Äldrevård Ambea och Attendo fortsätter att expandera inom äldrevården i Sverige och Norden. Samtidigt som riskkapitalets vinstkrav tvingar bolagen att spara. Nu hemsöker covid-19 äldrevården i Sverige, och konsekvenserna av sparandet blir tydliga, skriver Eva Brita Järnefors.
De två stora spelarna inom den privata vård- och omsorgsmarknaden i Norden är Ambea och Attendo. Båda har sedan det blev fritt att etablera företag inom vård och omsorg med hjälp av skattepengar köpt upp mindre kapitalstarka företag som också hade önskat vårda äldre.
”Detta är en drömaffär”, sade Ambeas vd Fredrik Gren, när han 2018 köpte bolaget Aleris omsorgsdel av Wallenbergs investmentbolag Investor för nätta 2,6 miljarder kronor. Aleris hade också en vårddel som togs över av riskkapitalbolaget Triton. Så var det bolaget uppätet. Fredrik Gren var inte orolig för att den politiska diskussionen som då pågick om ”vinster i välfärden” skulle påverka verksamheten. På kommunal nivå, där ansvaret för omsorgen ligger, såg han att upphandlingarna av privat äldreomsorg ökat sedan 2014.
Varför börjar deras namn på A, förresten? Vill de hamna först i kön? Både Ambea och Attendo hävdar att de är störst och bäst och öppnar flest nya äldre- och omsorgsboenden. Deras strategi är att sätta igång så många så snabbt de kan för att skapa så stor vinst som möjligt. Bolagen kallar det för ”aggressiv nyproduktion” av äldreboenden.
Vad säger Svenska ordboken om det? Ordet aggressiv betyder: ”öppet fientligt inställd och beredd att gå till anfall, även: som attackerar: laget spelade aggressivt som vanligt”.
Ja, laget Attendo spelade aggressivt, men förlorade till Finland.
Attendos vd och koncernchef Martin Tivéus formulerar strategin så här i ett pressmeddelande:
Det är en besvikelse att vi måste justera prognosen vidare. Det är klart att vår expansionsstrategi i Finland har varit för aggressiv. Det i kombination med sämre försäljning än förväntat har haft en enorm inverkan på Attendos lönsamhet.
Detta uttalande handlar egentligen om människor i Finland som på grund av ålder och sjukdom vill, eller tvingas, flytta från sina hem till äldreboenden. Försök hålla det i minnet när vi befinner oss i en affärsmiljö där de äldre har förvandlats till siffror och blivit en födkrok.
Attendos omsättning under 2019 var 12,5 miljarder. Verksamheten i Sverige lönade sig ekonomiskt, men gick med förlust i ”affärsområde” Finland. Martin Tivéus skriver i årsredovisningen 2019 under rubriken ”Expansion med utmaningar” att de framöver mera ska inrikta sig på Sverige och Danmark. Finlands regering ställer i dag skärpta krav i hela landet på personaltäthet i äldreboenden. Det ökar naturligtvis kostnaderna eftersom personalen är den största utgiften för bolaget. Eftersom Attendo dessutom etablerade nya boenden så snabbt – förlåt, aggressivt – fick de i genomsnitt en beläggning på bara 80 procent, vilket blev oekonomiskt för dem.
Kanske var det skönt för personalen och de inneboende, åtminstone vid starten, när de skulle lära känna varandra.
Vad hände i Finland? I början av 2019 fick polisen i både östra och södra Finland förundersökningsrapporter om problem på olika verksamheter ägda av Attendo och andra vårdbolag. Vid vårdhemmet Pelimanni i Alavo i södra Österbotten hade sex klienter dött och tio anställda sagt upp sig inom en månad efter att hemmet hade öppnats. Regionförvaltningsverket gjorde en oannonserad granskning och bedömde att verksamheten var otrygg och avbröt den. Kommunen tog i stället över verksamheten.
