Debatt Högskoleprovet i höst ställs in och kompenseras genom tre högskoleprov per år de närmsta åren. Det ständer dörren till högre studier för många – helt i onödan. Det finns andra lösningar, skriver S-studenter.
I veckan bekräftade högskoleminister Matilda Ernkrans (S) efter rekommendation av Universitets- och högskolerådet (UHR) att högskoleprovet även inför den kommande höstterminen kommer ställas in. Istället kommer det att ersättas av minst tre högskoleprov per år mellan 2021 och 2023.
För många studenter i coronagenerationen, i synnerhet dom som tagit sin student denna vår, innebär ett inställt prov en plötslig stängd dörr in till högskolan oavsett hur många prov som genomförs nästa vår. Det är en dörr som inte behöver hållas stängd. Svenska högskolors självständighet öppnar för dem att skapa en särskild urvalsgrupp för coronagenerationen.
Fördelningen av högskoleplatser ska ske på bevisbara och likvärdiga grunder. Det går att kritisera hur högskoleprovet idag är utformat, men att plötsligt stänga en dörr för en hel generation studenter samtidigt som den hålls öppen för alla andra är djupt orättvist.
Trots möjligheten att använda alternativa urvalsgrunder och på så vis skapa fler vägar in i högskolan väljer få att göra det.
Den generation som i våras tog studenten har redan fått försämrade studiemöjligheter i och med en chockdigitaliserad gymnasieskola. Att då två högskoleprov i rad ställs in bidrar bara till att vidga klyftan i studiemöjligheter mellan dem och tidigare generationer av studenter. Tröskeln till högre utbildning blir helt enkelt högre endast på grund av deras ålder!
De ur generation corona som planerat att komplettera sina betyg med ett högskoleprovsresultat kommer istället behöva söka sig till en arbetsmarknad som i det rådande läget är betydligt svårare för ungdomar att ta sig in i. Arbetsförmedlingen uppskattar att coronakrisen kommer skapa en arbetslöshet bland unga som kan liknas vid finanskrisen 2008. Dörrar stängs – och klassklyftorna växer som resultat.
Under 90-talet fick den dåvarande unga generationen betala ett mycket högt pris genom budgetsaneringar i offentlig sektor och en svår arbetsmarknad. Det var ett samhälleligt svek som inte får upprepas!
Den svenska högskolemodellen bygger på att varje lärosäte har ett högt eget självbestämmande. I kristider som denna har högskolorna chansen att visa vad de vill göra med självbestämmandet. Platserna till grundutbildningarna kan upp till en tredjedel fördelas genom alternativa urvalsgrunder.
Trots möjligheten att använda alternativa urvalsgrunder och på så vis skapa fler vägar in i högskolan väljer få att göra det. Detta trots att de alternativa urvalsgrupperna kan vara viktiga verktyg att arbeta med den sociala snedrekryteringen som är ett faktum på många av våra lärosäten. Sällan har högskolorna haft fler starka skäl att nyttja denna möjlighet än nu. Varje svenskt lärosäte bör därför upprätta alternativa urval till fördel för coronagenerationen.
Det skulle inte bara bevara likvärdighet över generationer eller varit moraliskt rätt av lärosätena. Det hade också underlättat för de ungdomar som inte kan eller vill studera vidare i sitt arbetssökande på en svår arbetsmarknad. Situationen de inställda högskoleproven orsakar borde få högskolorna att ställa sig frågan vad deras autonomi faktiskt kan och bör användas till.
Högskoleprovet kunde ha genomförts om resurser skjutits till. Det hade varit önskvärt. Om regeringen och UHR inte löser problemet får inte svenska lärosäten sitta passiva. Vi hoppas för hela samhällets skull att högskolorna kommer ta chansen att visa att de värnar om en rättvis antagning.
Malin Malm, förbundsordförande i S-studenter
Alva Cedergren, S-studenters förbundsstyrelse
Sandra Sangwan, S-studenters förbundsstyrelse
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
