Sjukvårdsförsäkringar Regeringen ville veta vilka risker som finns när privata sjukvårdspatienter får gräddfil till vården. Nu är rapporten klar. Den visare att en privat sjukvårdsförsäkring ger vård betydligt snabbare – trots mindre vårdbehov hos målgruppen.
Allt fler svenskar – 660 000 personer år 2018 – har en privat sjukvårdsförsäkring, och hela 90 procent av alla är så kallade gruppförsäkringar. Till två tredjedelar är det arbetsgivaren som har tecknat försäkringen. Det här betyder att äldre och personer med nedsatt funktions- eller arbetsförmåga inte har tillgång till privata sjukförsäkringar i samma utsträckning. Det skriver Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i en ny rapport.
Efter att bland andra DN rapporterat om hur privata vårdgivare prioriterade försäkringspatienter framför andra patienter i sina vårdköer, gav regeringen i januari Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att i en snabbutredning beskriva risker med att privata sjukvårdspatienter får företräde till sjukvården.
– Vård ska ges efter behov och inte efter betalningsförmåga, sa socialminister Lena Hallengren (S) i ett uttalande då.
Nu är rapporten klar och den visar att det går betydligt snabbare att få vård för den som har en privat sjukvårdsförsäkring än den som är hänvisad till den skattefinansierade vården. Den här gräddfilen för försäkringspatienter tycks inte heller vara kopplad till att de skulle ha ett större vårdbehov.
– Det man kan säga med stor säkerhet är att patienter med försäkringar får vård snabbare än andra patienter. I genomsnitt bedömer vi inte att de här personerna har större vårdbehov, snarare är de sannolikt friskare, säger Åsa Ljungvall, utredare och medförfattare till rapporten.
Det betyder att principen om vård efter behov inte efterlevs:
– Om inte vårdbehoven förklarar en snabbare behandling så innebär det att vården inte ges efter behov.
Patienter med privat sjukvårdsförsäkring får alltid ett första besök inom 3-7 dagar, och efter det är väntetiden mellan 14 och 21 dagar för besök hos specialist. Det här jämför myndigheten med att hälften av alla offentligfinansierade patienter som väntade på vård vid mättillfället hade väntar mer än 30 dagar, och då oavsett om det gällde ett första besök eller åtgärd inom specialistvården.
Privata vårdgivare låter försäkringspatienter gå före
Rapporten konstaterar att i flera fall lever privata vårdgivare inte upp till vårdgarantin i form av väntetid för offentligfinansierade patienter, samtidigt som försäkringspatienter får sin vård snabbare.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys drar inga säkra slutsatser om huruvida privata sjukvårdsförsäkringar påverkar den offentliga sjukvården negativt genom att stjäla resurser som kunde använts i den offentliga vården, och därmed kommit fler till del. Men man konstaterar att vid brist på utbildad vårdpersonal är risken större att privata försäkringspatienter innebär en belastning på den offentliga sjukvården, genom att man slåss om samma resurser i form av personal.
– De privata vårdgivarna argumenterar utifrån att de använder ledig kapacitet till försäkringspatienter, och det är jättesvårt att mäta och komma åt om det verkligen finns sådan kapacitet, och därför om det hjälper eller stjälper den offentliga vården. Extratimmar kan man få in genom att personal vill jobba mer. Ibland ger försäkringsbolagen högre ersättning, vilket kan göra att man får till fler arbetade timmar, som inte skulle ha funnits tillgängliga för den offentliga vården, säger Åsa Ljungvall.
Däremot menar myndigheten att privata vårdförsäkringar i längden kan leda till en mer »tudelad hälso- och sjukvård«, i och med att vissa grupper helt är utestängda från försäkringsvården, samt att viljan att finansiera den offentliga vården via skattsedeln kan minska.
Myndigheten konstaterar att det saknas någon aktör som har helhetsansvar för att hälso- och sjukvården ger vård efter behov, och rekommenderar att man tar ett sådant samlat ansvar för frågan och att forskningen om konsekvenser av privata sjukvårdsförsäkringar stärks.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
