-system, men även konflikter inom det offentliga.
– Generellt gäller ju att offentlig sektor och de som håller på med offentlig verksamhet ska leva upp till demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Forskning visar att de här värdena är annorlunda i privata företag; där är kostnadseffektivitet och vinst högst prioriterade. Inom myndigheter är det oklart vilka av värden som står över andra: ska man prioritera rättssäkerhet så kostar det generellt, säger Göran Sundström.
Läs också: Konkreta planer saknas för AF:s automatisering
I analysrapporten står det att bedömning av en inskriven persons avstånd till arbetsmarknaden till stor del kommer att kunna automatiseras. När det däremot gäller beslut om specifik insats bedöms en handläggare behöva fatta beslutet.
Arbetsförmedlingen skriver i rapporten att AI kan öka träffsäkerheten och kostnadseffektiviteten i beslut, men också att bakgrunden till varför ett beslut har fattats på ett visst sätt genom automatisk behandling måste kunna spåras och förstås om något går fel.
Men Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, menar att det inte går att spåra bakgrunden till beslut när det gäller AI, eftersom en AI programmerar sig själv. Även Magnus Kolsjö, utredare på facket ST, anser att AI är för opålitligt för att överhuvudtaget användas i myndighetsutövning.
Ett annat problem, som Arbetsförmedlingen själva tar upp i analysrapporten, rör svängningar i tillgång på vissa insatser, som då algoritmer knappast tar hänsyn till i sin bedömning.
– När du gör en arbetsmarknadsbedömning gör du den dels med grund i behov, dels beroende av ekonomi: om du har datoriserat blir det en diagnos som inte tar hänsyn till hur många vi kan ha på en viss utbildning. Där ska man inte bortse från den mänskliga faktorn, en professionalitet som en maskin saknar, säger Fredrik Andersson.
Men utvecklingen kring automatisering och digitalisering som nu pågår inom myndigheten är inte till fullo känd av facket.
– Jag tycker att det är svårt för oss att få full insyn i vad som pågår. Framförallt eftersom det varit en del problem med servrar och var de finns, säger Fredrik Andersson.
Lyssna också gärna på Dagens Arenas podd i ett avsnitt om digitalisering av välfärden: Digitalisering av välfärden
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