I Finland ligger ingen äldre person och dör på ett äldreboende utan att de anhöriga får veta vad som har hänt. Det blir en polisrapport. I Borlänge i Dalarna fick de anhöriga veta – först sedan flera kritiserat bristen på information – vad deras nära anförvanter dött av. En sammanställning togs fram som visade att 26 avlidna hade konstaterad covid-19-smitta.
Snabbast växer företaget Ambea vars köp av Aleris omsorgsdel ökade den totala omsättningen 2019 med 80 procent till 11 miljarder kronor. Framför allt ökade omsorgsverksamheten i Norge efter köpet. Ambea har i dag ”rekordmånga omsorgsplatser under uppförande i Sverige”, skriver vd Fredrik Gren i årsredovisningen 2019.
Gemensamt för Ambea och Attendo är att de i år inte ger någon utdelning till aktieägarna. Läget med corona är för osäkert. Attendos Martin Tiveús vet dock vad som förväntas av honom. I kommentaren till årsrapporten 2019 skriver han att ambitionen är att ”skapa långsiktigt aktieägarvärde”. Det har uppmärksammats av affärstidningarna att Attendos aktier har sjunkit med 50 procent och tillhör enligt Dagens industri ”årets sämsta aktier”. Aktieägarna är nog inte nöjda. Attendos styrelse fick i alla fall en bättre förtäring på restaurang Bra Mat i Danderyd när de sågs i april för att hålla årsstämma. I Danderyd har bolaget sitt säte. (Angående förtäringen, se kommentar från Attendo i slutet av artikeln/red)
Vilka äger Attendo – för närvarande, får man nog tillägga, eftersom de stora aktieägarna kommer och går. Vid årets slut var den största ägaren Nordstjernan AB (19 procent). Ett av bolagen i Ax:son Johnsonsfären vars husfasad glider in mot Stureplan i Stockholm som stäven på ett fartyg. Nästa stora ägare är Pertti Karjalainen (11 procent) – chef för Attendo i Finland. Han sålde för ett år sedan en del av sitt aktieinnehav till Nordstjernan AB efter att kursen i Attendo gått ner. Incentive ac (7 procent) är ett investeringsbolag i Norge. Swedbank Robur Fonder (6 procent) har bankfonder som de tror att kunderna vill spara i. De tio största aktieägarna i Attendo representerar cirka 65 procent av aktierna och rösterna i bolaget.
Ambea däremot har lyckats charma ett av USAs mäktigaste riskkapitalbolag, KKR, som tillsammans med riskkapitalbolaget Triton äger 37,5 procent i Ambea. KKR och Triton ägde tidigare 50 procent av Ambea, men i november 2019 sålde deras gemensamma bolag Actor 12,7 procent av aktierna.
KKR är ett riskkapitalföretag som agerar stort och aggressivt. Namnet är initialerna på de mäktiga grundarna. De investerar framför allt i medelstora, lovande företag över stora delar av världen. I bolagets presentation framhålls att de också kan hjälpa företagen med expertråd.
En person som ger expertråd och utblick i världen är den fyrstjärniga generalen David H Petraeus. Han är ”headhunted” av KKR till den nya avdelning KKR Global Institute. I ett videofilmat samtal mellan honom och Henry Kravis, en av de två ägarna, framhåller Petraeus sin breda kompetens. Han har tjänat militären i USA i 38 år, både som befälhavare i Irak och Afghanistan, och har således värdefulla kunskaper om världen. Som grädde på moset var han CIA-chef 2011–2012. Han tycker att KKR ska expandera och stödja företag även i Asien och Latinamerika. Henry Kravis lyssnar med ett stenansikte, men när Petraeus lyfter fram KKR-teamen som ”de mest kvalificerade experterna i affärslivet i dag” blinkar det till förnöjt i Kravis ögon.
Ekonomin i dagens USA är till följd av coronapandemin i fritt fall. KKR har kommit på att de kan ”fräscha upp” och ”byta namn” på en liggande kreditfond med 6 miljarder kronor. Den ska nu användas till att köpa upp andra företag ”tyngda av coronavirusskulder”. Tanken slog dem när de hörde att giganter i andra finanssektorer genomfört liknande strategier.
