debatt Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken är inne på sin slutspurt. Vi kan tyvärr konstatera att de förslag som nu diskuteras varken underlättar integration eller bidrar till en mer likvärdig lagstiftning inom EU, skriver Rickard Olseke och Lisa Pelling.
I de politiska riktlinjer som antogs av Socialdemokraternas kongress 2017 bekräftas partiets principiella inställning ”att permanenta uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening ökar tryggheten och främjar en bra etablering”. Samtidigt noterar kongressen att det ”inte [är] möjligt för Sverige att ha en lagstiftning som väsentligen skiljer sig från övriga länders i EU”.
Den parlamentariska kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken som tillsattes 2019 med uppdrag att utforma en human, rättssäker och effektiv migrationslagstiftning är inne på sin slutspurt och vi kan tyvärr konstatera att de förslag som nu diskuteras varken underlättar etablering och integration eller bidrar till en mer harmoniserad/likvärdig lagstiftning inom EU.
Istället föreslås korta tidsbegränsade uppehållstillstånd – tre år för flyktingar och tretton månader för alternativt skyddsbehövande – och obligatoriska försörjningskrav som försvårar eller omöjliggör familjeåterförening för personer som har beviljats skydd i Sverige. Som Röda Korset har visat i två aktuella kartläggningar innebär dessa förslag att Sverige skulle hamna på EU:s bottennivå med ett regelverk som skiljer sig från lagstiftningen i många andra EU-länder.
Enligt EU-kommissionen har alternativt skyddsbehövande och flyktingar samma behov av skydd. Längden på uppehållstillstånd varierar mellan olika EU-länder, men den genomsnittliga tillståndslängden i andra medlemsländer som omfattas av EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv är fem år för flyktingar och tre år för alternativt skyddsbehövande. När det gäller försörjningskrav för alternativt skyddsbehövande som vill återförenas med sin make/maka, registrerad partner eller sambo och sina barn under 18 år (den så kallade kärnfamiljen), medger de flesta EU-länder antingen undantag under minst tre månader eller saknar helt försörjningskrav.
Ett rimligare förslag vore Finlands lagstiftning som modell när det gäller längden på uppehållstillstånd.
Ett rimligare förslag vore därför att välja Finlands lagstiftning som modell när det gäller längden på uppehållstillstånd. I Finland får både flyktingar och alternativt skyddsbehövande uppehållstillstånd i fyra år; därefter beviljas permanent uppehållstillstånd om skyddsbehovet kvarstår. Det skulle ge ökad trygghet och förbättra möjligheterna till etablering jämfört med korta tidsbegränsade uppehållstillstånd som omprövas varje, vartannat eller vart tredje år.
Ett regelverk som ger flyktingar och alternativt skyddsbehövande rätt till familjeåterförening på lika villkor med undantag från försörjningskrav i tre till sex månader (en längre period kan till exempel behövas om det finns praktiska hinder som fördröjer ansökan), skulle inte heller ”väsentligen skilja sig” från andra EU:s länders lagstiftning. Det skulle också kunna utformas på ett sätt som säkerställer att exempelvis HBTQ-familjer och personer med funktionsnedsättning inte diskrimineras.
Den parlamentariska kommittén diskuterar även införandet av en ordning med ”volymmål” eller ett ”riktmärke” för det svenska asylmottagandet. Vi menar att detta är en skenmanöver i en värld där antalet människor på flykt fortsätter att öka. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR befann sig i slutet förra året 79.5 miljoner människor på flykt, det högsta antal som UNHCR någonsin har uppmätt.
I sin slutrapport från 2019 konstaterar Försvarsberedningen ”att instabiliteten i Mellanöstern och delar av Afrika, inklusive klimatpåverkan i dessa regioner med torka och vattenbrist som följd, gör att migrations- och flyktingströmmarna till Europa kan förväntas fortsätta.” Snarare än ”volymmål” behöver vi därför en politisk diskussion om hur vi i Sverige och tillsammans med andra länder inom EU bygger den beredskap som krävs för ett ordnat asylmottagande i en osäker omvärld.
Rickard Olseke
Expert i migrations- och asylfrågor
Lisa Pelling
Utredningschef Arena Idé
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
