Myten om anställningstrygghet

ledare Det vanligaste argumentet för sämre anställningstrygghet är att det skulle skapa fler jobb. Men det finns inte någon forskning som visar på det. Den som tvivlar bör läsa den offentliga utredningen om arbetsrätten.

Efter åtta månaders paus har LO, PTK och Svenskt Näringsliv åter börjat förhandla om arbetsrätten. Det ska gå undan. Senast den 30 september ska de ha nått en uppgörelse. Annars hotar politikerna att ta över initiativet och klubba igenom en lagändring. De LO-förbund som tidigare hoppade av förhandlingarna är nu också med på tåget, möjligen med undantag av Pappers som fortfarande svävar på målet.

Hittills har låsningarna i synen på arbetsrätten varit kompakta. Parterna har stått långt ifrån varandra och i politiken är konflikten djup. Striden är upptrissad – just därför finns skäl att syna bevisföringen.

Företrädare för borgerliga partier och Svenskt Näringslivet har ett generalargument när de förklarar varför anställningstryggheten behöver försvagas. De hävdar att en sämre trygghet skulle öka sysselsättning. Särskilt ofta handlar resonemanget om att fler undantag från turordningsreglerna skulle skapa fler jobb. Det är inte svårt att hitta exempel på detta:

• Benjamin Dousa, ordföranden för MUF och nästkommande VD för Timbro, hävdar i en debattartikel att anställningstryggheten måste luckras upp för att det ska bli möjligt att ”skapa nya anställningstillfällen”.
• I en riksdagsmotion från liberalen Fredrik Malm påstås att fler undantag från turordningsreglerna skulle ”öka sysselsättningen”.
• På Centerpartiets hemsida förespråkar Anders W Johnsson, vikarierande partiledare, en uppluckrad arbetsrätt. Han menar att det skulle leda till att många personer skulle ”anställas som annars inte hade fått något jobb alls”. Till SvT förklarar han att de nuvarande reglerna har lett till att många arbetsgivare ”inte vågar anställa”.
• Carolin Dahlman, borgerlig ledarskribent vid Kristianstadsbladet, förklarar i SR:s program Godmorgon världen att det behövs fler undantag från turordningsreglerna och att ”fokus på rättigheter idag gör att det blir färre jobb imorgon”. Formuleringen är ett öppet erkännande av att de anställdas rättigheter ska offras. Det är nödvändigt, anser Dahlman, om det ska bli fler jobb.
• Även SD använder samma argument. Partiets tidigare talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Sven-Olof Sällström, skriver i en riksdagsmotion att fler undantag från turordningsreglerna skulle öka företagens ”anställningsbenägenhet”.

I början av sommaren kom den offentliga utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” (SOU 2020:30). Det är den som enligt januariavtalet ska ligga till grund för ett politiskt beslut om arbetsrätten om parterna inte kommer överens. Utredningen föreslår att de nuvarande två undantagen från turordningsreglerna i företag med upp till 10 anställda ska utökas till fem undantag för alla företag oavsett storlek. Det förslaget i kombination med andra som också skulle försvaga arbetsrätten har lett till en storm av kritik.

Utredningen innehåller samtidigt en gedigen översikt av forskning om arbetsrätten. På den punkten är utredningen en viktig kunskapskälla. Vad står då i utredningen om sambandet mellan fler undantag från turordningsreglerna och sysselsättning? Svaret är att utredningen inte har funnit några bevis för att det skulle leda till fler jobb.

Så här lyder utredningens samlade bedömning: ”Baserat på befintlig forskning /…/ kan både uppsägningar och nyanställningar förväntas öka, medan nettoeffekten på arbetslöshet och sysselsättning förväntas vara nära noll.” (Sidan 602.)

Orsaken till att sysselsättningen inte skulle öka är, enligt utredningen, att det visserligen skulle bli något enklare för nya grupper på arbetsmarknaden att få jobb, men att ett svagare anställningsskydd samtidigt skulle leda till ”fler uppsägningar bland äldre arbetstagare”. (Sidan 134.)

Det är förstås positivt om det skulle bli aningen lättare för unga och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Men det skulle knappast vara önskvärt om det skedde till priset av att lika många äldre åkte ut. Många av dessa äldre skulle få svårt att komma tillbaka till arbetslivet. Risken är stor att de skulle bli långtidsarbetslösa fram till pensionen.

Utredningen går också igenom vad som hände efter att de nuvarande två undantagen från turordningsreglerna infördes i januari 2001. En rad forskare har undersökt effekten och slutsatserna är välbekanta. Utredningen summerar: Det ”ledde till att både nyanställningar och uppsägningar ökade men att den totala effekten på sysselsättningen var nära noll”. (Sidan 170.)

Måhända har de borgerliga partierna, SD, Svenskt Näringsliv och ledarskribenter som Carolin Dahlman tillgång till forskning som utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” har missat. Redovisa då gärna den. Om inte vore det klädsamt att erkänna två saker. För det första att det inte finns stöd för att en svagare arbetsrätt skulle skapa fler jobb. För det andra att det skulle leda till att fler äldre arbetstagare förlorade sina arbeten.