coronalag Remisstiden var 24 timmar under en helg och endast tolv remissinstanser ombads svara. Beredningen av den nya tillfälliga lagen för att stärka regeringens makt får kritik från Journalistförbundet och Advokatsamfundet.
Expressen kunde i torsdags avslöja att regeringen förberedde ett förslag till riksdagen för att tillfälligt stärka sin egen makt under coronakrisen. Förslaget syftar till att stoppa spridningen av corona, och innebär att regeringen får besluta på egen hand om att stänga ned offentliga platser, restauranger och begränsa tillgång till exempelvis hamnar och järnvägsstationer. Först i efterhand får riksdagen ta ställning till beslutet.
Under måndagens skickades förslaget till lagrådet, med bara små förändringar
Journalistförbundet (SJF) får ofta svara på remisser om lagförslag, då fackförbundet bevakar alla frågor som är kopplade till yttrandefrihetsgrundlagen och sekretess. SJF värnar både journalisters möjlighet att arbeta och allmänhetens yttrandefrihet, och har det senaste bland annat engagerat sig mot den nya lagen som begränsar möjligheten att ta upp ljud och bild i rättegångssalar.
Även om SJF inte alltid står på den officiella remisslistan brukar de självmant svara på remisser som berör deras områden. Men den här gången var remisstiden bara ett dygn och SJF fick själva ligga på regeringskansliet för att få information om förslaget, utan svar. Istället tog de senare del av förslaget via ett pressmeddelande.
– Just ett sådant här förslag blir väldigt viktigt för oss att få tycka till om. I vanliga fall brukar vi få kännedom om en remiss, men det är ju inte självklart om det kommer en lagrådsremiss klockan 18 en lördagskväll – jag vet inte om det någonsin har hänt förut, vi har aldrig varit med om det i alla fall, säger Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Förbundet anser att fler remissinstanser borde ha ombetts svara och att remisstiden åtminstone hade löpt över en vardag.
– Vår jurist satt och jobbade på söndagen, men det är inte självklart att alla har den möjligheten. Om man nu vill göra en väldigt drastiskt förändring som i det här lagförslaget så borde man vara väldigt angelägen om att få så mycket synpunkter på det här som möjligt, säger Ulrika Hyllert.
Även Advokatsamfundet, som självmant svarat på remissen, har reagerat på att svarstiden varit så kort, även om de säger sig ha förståelse för att ärendet snabbehandlas:
»Även med den utgångspunkten är dock en remisstid om endast ett dygn, som dessutom infaller på en helgdag, inte godtagbar. Remissinstanserna ges inte en reell möjlighet att överväga förslagen.” skriver Advokatsamfundet i sitt remissvar.
Advokatsamfundet anser också att de borde ha funnits med på remisslistan.
»Advokatsamfundet är ett remissorgan som normalt alltid bereds tillfälle att yttra sig i varje lagstiftningsärende rörande central lagstiftning (samfundet avger ca. 120-130 remissyttranden varje år); särskilt i fråga om lagstiftningsförslag som påverkar enskilda personers rättigheter av olika slag och där frågor som rör rättsstatliga frågeställningar aktualiseras« skriver Mia Edwall Insulander, ordförande på Advokatsamfundet i ett mejl till Dagens Arena.
SJF anser att de som enda företrädare för journalisters intressen definitivt borde ha varit med på remisslistan.
– Det är inte så att vi avstyrker hela förslaget, men vi ser att om man nu ska ha det borde man gjort det mer detaljerat, genom att räkna upp inom vissa områden det här ska gälla. Det är problematiskt om man fattar ett beslut som hänger på att det kommer fattas bra beslut. Här blir det för ospecificerat. Grundlagsskyddade medier ska inte omfattas, men det står inte någonstans att sociala medier inte kan regleras, säger Ulrika Hyllert.
Ulrika Hyllert konstaterar också att det är märkligt att ingen som helst förberedelse för att behöva inskränka den parlamentariska beslutsgången vid en kris som denna har funnits på plats.
– Hur kan det vara så att vi inte har förberett vad vi behöver göra i en extrem situation som exempelvis en pandemi? Då skulle man har kunnat lämna synpunkter i förhand.
Även Advokatsamfundet invänder mot att förslaget är så pass generellt utformat och anser inte att regeringen motiverat tillräckligt noga varför lagen behöver införas. Men regeringen anser inte att det är möjligt att specificera mer vilka situationer det kan handla om:
– Om det var så att vi kände oss säkra på, att vi kunde förutse alla åtgärder som vi behöver vidta att vi kanske till och med visste när vi behöver vidta dem och vilken tid vi därmed hade på oss så skulle vi inte behöva den här lagstiftningen. Nu handlar det om att även om vi försöker förutse en tre, fyra, fem, sex olika situationer så kanske det är ytterligare andra tillfällen som uppstår, sa socialminister Lena Hallengren till Ekot under dagen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
