Två år efter valet: Så många politiker har lämnat

Politik Vid halvtid i mandatperioden har 12 procent av politikerna hoppat av sina uppdrag visar Dagens Arena granskning. Störst andel avhopp sker från kommunalfullmäktige. Miljöpartiet går om Sverigedemokraterna. 

Sedan valet 2018 har 14 procent, eller strax över 1700 av de valda kommunpolitikerna, lämnat uppdraget. Det visar siffror från Valmyndigheten som Dagens Arena tagit del av.

I regionfullmäktige är det inte fullt lika många som lämnat, 12 procent. I riksdagen har 6,5 procent av politikerna hoppat av.

– Det kan vara problematiskt utifrån att de personer som väljarna faktiskt har valt, kanske till och med har kryssat in, inte stannar kvar. Det ändrar ju lite av valresultatet, säger David Karlsson, viceprefekt och professor vid Förvaltningshögskolan i Göteborg, och tillägger samtidigt att det inte nödvändigtvis är något dåligt att människor kan lämna plats till andra.

Avhoppen ökar över tid

Andelen folkvalda som hoppar av från fullmäktige under en mandatperiod ökar över tid, det gäller valda till såväl riksdag, som till region- eller kommunfullmäktige. Precis som under denna mandatperiod är andelen avhopp generellt störst från kommunfullmäktige.

– Den främsta orsaken till avhopp under mandatperioden är framförallt att livet förändras, men kanske flyttar, får barn eller så, säger Björn Kullander utredare på SKR.

David Karlsson lägger också till tidsåtgången, att det är lätt att underskatta tidsåtgången. Det i sin tur kan bero på ett par saker menar han. Dels har uppdragsvilligheten totalt sett över landet sjunkit, det är svårare att rekrytera personer idag. På grund av det har antalet poster sjunkit.

–  En växande andel som inte har gått »den långa vägen« och börjat som ersättare i någon nämnd utan nu är det vanligt att det första uppdraget är ett av mer tyngd. Färre politiker har ansvar för mer. Valmyndighetens statistik rör avhopp från kommun- och regionfullmäktige, men de kanske mest betungande jobben är de i nämnder och styrelser, vilket i och för sig de flesta i fullmäktige har. Det som tar den mesta tiden är de mer exekutiva posterna, där stora pappershögar ska beredas och många ärenden ska hanteras.

– Är du mitt i livet, med småbarn, karriär och så vidare, så kan det bli svårare att få tiden att räcka till.

De som lämnar redan underrepresenterade

Och det är främst de som redan är underrepresenterade som lämnar i förtid; unga, utrikesfödda och kvinnor. Vilket kan vara problematiskt säger Björn Kullander vid SKR.

– När personer från de grupperna hoppar av finns det en risk att en sned representation förstärks, men med det sagt så kommer nya och ersätter.

Han tillägger att avhopp också kan bero på hot och hat, även om det inte är någon majoritet.

– Det är viktigt att uppmärksamma att det också finns de förtroendevalda som väljer att lämna i förtid på grund av hot och hat. Där har SKR ett omfattande arbete för att stötta förtroendevalda, kommunerna och regionerna.

Miljöpartiet på plats ett

På regionnivå är det Sverigedemokraterna som har flest avhopp, 16,1 procent, tätt följt av Vänsterpartiet med 14,2 och Miljöpartiet med 12,7 procent.

Miljöpartiet är också det parti som sticker ut på kommunal nivå. En placering som tidigare år gått till Sverigedemokraterna.

Enligt David Karlsson kan det bero på att Sverigedemokraternas partiorganisation och rekryteringsprocess har stabiliserat något.

– Sverigedemokraterna har varit drivande bakom siffrorna för avhopp. Deras framgångar har lett till att väldigt många personer som inte tidigare varit politiskt engagerade har kastats in på uppdrag.

Att det på kommunal nivå den här mandatperioden är Miljöpartiet som har det tuffast att behålla folk kan enligt David Karlsson hänga ihop med den generella problematiken partiet står inför; att de förlorar sympatisörer, därmed får det svårare att värva nya medlemmar och i förlängningen hitta nytt folk att representera partiet på lokal nivå.

Nästan var fjärde miljöpartipolitiker på kommunalnivå har lämnat i förtid.