arkivbilden Valborg och mösspåtagningar är måhända inställda i år. Men det hindrar inte oss från att kolla in studentmössans historia. Tvärtom.
Klockan är strax efter tre, och en vit fors väller fram längs Drottninggatan i Uppsala. Året är 1933, och stadens studenter har traditionsenligt haft sin mösspåtagning den sista april. De vita mössorna skiljer ut studenterna från övriga uppsalabor på bilden, och det är ju också meningen. Mössan tillkom som en markör, och tjänade länge detta syfte.
De första studentmössorna är omskrivna i mitten av 1800-talet, då svenska studenter inspirerats av de mössor som bars inom olika tyska studentnationer.
En av de första svenska modeller som finns omskriven var vit med ett svart band tvärs över kullen. Detta svarta band missfärgade dock mössan om den blev blöt, vilket antagligen skedde rätt ofta. Därför vann rätt snabbt den helvita kullen popularitet. Mössorna var först tänkta för studenter vid Lund och Uppsala universitet, men bruket spreds snabbt till andra högskolor. Vissa detaljer lades till för att särskilja de olika mössorna, men med tiden blev mössan alltmer standardiserad, inte minst på grund av en framväxande fabrikstillverkning. Vissa skillnader kvarstår dock än idag, såsom att fodret i den lundensiska mössan alltjämt är röd, medan övriga mössor oftast har blågult foder.
I Lund infördes också två olika sorters mössor, för bruk på vinter alternativt sommar. Vintermössan var mörk. Bytet till sommarmössa skedde enligt tradition just den sista april; valborgsmässoafton.
Från början signalerade mössan att bäraren var student. Men 1864 ändrades modellen för studentexamen. Det som varit ett inträdesprov till universitetet blev istället det slutliga provet vid läroverken. Mössan kunde därmed bäras även av den som inte gick vidare till högre studier. I mitten av 1800-talet var det naturligtvis en liten del av befolkningen som ens kunde avsluta studier vid läroverket, än färre gick vidare till högskola och universitet. 1885 tog 831 personer studentexamen i Sverige. Tio av dessa var kvinnor. Först 1870 hade det blivit tillåtet för kvinnor att ta studentexamen, men de första statliga läroverken som var öppna för kvinnor öppnades inte förrän 1927.
Först efter andra världskriget ökade antalet med studentexamen markant i Sverige, då denna blev möjlig att uppnå för allt bredare lager av befolkningen. 1968 avskaffades emellertid studentexamen i och med införandet av läroplanen Lgy70. I samma veva blev bruket av mössan ifrågasatt utifrån dåtidens diskussion om klassamhälle, där mössan av många sågs som en symbol för något förlegat och oönskat. Bruket av mössan har dock som bekant levt vidare som en symbol för avslutad gymnasieutbildning.
Studenterna på bilden anar antagligen föga denna utveckling. De strömmar, likt sina föregångare, fram längs Drottninggatan i Uppsala, och de följde därmed en löst organiserad tradition som startat runt sekelskiftet. Detta förfarande kom dock senare att ersättas av det mer organiserade firande som alltjämt brukar ta plats i backen nedanför universitetsbiblioteket Carolina Rediviva där universitets rektor från balkongen signalerar mösspåtagning till den 1 oktober. Så kommer dock ej ske i år, av kända skäl.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
