Därför corona-testas inte fler i Sverige

Corona I tre månader har Sverige haft som målsättning att testa 100 000 i veckan för covid-19. Ändå är vi knappt mer än halvvägs. Folkhälsomyndigheten tror nu att allt kan vara på plats först i september. Dagens Arena försöker finna svar på var, och varför, flaskhalsen bildas. 

Det har gått 16 veckor sedan WHO sa testa testa testa. Tolv veckor sedan det svenska målet om 100 000 tester i veckan fick liv. Sju veckor sedan Sverige fick en testkordinator. Fyra veckor sedan samma testkoordinator slutade. Snart två veckor sedan appen Alltid Öppet kraschade för att trycket på att få provta sig är så högt. Ändå är vi långt ifrån att testa 100 000 i veckan. Vad är det som dröjer?

I slutet av maj var socialminister Lena Hallengren gäst i Sveriges Radios Lördagsintervjun och sa då att hon hade varit naiv. Det var då en månad efter att strategin från Folkhälsomyndigheten om hur fler skulle provtas släppts.

– Jag hade nog, möjligen lite naivt, trott att när de här 100 000 i analyskapaciteten fanns presenterat nationellt och staten sa att de skulle stå för kostnaden, då trodde jag att det skulle vara lite mer huggsexa om att få sin del utav de här testerna, säger hon i intervjun och fortsätter:

– Snarare än att man tyckte att det var så svårt i regionerna att bygga provtagningskapaciteten på marken.

Bilden av att det är i regionerna som flaskhalsen bildas delas till viss del av Karin Tegmark Wisell, chef på avdelningen för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten och ansvarig för att ta fram strategin kring att fler ska testas.

– Det är komplext att få hela kedjan på plats, säger hon.

Det var Karin Tegmark-Wisell som i SVT:s Agenda fick frågan kring svensk testkapacitet och då nämner siffran 100 000. Det hon egentligen menade var att det inom kort skulle komma att finnas en upphandlad laboratoriekapacitet att analysera 100 000 prover.

Test-strategin

Siffran 100 000 bet sig fast och vid presskonferensen den 17 april så är den ett etablerat mål. Sverige ska runt mitten maj provta 100 000 personer i veckan. Strategin hur det ska gå till presenteras.

Befolkningen delas in i fyra grupper: patienter, vårdpersonal, annan samhällsviktig personal och alla andra. Grupp 1 och 2 ska testas i den vanliga sjukvården. Men för grupp 3 och 4 ska en helt annan infrastruktur med andra aktörer skapas.

Men trots strategin så höjs inte tempot i testningen alls i den takt som krävs för att nå målet. På fyra veckor testas 10 000 fler. Problemet är att regionerna inte förstår strategin. Eller snarare hur den ska implementeras. 21 regioner, 21 olika sätt.

I Älvsjö i Stockholm byggs det upp drive in-stationer, men det kommer ingen. Ansvariga för teststationen är företaget InfoSolutions. Remiss för test och analys kostade 1000 kronor. Till Dagens Nyheter säger vd Alex Stendahl att det inte är helt tydligt vem det är som betalar.

– Förra veckan visste vi att det är vårdgivarna som betalar. Nästa vecka kommer det antagligen vara Folkhälsomyndigheten eller regionen. Just i dag står vi någonstans i limbo, säger han.

Det som bidrar till strul är också vilket sorts test regionerna ska erbjuda sina invånare. Antikropps-test eller test för pågående sjukdom (PCR-test). De tester FHM framförallt pratar om är PCR-tester. Men när exempelvis Stockholmsregionens digitala vårdapp öppnades upp för allmänheten och båda typerna av test erbjöds var trycket markant mycket högre för antikroppstest.

Appen kraschade första dagen, men av de 30 000 som fick bokat tid för provtagning så var 25 000 antikroppstester och 5 000 PCR-tester.

Vad är problemet?

