Människor förtjänar bättre jobb

Ledare Den nya arbetsmarknaden, ofta summerad som gigjobb eller plattformsekonomi, har förändrat sättet vi konsumerar – och jobbar. Likaså fördjupat klyftan mellan den som beställer varor och tjänster och den som utför eller levererar dem.

Det är ju så enkelt. Du sveper över skärmen några gånger, får hem mat eller produkter inom en timme. Ofta med fri frakt. Den nya arbetsmarknaden, ofta summerad som gigjobb eller plattformsekonomi, har förändrat sättet vi konsumerar – och jobbar. Likaså fördjupat klyftan mellan den som beställer varor och tjänster och den som utför eller levererar dem. De senaste månadernas kris accelererar utvecklingen, knyter alltfler till den osäkra arbetsmarknaden. Tjänster och leveranser inom plattformsekonomin, inte minst i storstäder, ökar kraftigt.

Den globala pandemin har också skapat en ny maktuppdelning mellan den som har råd och geografisk möjlighet att köpa tjänster och löntagarna på andra sidan appen. I USA, där 38 miljoner är arbetslösa, ökar trycket på gigjobben. Svag arbetsrätt och svältfödd välfärd är viktiga förklaringar. I ett reportage i Time vittnar gigjobbaren Jennell Lévêque om att plattformsmarknaden svämmar över av arbetskraft under covid 19-pandemin. Trots att hon går upp tidigt och har sex appar öppna samtidigt är det ofta omöjligt att hitta ens några jobb för dagen.

Maktförhållandet är enkelt att greppa: bolag som äger plattformar där tjänsterna mer eller mindre helt bygger på konsumentnytta och utförare utan möjlighet att ställa krav. Och det spelar ingen roll hur många gånger språket förvrids till att kalla de nya löntagarna mikroentreprenörer eller frilansare. I grund och botten handlar det om människor med minimal makt över tillvaron som tvingas jobba till usla villkor.

En blind tilltro till marknaden producerar katastrofala resultat.

Så här uttrycker Nick Srnicek, författare till boken Platform Capitalism, kapitalets nya maktövertag: »Plattformarna är utformade som mekanismer för att inhämta och använda information. Genom att skapa infrastrukturen och förmedlingen mellan olika grupper, placeras plattformen i en position där den både kan övervaka och inhämta all interaktion mellan grupperna. Just denna position är källan till deras ekonomiska och politiska makt.«

De senaste åren har konsumtionsmönster för privilegierade tillåtits rita arbetsmarknadens konturer. Covid 19-pandemin vidgar klyftan mellan beställare och utförare – mellan vinnare och förlorare – än mer. Det är orimligt. Vi måste omfamna teknologin och möjligheterna men också inse att ett samhälle består av mer än kapitalägare och konsumenter. Någon måste utföra jobben. Någon som blir sjuk ibland, ska kunna betala hyran och få snurr på vardagen där hemma. En blind tilltro till marknaden producerar katastrofala resultat.

Just därför är det så viktigt att ställa krav på bolag och kapitalägare. Att betrakta dem som arbetsgivare, med både rättigheter och skyldigheter. Krisen har skapat ett omvandlingstryck på arbetsmarknaden, hur maktbalansen blir är långtifrån självklar. Plattformskapitalismens nya maktstrukturer öppnar upp för nya former av organisering. Logistikarbetare på UPS, Amazon och andra globala bolag skulle, som Joe Allen föreslår i The Package King , kunna gå samman och resa gemensamma krav bortom enskilda länder. Eller arrangera digitala strejker mellan olika delar av gigsektorn.

I grunden är det inte komplicerat. Människor förtjänar bättre jobb. Det handlar om värdighet för den enskilde och högre ambitioner för samhället som helhet. Arbetsplatser, digitala som fysiska, ska inte fungera som murbräckor mot värdiga jobb eller vettiga löner. Eller, i all enkelhet: det där svepet över skärmen ska ta hänsyn till både den som köper en vara och den som faktiskt ser till att den levereras.