I dag är det köparnas marknad.
Även i Sverige blinkar det till i riskkapitalisternas ögon. Medicinteknikbolaget Laborie, som tillhör Wallenbergs investmentbolag Investor, köper under coronakrisen företaget Clinical Innovations för dryga 5 miljarder kronor. De producerar främst sugklockor att använda vid förlossningar. Moderaterna i Stockholm planerar att sätta igång en ny förlossningsenhet– privat får man förmoda. Laborie ser en ny hägrande målgrupp att suga ut.
Varifrån kommer alla pengarna? Dessa mångmiljardföretag har sällan egen verksamhet och produktion. De bara äger och köper billigt; andra företag och produkter som har tillverkats av arbetare och tjänstemän för löner som hålls nere, och säljer sedan dyrt.
Coronasmittan sprider sig över världen. I Sverige kommer fler och fler rapporter om att den tagit sig in på både privata och kommunala äldreboenden där de mest sköra äldre bor. Just de människor som Folkhälsomyndigheten ville att vi skulle skydda. Regeringens åtgärd var att stänga äldreboendena för besök utifrån. Resultatet blev att de till en början även stängdes för insyn utifrån. Smittan tog sin in okontrollerat, både i Stockholm och i andra delar av landet och både i privat och kommunal regi.
Statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten intervjuades av Lena Nordlund i Vetenskapsradion efter upptäckten av denna oönskade smittspridning:
Vi hade förutsatt att man skulle kunna hålla tätt mellan majoritetssamhället och äldreboendena. Folkhälsomyndigheten utgick ifrån att kunskapen fanns om hur personalen skulle arbeta mot smittspridning vilket handlar om god vårdhygien, basalt smittskydd och välutbildad personal. Frågan låg hos regionerna, sade Anders Tegnell, och poängterade att det är viktigt att även inom personalen minimera antalet kontakter med de gamla. (SR, Vetenskapspodden, 2020-04-18)
Samma dag som Anders Tegnell intervjuas i P1 publicerar både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet intervjuer med Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare. Han vill inte diskutera möjliga orsaker till smittspridningen bland de äldre utan tycker att den analysen ska vänta till krisen är över. Samma hållning intar Ebba Busch, Kristdemokraternas partiledare. Det blev en känslig fråga detta med smittspridningen på äldreboendena eftersom Allianspartierna och Miljöpartiet styr sjukvården i Region Stockholm, där smittan är som störst.
Ulf Kristersson fick alltså stort utrymme. Journalisten Annie Reuterskiöld i Svenska Dagbladet försöker lirka ut honom på banan med frågan: ”Men Stockholm som är hårt drabbat har borgerligt styre, finns det inte en poäng i att du funderar kring vad som har gått fel?” Kristerssons svar är: ”Jag har väldigt svårt att tro att smittan tar politisk hänsyn.” Nej, han har inga egna tankar om vad det kan bero på, mer än att skyddsutrustning saknas ”till dem som jobbar i kommunal omsorg” och även provtagning. Han upprepar vikten av att få igång en storskalig testning av personalen, ”men också”, tillägger han, ”att vi kan få igång ekonomin”.
Det var där skon klämde.
Ekonomin. Inte de äldres eller personalens utsatthet. Tydligt är att moderatledaren inte ser, eller kan se, smittspridning på äldreboenden som ett strukturellt problem utan lägger ansvaret på individen som kommer till jobbet som smittspridare. (SvD, 2020-04-18)
Inom hemtjänsten i Stockholm sprids också covid-19. Det diskuterar Erik Slottner, gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholm och äldre- och trygghetsborgarråd, med Elisabeth Antfolk, ordförande för fackförbundet Kommunals sektion för privat vård och omsorg. Hon arbetar också som undersköterska inom hemtjänst och äldreomsorg. I Stockholm finns 91 hemtjänstleverantörer varav 77 är privata. Elisabeth Antfolk säger att det saknas skyddsutrustning och kunskap om den – ”om den råkar finnas” – hos privata vårdgivare:
–Situationen är sämst hos de privata vårdgivarna, slog hon fast och nämnde de många timanställda och de usla anställningsvillkoren.
