Etableringsfrihet i företagens tjänst

ledare Etableringsfriheten för privata verksamheter inom vård och skola var tänkt att hindra politiker från att säga nej till privata alternativ. Nu har den istället blivit ett redskap för politiker som vill särbehandla och gynna vissa privata aktörer.

I en uppmärksammad artikelserie i Östersundsposten har journalisten Linda Hedenljung visat hur borgerliga politiker i hemlighet har arbetat för att etablera Internationella Engelska Skolan i kommunen. Under stort hemlighetsmakeri och bakom ryggen på den egna utbildningsförvaltningen lockade politikerna med förslag om lokaler, kraftigt sänkt hyra och villkor som flyttar kostnader från IES till skattebetalarna. I en debattartikel hänvisade alliansen sedan till etableringsfriheten. Det är en minst sagt märklig tolkning av vad den innebär.

När etableringsfriheten infördes var syftet att den som ville starta en skola skulle få göra det utan att politiken kunde lägga sig i. På så sätt skulle medborgarnas valfrihet stärkas. För alliansen i Östersund är den tvärtom ett verktyg för “politiken som bestämmer kursen”. I Skellefteå resonerar Socialdemokraterna likadant. IES är ”avgörande för fortsatt hållbar tillväxt” sade kommunalrådet Maria Marklund i IES årsredovisning (!) i våras. Där kunde vi också läsa att ”En viktig pusselbit som kommunen identifierat är att erbjuda en bra skola. Valet föll på IES.” I samma årsredovisning hyllas Landskrona-politikern Torkild Strandberg (L) för att han “bedrivit ett intensivt lobbyarbete för att få IES att starta en skola i kommunen ända sedan 2008″.

En IES-skola i den egna kommunen har blivit en sorts trofé för vissa kommunpolitiker. Det stannar inte vid Östersund, Skellefteå och Landskrona. Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans har i rapporten Risken tas av någon annan visat hur politiker i kommun efter kommun gynnar IES. Etableringsfriheten skulle sätta stopp för politikernas makt att välja kommunal skola åt medborgarna. Idag används den av politiker som vill välja privat skola åt sin befolkning. Det sker till priset av ökad segregation och sämre ekonomi i de egna skolorna.

Kry etablerar sina vårdcentraler i ett av Sveriges friskaste och mest vårdcentralstäta områden.

Samma utveckling ser vi i vården. I Stockholm har nätläkaren Kry nyligen etablerat sig med sina första vårdcentraler. Minns att etableringsfriheten skulle ge oss vård där den behövdes, där det allmänna misslyckats med tillgänglighet eller kvalitet. Kry etablerar sina vårdcentraler i ett av Sveriges friskaste och mest vårdcentralstäta områden. Den ena finns i köpcentret Gallerian i centrala stan och den andra på Östermalm i Stockholm. Men politiken är nöjd. ”Det är en officiell hemlighet att vi verkligen velat få in Kry i vårt ordinarie vårdutbud”, sade Moderaternas regionråd Irene Svenonius på invigningen. Och det är sant. För den som följt politiken i Region Stockholm kommer nätläkarens favoriserade ställning inte som någon överraskning.

Det har redan uppmärksammats hur Kry genom en generös tolkning av regelverket får patienter att byta vårdcentral via sin app. Resultatet blir att ekonomin för fungerande vårdcentraler slås sönder.

I somras kom dock ett tecken på att det riktiga näringslivet börjar tröttna. Samtidigt som Friskolornas riksförbund rasade kom det positiva reaktioner från Svenskt Näringsliv när regeringens utredare Lars Stjernkvist föreslog inskränkningar i etableringsfriheten för gymnasieskolor. Svenskt Näringsliv tycker helt enkelt inte att skolmarknadens mekanismer klarar av att styra utbudet. Dimensionering och planering måste styras av “en sammanvägd bedömning av elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov”, sade Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. Det är ett stort steg bort från etableringsfrihet för Academedia, Thorén och Jensen.

Det riktiga näringslivet, företagen som driver sin verksamhet utan skattepengar som huvudsaklig inkomstkälla, har insett att etableringsfrihet för gymnasieutbildningar inte fungerar. Det är ett viktigt första steg. Om det går att öka det allmännas kontroll över det skattefinansierade utbudet i gymnasiet så ska vi kunna ändra reglerna också i grundskola, förskola och primärvård.