Återinför arvsskatten

ledare Den franska ekonomen Thomas Piketty kritiserar Sverige för att ha avskaffat arvsskatten. Han har helt rätt.

DN:s ledarsida brukar propagera för att alla ska få en likvärdig start i livet. Så här kan det låta: ”Vad är egentligen jämlikhet? För en del handlar det om utfall. /…/ För liberaler är möjligheterna viktigare. Så länge alla har samma chans att utbilda sig, visa vad man duger till och staka ut sin egen väg i livet spelar slutpunkten mindre roll.”

Liksom många liberaler pekar DN på spänningen mellan olika ambitioner. Räcker det med att människors start i livet är jämlikt eller bör hela samhället vara mer jämlikt? I själva verket är motsättningen åtminstone delvis en chimär. Utfallet måste bli mer jämlikt om starten ska kunna bli mer jämlik. Just därför borde vänster och liberaler kunna samlas kring reformer för att ge alla samma förutsättningar.

En helt likvärdig start går naturligtvis inte att uppnå, det tänker sig nog inte heller DN. Men det går att ta rejäla steg i den riktningen. Ett sätt vore att införa en arvsskatt. Det anser bland annat den franska ekonomen Thomas Piketty, aktuell med den nya boken Kapitalet och ideologin. För pengarna som staten skulle dra in vill han ge alla ungdomar en ordentlig startsumma när de ska ut i vuxenlivet.

Även en samlad statistik visar att det är Sverige som sticker ut. I 18 av 28 OECD-länder finns arvsskatten kvar.

Ekonomerna Ohlsson, Roine och Waldenström har visat att minst 40 procent av förmögenheterna i Sverige är ärvda och i LOs Jämlikhetsutredning konstateras att överföring av arv och gåvor uppgick till 370 miljarder kronor 2016. Det motsvarar en sjättedel av hushållens disponibla inkomst. Det handlar med andra ord om ganska mycket pengar. Piketty hävdar att arvskatten borde vara mellan 50 och 60 procent, men även en mer modest arvsskatt skulle leda till en betydande omfördelning.

För det mesta är det de som redan har de högsta inkomsterna och de största förmögenheterna som också ärver mest. Arvet utgör en extra inkomst som personen inte behövt anstränga sig för att få. Ett slags privat bidrag utan krav på arbete. Förutom att det snedvrider den uppväxande generationens livschanser riskerar stora arv också att underminera viljan att arbeta. En arvsskatt skulle därför, som Jämlikhetskommissionen konstaterar, ”bidra till en viss ökning av arbetsutbudet”.

Piketty är förvånad över att Sverige avskaffade arvskatten (2004). Han konstaterar att länder som Tyskland eller Storbritannien, Japan, USA och Frankrike har behållit denna skatt. Även en samlad statistik visar att det är Sverige som sticker ut. I 18 av 28 OECD-länder finns arvsskatten kvar.

Det handlar förstås inte bara om skatt på arv. Det kan behövas en gåvoskatt som är kopplad till arvsskatten. I annat fall är det enkelt att komma undan arvsskatten genom skänka bort förmögenheter. Det kan också handla om att återinföra andra skatter som avskaffats, som förmögenhetsskatten (2007), fastighetsskatten (2008) eller värnskatten (2020).

Ett argument som svenska politiker använt för att ta bort ta bort dessa skatter är att rikedomarna i annat fall skulle lämna Sverige. Den motiveringen har störst bäring på förmögenhetsskatten, men mindre på de övriga skatterna. Piketty påpekar dessutom att om svenska politiker fruktar att skatt på rikedom leder till skatteflykt borde Sverige vända sig till andra europeiska länder och föreslå en gemensam kapital- och arvsskatt eller åtminstone en samordning av skattenivåerna. Inte heller det har skett. Även på den punkten sticker Sverige ut.

Målet att alla barn ska ha en likvärdig start i livet handlar om många saker, men när den politiska dagordningen formuleras måste man börja med något. Ett lämpligt första steg i skattepolitiken borde vara att återinföra arvsskatten. Kring en sådan reform finns också ett starkt historiskt stöd. Däribland försvarade liberalen John Stuart Mill arvsskatten med argumentet att det är ”absurt” att kapital ska samlas på hög hos dem som har haft turen att ärva. Även inom dagens borgerliga sfär finns röster som inser att tunga skäl talar för en arvsskatt. I Liberal Debatt hävdade häromdagen Hanna Deák från LUF i Uppsala att det är oacceptabelt att ”ärvda tillgångar spelar allt större roll”. Vidare anser SNS Konjunkturråd att att en arvsskatt ”bör utredas”. Ett av rådets argument är att en arvsskatt ”ökar den genomsnittliga välfärden för nästa generation”. Det borde många tycka är vällovligt.