–Här ska svenska kommuner bli bättre, svarade Erik Slottner, och lovade många förbättringar.
–Det gör mig otroligt sorgsen i hjärtat att det ska behövas en pandemi för att ni ska börja prata om justa arbetsvillkor, svarade Elisabeth Antfolk. (SVT Aktuellt, 2020-04-21)
Antalet timavlönade är mycket högt inom omsorgen av äldre- och funktionsnedsatta i Sveriges kommuner. Det visar statistik från Sveriges kommuner och regioner, SKR. Den kommun i hela landet som har flest timvikarier i sina äldreboenden är Danderyd. Hallå, det är ju där som Attendos vd Martin Tivéus har sitt bolag. I Danderyd är hela 39,2 procent timavlönade. Nästan halva personalstyrkan! Fredrik Gren, Ambeas vd, bor i Lidingö som inte heller ligger bra till i denna ranking med 24,5 procent timavlönade. Bäst i landet placerar sig Karlskrona som har 7,4 procent timavlönade.
Av de tio kommuner med störst andel timanställningar ligger nio i Stockholms län. Statistiken gäller alltså kommunal verksamhet, men Ann Georgsson, nationell ombudsman på fackförbundet Kommunal, betonar att ”andelen visstidsanställda är ännu högre” inom den privata äldreomsorgen.
Vad innebär det att vara timavlönad (timanställd)?
Du är inte anställd utan får bara betalt per timme. Därför är det så populärt med timavlönade hos arbetsgivare som vill spara på personalkostnaderna. Och det gör arbetsgivare inom vård och omsorg. Du omfattas inte av kollektivavtalet och har därför ingen självklar rätt till ersättning för obekväm arbetstid och restid, till löneförhöjning eller andra förmåner. Inte heller vet du om det finns något arbete för dig att gå till nästa månad. Blir du sjuk betalar Försäkringskassan ut ersättning bara för de timmar du kan styrka att du skulle ha arbetat. Du får så låg lön att du kanske måste ha fler jobb vid sidan om. Vem är du? Kvinna, troligtvis, och invandrare, vanligtvis.
Vem skulle vilja vara timavlönad om det fanns möjlighet att välja?
Äldreforskare vid universiteten har under många år talat om dessa problem i äldrevården och hemtjänsten. Med coronapandemin har problemen blivit mycket mera synliga. Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet, säger till Anja Haglund (TT, 2020-04-17):
Det har blivit en mycket hårdare tidspress och man jobbar mycket oftare underbemannat. Att då hinna sköta hygien och sedan också organisera jobbet så att man faktiskt inte går mellan en sjuk och en frisk blir givetvis mycket svårt.
Ingemar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, påpekar att de äldre träffar många olika vårdare varje vecka. Ofta mellan 10 och 20 per vårdtagare. Varje vårdare har i sin tur kontakt med många vårdtagare.
–Det är fullständigt uppenbart vad det innebär för smittspridningen, säger han till Arbetarskydd.
När min far 2005 flyttade till ett stängt kommunalt demensboende i Täby, svävade Filippa Reinfeldts ande över omsorgen i kommunen. Hon blev 2002 ledamot i Täby kommunstyrelse och utsågs 2005–2006 till dess ordförande. I personalgruppen på äldreboendet ingick varma och engagerade personer som ansträngde sig för att möta behoven hos var och en av de intagna – höll jag på att säga – boende heter det. Till boendet kom också vikarier som gick runt mellan de olika enheterna i Täby. En del var spännande personligheter som livade upp stämningen, andra verkade inte alls intresserade av att vara där. Täby har i dag 25,7 procent timavlönade i den kommunala omsorgen.
