dödsfall SCB publicerade i dag ny statistik över befolkningsmängd som visar att antal döda under första halvåret 2020 är det högsta sedan 1869. Men hur rättvisande är siffran jämfört med folkmängden som mer än fördubblats på 150 år? Och var tog Spanska sjukan-året 1918 vägen?
Under första halvåret 2020 dog 51 000 personer i Sverige. Det är det högsta absoluta antalet döda under samma period, januari-juni, sedan 1869, enligt SCB. Siffran motsvarar en överdödlighet på 10 procent, jämfört med samma period de senaste fem åren (2015-2019).
År 1869 dog 55 431 personer under första halvåret, vilket var en period som inträffade under de så kallade svältåren. Samtidigt har befolkningen ökat med 150 procent sedan dess, från drygt 4 miljoner till drygt 10 miljoner år 2020. Så är jämförelsen i absoluta dödsfall relevant, när dödligheten sett till befolkningen ändå var markant mycket högre 1869? Ja, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB.
– Kopplat till pandemin har man talat mycket om absoluta tal och att det är en relevant siffra. Men det är ju en siffra bland många som vi redovisar. Överlag är det ganska svårt att jämföra dödligheten över tid då det är mycket som påverkar. Vi har bara haft över 100 000 döda per år under tre år någonsin så länge vi har mätt (sedan 1749, red.anm). Men förr i tiden hade man en mycket högre basdödlighet så dödligheten har minskat betydligt sedan dess, säger Linus Garp.
Det absoluta antalet döda är alltså relevant eftersom den höga medellivslängden i dag, jämfört med kring förra sekelskiftet, gör en dödssiffra på över 100 000 om året mycket mer anmärkningsvärd nu än den var för 150 år sedan. Det är mer tydligt att den höga dödssiffran första halvåret 2020 är kopplat till en pandemi, säger Linus Garp. Johannes Cleris, pressekreterare på SCB, gör också jämförelsen med att antalet döda per år i Sverige de senaste 40 åren legat konstant på runt 90 000 personer, samtidigt som befolkningen under samma tid har ökat med två miljoner.
Det allra dödligaste året i Sverige hittills som uppmätts var 1773, då 105 000 personer dog. Därefter följer 1918 med 104 591 döda, kopplat till Spanska sjukan och 1857 med 101 491 döda. Ändå uppger SCB att 2020 är dödligast sedan 1869. Varför? Jo, eftersom man ännu bara kan mäta dödstal för första halvåret 2020 har SCB gjort jämförelsen under perioden januari-juni även för övriga år.
Spanska sjukan slog framför allt till under hösten 1918 – därför slår det året inte ut 1869 i den statistik som SCB redovisar nu. 1773 finns inte med eftersom statistik per månad bara finns tillgänglig från 1851. Och eftersom dödstalen ännu bara har mätts för halva 2020 kan det mycket väl vara så att dödligheten blir betydligt lägre i jämförelse med tidigare år, när hela året är slut.
– En överdödlighet följs förr eller senare av en underdödlighet, säger Linus Garp.
Det här hänger till exempel ihop med att fler i grupper av sjuka och svaga personer dör under en period av hög dödlighet, varpå färre finns kvar i den gruppen där dödstalen generellt är höga under följande period. Om en period med underdödlighet följer redan i höst är dock oklart.
Linus Garp förklarar varför de har jämfört som de har gjort för att komma fram till en överdödlighet på 10 procent för första halvåret 2020.
– Det vi gjort är att titta på de senaste fem åren. Det innehåller både en period, 2018, med hög dödlighet, och en med låg, 2019, och det är också en jämförbar befolkning sett till befolkningsantal mellan åren.
Mikael Hoffman, chef för stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi, anser att SCB borde lyft upp informationen om överdödligheten högre upp. Han menar att det blir förvirrande att lyfta antal dödsfall 2020 och jämföra med 1869, och att det är siffror som plockas upp av internationella medier och tenderar att ge en missvisande bild av situationen i Sverige.
– Det är ganska ointressant att jämföra dödsfall över århundraden. Då hade vi en ung, liten befolkning och svält. Det är svårt att jämföra då och nu om allt annat är så annorlunda, säger Mikael Hoffman.
Han säger att när man redovisar befolkningsstatistik över tid redovisar man i normala fall parallellt dödstal, det vill säga antal döda per 100 000 invånare.
– Att vi har många fler döda än San Marino säger inget om risken för att dö i Sverige.
Mikael Hoffman är ändå tydlig med att han tycker att SCB:s rapport om befolkningsförändring och dödlighet är bra och innehåller viktig information. Men han hade föredragit att överdödligheten redovisades före absoluta antal döda.
– Det handlar inte om att jag har något emot en negativ bild av Sverige. Överdödligheten är minst lika allvarlig som uppgiften om antal döda. Men från statistikmyndigheten ser jag gärna att man är mer stringent i hur man informerar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
