Corona Svenska lärosätens digitala mötesminuter ökar explosionsartat. Från 500 000 minuter per dag till 10 000 000 i måndags. »Det är en effekt av corona«, säger Valter Nordh på Sunet.
Det finns vinnare i coronakrisens spår. En av dem är videokommunikationsföretaget Zoom. Sedan 2018 har de flesta svenska lärosätena möjlighet till videokommunikation genom Zoom. Användandet har i snitt legat kring 500 000 minuter per dag, men sedan mars har antalet digitala mötesminuter skjutit i höjden med nästan 2000 procent. I måndags passerades 10 000 000 minuter, bara i Sverige.
– Det är en effekt av corona vi ser, säger Valter Nordh vid Sunet, den enhet vid Vetenskapsrådet, avdelningen för forskningens infrastrukturer, som har upphandlat Zoom till universiteten.
Och det är inte bara vid svenska lärosäten som videokommunikation har ökat explosionsartat. I hela Norden har användandet gått från en miljon videominuter till att i måndags vara uppe i 21 miljoner.
Den 17 mars fick alla Sveriges gymnasieskolor, vuxenskolor och universitet direktiven att gå över till distansundervisning. Bara dagarna innan kom en speciallösning på plats som gjorde anstormningen möjlig. Lösningen blev att köpa kapacitet från Amazons nya servrar i Stockholm.
– Begränsningen har legat i möjligt antalet användare samtidigt. Med den anstormningen vi har haft så skulle det varit svårt att klara det utan den speciallösning vi fick till med Zoom och Amazon. Vi är lite stolta över att det fungerat så bra, säger Valter Nordh.
Prislapp okänd
Den budgeterade kostnaden för de svenska lärosäten som använder Zoom är fyra miljoner kronor för år 2020. Men vad prislappen i realiteten kommer att bli för år 2020 är för tidigt att säga.
–Då kapaciteten är utökad 25 gånger mot budget vet vi inte idag vad kostnaden kommer att bli. Det beror bland annat på hur länge situationen kräver att vi köper utökad kapacitet av Amazon. Vårt fokus har varit att säkerställa att tjänsten fungerar och att lärosätena kan bedriva sin verksamhet med stöd av Zoom, säger Valter Nordh, som tillägger att det inte rör sig om en 25 gånger högre kostnad än budgeterat för.
Prismodellen för lärosätena är omkring 8 kronor per anställd upp till 500 personer, och sedan en sjunkande taxa ju större lärosätena är.
Unik lösning
De svenska lärosätena är unika i Europa med att som enda forskningsnätverk ha egna separata servrar för användningen av Zoom. Servrarna är inom Norden och upphandlingen och uppsättning har gjorts av NORDUnet, de nordiska länderna gemensam samarbetsorganisation.
– Zoom är ett amerikanskt bolag. Den vanligaste lösningen hos dem är att ens data kan hamna på de servrar som passar dem bäst, kanske i Tyskland eller i USA. Den lösningen vi har med Zoom ger oss helt egna servrar, som inte delas av någon annan. Allting hanteras inom Norden.
Zoom intigritetspolicy får kritik
Zoom har fått kritik för att ha en bristande integritetspolicy, där företaget samlar in mycket data om användarna. Data som kan ges vidare till tredje part.
– En stor anledning till att vi har en egen instans är för att all persondata ska stanna inom »vårt kluster«, inom vår tjänst. Zoom ser till exempel antal användare (licenshantering), men i övrigt så är det en nordisk tjänst med eget GDPR-avtal som reglerar att användardata stannar inom tjänsten, säger Valter Nordh.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