Sedan dess har Filippa Reinfeldt gjort karriär inom Moderaterna och näringslivet. Först som ordförande i landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd i Stockholm och 2015 som chef för affärsutveckling hos vårdföretaget Aleris. Just precis! Företaget som Ambea och Triton delade på. Efter det återvände Reinfeldt till Moderaterna som talesman. Hon började också arbeta med affärsutveckling åt bolaget Vectura Fastigheter. Det ägs av bolaget Patricia Industries och är en del av Investor, Wallenbergs riskkapitabolag. (Dagens Industri, 2020-02-12)
Vad hade de på gång i Vectura?
Jo, Allianspartierna i Region Stockholm planerar att flytta ut geriatrik (äldresjukvård) ur stadens sjukhus. Det är nästa steg i privatiseringen av äldrevården. Mitt under coronakrisen passar Filippa Reinfeldt på att med Venturas hjälp och 570 miljoner kronor köpa Bromma sjukhus. Flera aktörer har sedan i höstas varit med och lagt bud. Men Vectura tog hem affären. Eftersom Allianspartierna tillsammans med Miljöpartiet styr Region Stockholm kunde detta ske mot Socialdemokraternas och Vänsterpartiets vilja. Finansregionråd Irene Svenonius (M) säljer således Bromma sjukhus till Filippa Reinfeldt (M). Båda sitter också i Täby kommunfullmäktige. Svenonius anmälde denna gång jäv i förväg, men hennes röst behövdes inte för att driva igenom utförsäljningen. (konkret.se, 2020-03-26)
Detta gällde geriatriken – de allra sjukaste äldre.
Min far dog 2007 på äldreboendet i Täby. När min syster och jag för sista gången besökte hans boende, satt vi och drack kaffe i matsalen och småpratade med en nyinflyttad äldre kvinna. Plötsligt tittade hon på oss med sorgsna ögon och sa: ”Lyckliga ni som är fria!”
***
UPPDATERING:
Attendo Skandinavien har via sin presschef Makan Afshinnejad framfört följande:
Attendo har inget äldreboende i Borlänge – artikeln insinuerar att det ska vara ett Attendo-boende där 26 personer dog till följd av covid-19.
Martin Tivéus bor inte i Danderyd.
Ingen förtäring överhuvudtaget serverades på stämman i april.
Vad gäller dödsfallen i den finska verksamhet så utreddes dessa och det konstaterades att de alla hade naturliga orsaker. Ett äldreboende är just ett boende i den sista delen av livet.
Eva Brita Järnefors svarar:
1. I min artikel sägs inte att Attendo har äldreboenden i Borlänge. Min avsikt har inte heller varit att insinuera det utan att visa på skillnaden mellan hur myndigheter arbetar i Finland och Sverige. I Finland tar man allvarligt på och skickar förundersökningsrapporter och utreder om äldre dör på ett äldreboende. I exemplet Borlänge fick de anhöriga inte veta av vad deras anförvanter dött förrän mycket kritik fördes fram.
2. Det stämmer att Martin Tivéus inte bor i Danderyd. Han bor numera på Lidingö men undertecknar bolagspapper med Danderyd eftersom bolaget har sitt säte i Danderyd.
3. I Attendos Årsredovisning och hållbarhetsrapport under rubriken ”Årsstämma” står att läsa: ”Attendos årsstämma äger rum onsdagen den 15 april 2020 kl 17.00 på Restaurang Bra Mat, Danderyd. Att “ingen förtäring överhuvudtaget serverades på stämman i april”, som presschef Makan Afshinnejad skriver, har varit svårt att föreställa sig.
Redaktionell anmärkning:
Uppgiften om att Martin Tiveus skulle vara skriven i Danderyd har tagits bort ur artikeln. Vi ber om ursäkt för denna felaktiga uppgift.
***
Följ Arena Essä på Facebook
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
