digital välfärd För att dra nytta av teknik inom äldreomsorgen krävs ett utbildningslyft och ett statligt ansvar för digital infrastruktur. Men vilka vinster det skulle medföra är oklart, enligt utredaren Peter Larsson.
Med tanke på storleken på äldreomsorgen – omsättningen är 25 miljarder kronor om året – är branschen väldigt underutvecklad. Det säger Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer som i veckan presenterade den utredning han gjort om välfärdsteknik på uppdrag av regeringen.
– Äldreomsorgen är enormt stor i sin omfattning, men har ingen inneboende utvecklingskraft jämfört med andra branscher. Det hänger ihop med att den är extremt fragmenterad, säger Peter Larsson.
Mycket av hindren för att i dag införa teknik i större omfattning i äldreomsorgen är en osäkerhet kring vad lagstiftningen medger.
– Lagarna har inte riktigt hängt med. Därför har vi specialstuderat och kommer med ett antal förslag när det gäller beslut för personer med nedsatt beslutsförmåga.
En stor del av utredningen handlar om just hur man ska hantera personer som inte själva anses vara beslutsföra, och kommer med förslag om hur man så långt som möjligt ska respektera en persons egen vilja, men i andra fall utgå från en bedömning om vad som är personens bästa. Det kan handla om integritetskänsliga frågor, till exempel kameror i sovrum som ersätter nattillsyn av personal.
Utredningen anser också att det inte kommer vara möjligt att förvänta sig att enskilda företag och kommuner ska driva utvecklingen mot välfärdsteknik, och införa nya lösningar själva. Istället ska utvecklingen drivas genom en gemensam nationell utvecklingsplattform, och införandet av ny teknik samordnas nationellt.
Samtidigt behöver de befintliga samarbetsstrukturer, som idag finns i mindre skala, utvecklas och stödjas. Det handlar exempelvis om regionala styr- och stödstrukturer och olika sorters nätverk mellan kommunerna som det är svårt att bygga upp på nytt på kort tid, och därför måste underhållas.
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) föreslås få ansvar för att ta fram en gemensam digital infrastruktur som även kommuner kan använda för ny teknik.
– Om man samordnar får man ett breddinförande i flera steg och parallellt måste personalen utbilda sig i den nya tekniken, säger Peter Larsson.
Peter Larsson framhåller att det behövs mer hälso- och sjukvårdskompetens i äldreomsorgen, och att det är ett problem för utvecklingspotentialen att utbildningsnivån är så pass låg inom äldreomsorgen.
– Utbildningsbakgrund avgör attityd till tekniken. Därför föreslår vi ett antal åtgärder för att stärka undersköterskornas roll och professionalisering. Många tekniska lösningar hittills har man bara prackat på personalen. Men verksamhetsutveckling måste komma underifrån för att fungera, säger Peter Larsson.
Att bygga ut bredband och förbättra kvaliteten på den uppkoppling som redan finns är också en förutsättning för att gå framåt med tekniska lösningar inom välfärden. Här bör staten ta ett ökat ansvar, menar utredningen.
Även om staten föreslås få ett stort ansvar för att utveckla möjligheterna till att använda mer teknik i välfärden, kommer det i slutledet kräva satsningar för de enskilda aktörerna.
– Kommunerna eller de privata utförarna måste investera i det här om de vill ha en effektiv verksamhet. Vi har eliminerat laglig osäkerhet om vad man får och inte får göra, säger Peter Larsson.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) talar ofta om vikten av digitalisering inom välfärden för att öka effektiviteten och hålla tillbaka kostnadsökningar. Peter Larsson säger att det bland annat på grund av demografin fortsatt kommer att krävas ökade personalresurser inom välfärden, men att behovet kommer att dämpas – och därmed delvis kunna lösa frågan om personalbrist – på längre sikt. Om kommunerna sätter igång med den här utvecklingen nu.
På frågan om hur stora personalresurser, och därmed pengar, som kan väntas sparas på utökad teknikanvändning har han däremot inget svar.
– Jag har ingen aning. Den som säger något annat, den ljuger.
Hur kan vi veta att det här är värt att satsa på om vi inte vet vilka besparingar det kan ge?
– Om vi vet att överbeläggning på Södersjukhuset leder till stabsläge i dag, så vet vi att man måste arbeta för att förebygga det. Framtidens teknik har möjlighet att förebygga eller skjuta upp sjukdom. Så sätt igång! Det här måste vi raskt göra över hela kommun-Sverige.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