Gemensamt för alla regioner är att det behövs en läkare bakom varje ordination, men det behövs inte en läkare som fysiskt träffar och undersöker patienten. Vissa regioner hänvisar personer som vill testa sig till vårdcentralerna, andra har löst det med digitala vårdgivare.

När Dagens Arena pratar med några av de största digitala vårdaktörerna strax innan midsommar framträder bilden att processen att få avtal på plats är långt ifrån färdig. Även när samarbeten är igång är det inte alltid helt klarlagt vad det är som gäller.

Loe Heijbel är marknadschef på Doktor.se. Han skriver i ett mejl att de i dagsläget inte har något regionavtal för antikroppstester, men att de gällande tester vid misstanke om aktiv infektion verkar genom det vårdavtal de redan har med region Sörmland. Men trots avtal finansieras kostnaden för själva provtagningen av företaget själv. Om de kan komma att bli aktuellt med ersättning retroaktivt vet han i nuläget inte.

Att regionerna inte själva kommer behöva betala corona-kalaset har regeringen varit tydlig med. I intervju efter intervju har regeringens företrädare sagt »att när det handlar om kostnader kopplat till corona, är det kostnader region och kommun kan rekvirera i efterhand«.

Så om det inte är kring finansieringen som skon klämmer, var är problemen?

»Otroligt ostrukturerat«

I månadsskiftet mars-april fick Folkhälsomyndigheten ett samordnande uppdrag av regeringen. I ett försök att facilitera implementeringen har därför myndigheten på sin hemsida samlat aktörer och leverantörer som anmält intresse av att bidra till provtagning och diagnostik av covid-19 och leverantörer som kan bidra med provtagning- och analysmaterial.

Majoriteten av de aktörer som anmält intresse har inte slutit några avtal med någon region. Ett par är någonstans i processen mot ett avtal. En handfull aktörer har fått avtal på plats. Den samlade bild de aktörer Dagens Arena har varit i kontakt med vittnar om att förloppet varit oklart – oavsett om de fått till avtal eller inte.

En person skriver: »Det är otroligt ostrukturerat. Vi vet i princip inget. Allt från vart vi ska skicka proven till om och vad vi får betalt.«

En annan säger: »Jag tror vi fick till det här avtalet för att vi redan hade ett samarbete med regionen, att det fanns en upparbetad kontakt. Med andra regioner vi inte tidigare haft samarbete med har det inte gått lika lätt.«

Flera skriver att de regioner de har varit i kontakt med inte är intresserade.

Privata aktörers roll

Anders Åker är kommunikationschef på företaget Noviral, som erbjuder covid-19-tester och digitala lösningar för smitt- och symtomuppföljning. Hans bild är att regionerna och kommunerna är intresserade, men att de inte riktigt vet vilka mandat de har.

– De undrar hur ersättningen ser ut, om de får prata med privata aktörer, vad får vi göra och inte göra? Men också, vad ska vi göra med resultaten?

Att Stockholm exempelvis öppnar upp den allmänna vården för alla att testa sig ställer han sig frågande till. Han är orolig för sjukvårdens kapacitet. Från hans perspektiv hade det varit rimligare om privata företag fick ta hand om de som bara är nyfikna på om de haft covid-19 eller inte, och inte riskera att översvämma den allmänna vården och skapa undanträngningseffekter.

6 miljarder kronor

Även Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor, är kritisk till organiseringen. Hans ingång i frågan handlar framförallt om vad poängen är att enskilda individer får gå att testa sig. Han tycker det varit mer effektivt om provtagningen, för den arbetande delen av befolkningen, organiserades genom företagshälsovården.

– Vad är syftet med testningen? Som det är utformat nu bidrar det inte till att få igång arbetsplatserna inför hösten. Om jag satt som ansvarig för hemtjänsten i en kommun då skulle jag vara jätteintresserad av att veta hur många av min personal som varit sjuka, för att lättare kunna planera bemanningen med vikarier och liknande. Cheferna går in i hösten helt blinda. Vem ska ge dom den information de behöver, den om hur det ser ut på gruppnivå?

