Söndagskrönikan Oroliga amerikaner bunkrar skjutvapen som aldrig förr under coronapandemin. Samtidigt är USA:s inflytelserika vapenlobby NRA i sin djupaste kris någonsin, skriver Jonas Cullberg.
Vid sjukhuset några kvarter från min lägenhet står två långa Stars and Stripes-dekorerade lastbilar med frysutrymmen som rullats dit eftersom bårhuset är fullbelagt. Hittills har 12 000 New York-bor dött i Coronaepidemin. De få människor som syns till ute på gatan har nervösa blickar och obligatoriska ansiktsmasker. Utanför min port delar volontärer ut matpaket till behövande och på lyktstolpar sitter lappar med erbjudanden om hjälp med ärenden till gamla i kvarteret. Men den gemenskap som folk beskriver från tidigare katastrofer som 11 september och orkanen Sandy finns inte den här gången. Vem som helst kan bära på smittan, alla är misstänkta.
Rädsla är det främsta bränslet för USA:s vapenlobby National Rifle Association, NRA, som passar på att försöka flytta fram sin position under coronaepidemin. I en kampanjfilm från organisationen håller Carletta Whiting, en funktionshindrad svart kvinna, i ett halvautomatiskt vapen. ”Du kanske bunkrar mat för att klara dig igenom krisen”, säger hon. Hennes ord varvas med gamla filmklipp som visar upplopp och plundring på amerikanska gator. “Men om du inte är förberedd på att försvara dig bunkrar du i själva verket bara för någon annan”.
NRA har arbetat hårt för att vapenaffärer ska klassas som ”essentiell verksamhet” som liksom matbutiker, tvättomater och spritbutiker tillåts hålla öppet under epidemin i de 41 delstater som stängts ner. Påtryckningarna har haft effekt. Trump-regeringen har förklarat att vapenbutiker bör vara öppna under krisen, men det är bara en rekommendation som det är upp till delstaterna att följa. I New York har guvernören Andrew Cuomo bestämt att de ska förbli stängda. NRA svarade i början av april med att stämma delstaten för brott mot den grundlagsskyddade rätten att köpa och bära vapen.
Men på andra håll runt om i USA flyger Smith & Wesson-pistoler och AR15-gevär av vapenbutikernas hyllor under epidemin. Närmare två miljoner skjutvapen såldes under mars: den högsta siffran sedan januari 2013. Då handlade köprushen om oro för att vapenlagarna skulle skärpas efter att Barack Obama just blivit omvald och 20 barn skjutits ihjäl på en lågstadieskola i Newtown, Connecticut. Nu handlar det om att folk vill kunna försvara sig om viruset får samhället att rasa ihop. Rädsla har sedan länge gått om sportskytte som det vanligaste skälet till vapenköp.
Trots massaker efter massaker i amerikanska skolor, på konserter, biografer och andra offentliga platser och trots att en klar majoritet av amerikanerna är för hårdare vapenlagar händer ingenting. NRA:s inflytande handlar delvis om att organisationen strösslar stora summor över Washington för att driva igenom sin agenda och hindra att vapenlagarna skärps. Men ännu viktigare är att NRA kan mobilisera sina fem miljoner medlemmar för politiska kandidater. Valet av den extremt vapenvänliga Donald Trump 2016 var en stor seger för NRA, som backade honom med miljontals dollar. På NRA:s konvent året därpå tackade Trump medlemmarna med orden ”ni kämpade för mig och jag lovar att kämpa för er”.
NRA:s kris handlar också om en vändning i tidsandan och ett upptrappat kulturkrig om vapenfrågan.
Trots den senaste tidens virusutlösta vapenyra är NRA i kris. Sedan epidemin bröt ut har organisationen sagt upp 60 anställda och sänkt lönerna för de som är kvar. Viruset tvingade NRA att ställa in sitt årliga konvent som skulle ha hållits i Nashville den här helgen. Där försvann en viktig inkomstkälla eftersom konventen för med sig stora donationer från de 80 000 deltagarna.
Men problemen har pågått längre än epidemin. NRA har plågats av interna stridigheter och lång tid av ekonomisk misskötsel. Vd:n Wayne LaPierre har avslöjats med ett hisnande utgiftskonto, med bland annat en berömd shoppingtur där han la 39 000 dollar på italienska kostymer på medlemmarnas bekostnad. Styrelseordföranden Oliver North, känd från sin roll i Iran-Contras-affären under Ronald Reagans regering på 1980-talet, försökte få LaPierre avsatt förra året, men tvingades själv avgå tillsammans med flera andra NRA-chefer.
NRA:s kris handlar också om en vändning i tidsandan och ett upptrappat kulturkrig om vapenfrågan. För två år sedan startade unga överlevare efter masskjutningen på Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida, en landsomfattande rörelse mot vapenvåld som fick massivt inflytande och innebar ett helt nytt hot mot vapenlobbyn. En lång rad storföretag avbröt samarbetet med NRA och motståndet har fått bättre självförtroende. Nya välorganiserade motvikter till NRA har dykt upp, som organisationen Everytown for Gun Safety, finansierad av miljardären och den avhoppade presidentkandidaten Mike Bloomberg, som satsar stora pengar på att få bort Trump och andra vapenvänliga makthavare.
Dessutom kan NRA på sikt komma att falla offer för demografiska förändringar. De trogna medlemmarna är övervägande vita äldre män i ett land där vita snart väntas bli en av minoritetsgrupperna. Vapenfrågan lär bli en av de största striderna i USA under 2020-talet, när pandemin har lagt sig. I väntan på hårdare lagstiftning har åtminstone alla nerstängda skolor i spåren av covid-19 lett till en tillfällig positiv effekt. Förra månaden var första gången på 18 år som månaden mars inte innehöll en enda skolskjutning.
Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
