Corona Den norska regeringen vill kunna stifta lagar utan att tillfråga riksdagen, Stortinget. Regeringen föreslår inrättandet av en undantagslag, för att bekämpa effekterna av coronaviruset.
I dag röstar ett halvfullt Storting om statsminister Erna Solberg och hennes högerregering ska ges tillåtelse att utfärda föreskrifter utan gå via Stortinget, den norska riksdagen. Det rapporterar norska NRK. I praktiken innebär förslaget att lagstiftningsmakten överförs från Stortinget till regeringen.
Undantagslagen ska ge regeringen större handlingsutrymme för att hantera coronautbrottet i Norge. Till NRK säger statsminister Solberg att förslaget ska möjliggöra att samhälleliga funktioner fungerar så länge krisen pågår och för att konsekvenserna av utbrottet inte ska bli större än nödvändiga för enskilda, för näringsliv och offentlig sektor.
– Detta är en extraordinär situation där vi behöver handla snabbt. Vi vill därför behandla en lag som ger oss möjlighet att göra undantag från rådande lagar, med undantag för det som gäller grundlagen och mänskliga rättigheter, säger statsminister Solberg.
»Det öppnar för ett icke-demokratiskt elitstyre«
Förslaget får kritik från flera håll. Bland annat professor vid institutionen för privaträtt, UiO och föreläsare vid norska vetenskapsakademin, Hans Petter Graver, har kallat den extraordinära beredskapslagen för galenskap.
Magnus Engen Marsdal, författare och chef för tankesmedjan Manifest, är en av dem som varit i skarp i sin kritik av undantagslagen, bland annat för att den norska allmänheten, enligt hans mening, inte har fått tillräcklig information. Han säger sig ha förståelse för att många önskar maximal handlingskraft mot virusets effekter men att, som han kallar det, undergräva demokratin inte är vägen att gå.
– Det är mycket allvarligt när statens ledare vill ge sig själva rätten att upphäva Norges lagar och invånarnas rättigheter med ett pennstreck. Det öppnar för ett icke-demokratiskt elitstyre. Det är tydligt att den politiska eliten har bristande demokratiska insikter. Det är oroväckande att oppositionen i Stortinget har hjälpt regeringen att hålla detta dramatiska lagförslag gömt för allmänheten och istället fört diskussioner bakom stängda dörrar.
Befogat att demokratin sätts åt sidan?
Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap på Stockholms universitet och forskare vid institutet för framtidsstudier, IFFS. Han säger att undantagslagar generellt är vanskligt i en demokrati. Han tycker att det är tre saker som avgör hur allvarligt införandet av undantagslagar är, ur en demokratisynpunkt.
- Vilken roll har det folkvalda organet i beslutet.
– I fallet med Norge så har den norska regeringen bett Stortinget att fatta en lag som ger regeringen befogenheter. Det är Stortinget som tar det beslutet, det är inte regeringen själv som utlyser undantagstillståndet. Det är viktigt ur demokratisynpunkt, säger Ludvig Beckman.
- Att lagen är tillfällig.
– Om den norska lagen gäller hela året ut så är det rätt lång tid. Jag vet att en del rättsvetare säger att om man ska sådana här undantagstillstånd så ska de max gälla i två månader och sedan ska de folkvalda ta ett förnyat beslut.
- Om skälen är tillräckligt tungt vägande
– Det är kanske den mest avgörande. Jag tror vi alla kan tänka oss en viss situation där det är befogat att demokratin sätts åt sidan, om hela landets existens står på spel eller något sådant. Frågan är då om den här coronakrisen är ett exempel på en sådan kris. Det kan man verkligen diskutera.
Ludvig Beckman tycker att det norska exemplet får godkänt på första punkten, men ifrågasätter förslaget utifrån de andra två punkterna.
– De har kanske ovanligt långt undantagstillstånd och på tredje tycker jag verkligen att man kan diskutera om det här är en kris som motiverar en lagstiftning av den här digniteten.
Efterfrågar en allmänn debatt
Enligt norska medier ville högerregeringen först att undantagstillståndet skulle gälla under hela 2021, men det stoppades av Stortinget. Det förslag som Stortinget nu ska ta ställning till ska gälla fram till den sista december 2o20.
Undantagslagförslaget kommer bara dagar efter att regeringen fick backning på deras corona-krispaket. Efter förhandlingar med oppositionen i Stortinget betalas nu bland annat full lön ut under 20 dagar till alla norska arbetare som är permitterade till följd av koronakrisen. Staten tar räkningen.
Magnus Engen Marsdal tycker att coronakrisen ger argument till att vidta exceptionella åtgärder, men säger att det den norska regeringen föreslår är »ett ickedemokratiskt hafsverk«.
– De rödgröna partierna bör kräva att ha en hel veckas offentlig debatt innan de överväger att rösta ja. Då kommer regeringen att ha tid att övertyga allmänheten om behovet av att avskaffa lagar och rättigheter i ett slag. Invändningar kan komma på bordet. Och vi kan undvika att införa en lag som undergräver demokrati och rättsstatsprincipen mer än absolut nödvändigt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