Företagshälsovården når omkring 65 procent av den arbetande befolkningen. Enligt Peter Munck i princip 100 procent av offentligt finansierad verksamhet.

– Regeringen lägger 6 miljarder kronor på det här. Det är oerhört mycket pengar och just i det här fallet så är det jätteviktigt att pengarna används effektivt. Jag tror testkapaciteten med tiden kommer att utnyttjas, men på individnivå. Men hur ska någon kunna planera sin verksamhet utifrån det?

Många av företagshälsoföretagen är frustrerade över hanteringen, den bristfälliga informationen och förvirringen kring vem som har det övergripande ansvaret.

– Många upplever att de inte ›kommer igenom‹ systemet. Det är oklart vem på regionerna man ska vända sig till, vem det är som ansvarig och hur upplägget är tänkt. Oerhört mycket tid går åt till att försöka få klara besked. Det är helt enkelt dåligt planerat, säger Peter Munck af Rosenschöld.

»En del barnsjukdomar«

Att det finns problem i hur testningen kommit igång medger även Karin Tegmark-Wisell på FHM. Myndigheten vill att testningen ska öka och ser att det är en viktig del att minska smittspridningen genom att testa och smittspåra, men man måste samtidigt vara ödmjuk inför den kapacitetskillnad som finns mellan regioner.

– Det är en del barnsjukdomar i etableringen som gör att det inte klaffar fullt ut. Det har också varit ett omfattande tryck på testningen den senaste tiden och då vet jag att man i vissa kommuner har haft svårt att fördela ut provtagningsmaterial fullt ut. Men alla regioner har som avsikt att testa hälso- och sjukvårdspersonal.  Har man inte kapacitet till att provtag alla, för det kan ha undanträngningseffekter på övrig vård, eller man inte har kapacitet att testa dem som är mest prioriterade så är det ett beslut som ligger på regionnivå. Det är bara de som kan avgöra vad som är lämpligt för just den regionen.

– Det är komplext att få hela kedjan på plats. Det tar tid. Regionerna kan också ha gjort strategiska bedömningar att det får för stor undanträngningseffekt och att man på grund av bristande kapacitet inte har möjlighet att etablera provtagningen fullt ut innan sommaren, säger Karin Tegmark-Wisell.

»På plats i september«

Förhoppningen är att alla regioner ska ha en tydlig plan och möjlighet att provta alla med symptom i september.

– Globalt sett är det fortsatt stora utmaningar att ha alla komponenter på materialsidan på plats. Det är fortsatt en enorm konkurrens om material, det finns hela tiden risk för brist på material, så det aktiva arbetet kommer fortgå. Både de laboratorier som är inblandade och socialstyrelsen jobbar med det hela tiden.

Den 7 maj meddelade statsminister Stefan Löfven att man ska tillsätta en kommission om hanteringen av covid-19. Det är viktigt att det görs en grundlig genomlysning av den svenska strategin och de åtgärder som vidtagits, skriver regeringen på sin hemsida. Sista juni ska regeringens förslag till direktiv röstas om, men redan nu har SVT tagit del av förslagen.

I det 22 sidor långa utkastet står det bland annat att samtliga beslut som har tagits av regering, regioner och kommuner för att hantera virusutbrottet utvärderas och man ska även göra internationella jämförelser.

Kommissionens granskning ska vara klar innan valet 2022.

Regionerna får förstärkt hjälp

I går, Lördag, uppger statsepidemiolog Anders Tegnell till DN att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att hjälpa regionerna genom råd och rekommendationer samt inrätta ett utbrottsteam. Dessutom ska myndigheten återgå till att stödja det aktiva smittspårningsarbete i regionerna som man hade i början av pandemin.

Den exakta utformningen väntas bli presenterad under nästa vecka.