Korttidsarbete Möjligheten till korttidspermittering har lanserats som ett sätt att rädda jobb, trots det får företag permittera uppsagd personal. Facken är kritiska: »Poängen med korttidspermittering är ju att man inte ska säga upp folk.«
I slutet av mars införde regeringen ett utökat system för korttidspermittering. Grundtanken med systemet är »att rädda svenska jobb« och ökade permitteringsmöjligheter har också efterfrågats av så väl fackföreningssidan som av arbetsgivarna.
Under 2020 är de nya reglerna sådana att det är möjligt för arbetsgivare att permittera även uppsagd personal.
LO har velat se 100 procentig permittering. I en skriftlig kommentar skriver de dock att korttidspermittering under uppsägningstid är »en konstig konstruktion«. »Poängen med korttidspermittering är ju att man inte ska säga upp folk«, men tillägger att hur frågan hanteras är ytterst för förbunden att bestämma.
Alla fackförbund som Dagens Arena har varit i kontakt med är kritiska till systemet.
– Vi vet att lagstiftningen har öppnats på det här sättet, att man kan ha uppsägning och permittering samtidigt, vi är emot det i princip och tycker att det är en orimlig ordning, säger Per Bardh, förhandlingschef på Handelsanställdas förbund.
Han förstår att det kan vara nödvändigt att låta företag både få säga upp personal och permittera den samma, för att förhindra konkurs, men tillägger samtidigt att det finns företag som nyttjar systemet i en grad som han tycker är tveksam.
– Ta till exempel ett företag som H&M som haft miljardvinster i sina aktieutdelningar, ska de verkligen kunna få dessa stöd? En ICA-handlare som lyft 40-50 miljoner i vinst ska den arbetsgivaren verkligen nu kunna få de här statliga stöden?
»Hela syftet mer permittering är att inte säga upp«
IF Metall är även de kritiska till möjligheten att permittera uppsagd personal. Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä kallar det för att ge »företagare både hängslen och livrem«.
– Vi tycker inte att det är en bra lösning att man gav den möjligheten, eftersom att hela syftet med korttidsarbete är att man inte ska säga upp.
Förbundet har trots kritiken valt att teckna avtal om permitteringar under uppsägningstiden.
–Vi har gjort en helhetsbedömning där vi anser att helheten är bra, men där lösningen med permitterad uppsagd personal inte är så bra. Vi har dock inte fått några signaler på att industriföretag permitterar uppsagd personal i särskilt stor utsträckning.
I IF Metalls avtal grundar sig ersättningen vid permittering på den lön arbetstagaren hade innan företaget var tvingat att göra neddragningar. Eftersom att tanken är att arbetstagaren, när krisen är över, ska gå upp och jobba som tidigare.
– Det här har vi inte stött på någon patrull från våra motparter i industrin, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Lönesänkningar på 30 procent
Flera förbund som Dagens Arena har varit i kontakt med har dock vittnat om att arbetsgivare har velat ändra om i schemaläggningen för personalen och permittera baserat de nya tiderna. För arbetstagare som exempelvis jobbar mycket helg och kväll och som schemaläggs dagtid inför permitteringen kan lönesänkningen sammanlagt bli närmare 30 procent. I de fallen kan det, rent ekonomiskt, vara mer fördelaktigt att bli uppsagd och få ut a-kassa.
Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint säger att han vet att diskussion kring hur man ska beräkna lön har förts med motparten på vissa avtalsområden och där arbetsgivaren initialt velat beräkna lön utifrån ett annat schema än det personen hade innan krisen.
– Här har vi och vissa av våra motparter haft olika uppfattning i frågan. Vi har klargjort att vi inte tecknar avtal där man genom ändrade arbetstider tar bort ob-ersättning och vill sänka lönen innan korttidspermittering. Lönen ska beräknas utifrån att man jobbade kvar på det gamla schemat. Om ändringen är på grund av själva krisen.
Mats Ekeklint har inte fått signaler om att de behövt säga nej till något avtal ännu.
Byggnads sa först nej, sedan ja
Byggnadsarbetareförbundet sa initialt nej till möjligheten att permittera uppsagd personal, men ändrade sig sedan.
– När vi började de här diskussionerna så sa vi nej till att ha den regleringen med, men därefter när lagstiftaren ändrade regelverket så tog vi med det, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare för Byggnads.
Förbundet har i diskussionen med sin motpart kommit överens om hur lönen ska beräknas. Torbjörn Hagelin tror att det delvis beror på att man inte var först ut att teckna avtal.
– Vi eftersläpade med ungefär en och en halv vecka vilket gjorde att vi hann diskutera mycket mer kring hur lönen ska regleras och på vilket sätt.
Företagen betalar med för att permittera uppsagd personal
Finansminister Magdalena Andersson (S) svarar i en skriftlig kommentar till Dagens Arena att normalt tillåts inte stöd under uppsägningstiden, »men coronautbrottet utgör en helt exceptionell situation och ett allvarligt hot mot företagens överlevnad.«
Hon påpekar dock att företagen får betala en högre kostnad för permitteringen om personal är uppsagd. »Den anställde går inte ner i lön under uppsägningstiden«.
Hon fortsätter: »Syftet med bestämmelsen är att hindra konkurser, som i sin tur försvårar för arbetstillfällena att komma tillbaka.«
Och tillägger att stödet med korttidspermitteringar är till för företag i kris, »inte till bedragare som vill sko sig.«
För att förhindra fusk har åtgärder vidtagits. »Skatteverket lånar ut experter på att förhindra fusk till Tillväxtverket, vi föreslår att Tillväxtverket ska få göra oanmälda kontrollbesök på företag som ansöker om stödet och Tillväxtverket har varit tydliga med att de kommer polisanmäla varje misstanke om bedrägeri.«
Finns ingen statistik
Den myndighet som är satt att administrera stödet för korttidsarbete är Tillväxtverket. Den 7 april öppnade ansökan. Under den första veckan kom över 30 000 ansökningar in från hela landet.
Hur många av de ansökningar som rör uppsagd personal vet inte myndigheten. Det finns ingen information i ansökningarna som avser uppsagd personal och heller inget i regelverket som säger att företag ska specificera hur stödet är tänkt att användas; för personal som sagts upp, eller till personal som har sin anställning kvar.
Danmark väljer annan väg
I Danmark finns också ett utökat permitteringssystem. Saten tar 75 procent av lönekostnaden för att personalen går ner i tid, med så gott som vidbehållen lön. Företagen åtar sig dock att inte säga upp anställda av ekonomiska skäl under den period de mottar ersättningen.
Läs mer:
Så fungerar regeringens permitteringsregler
Regeringen ger klartecken för ökad permittering
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
