debatt Den amerikanske presidentens insjuknande i covid-19 blixtbelyser hotet från kärnvapnen. Donald Trump behandlades med ett starkt kortisonpreparat som har känslan av upprymdhet som vanlig bieffekt, vilket presidenten visade tecken på. Samtidigt hade han full tillgång till koderna som kan utlösa ett kärnvapenkrig.
Varhelst den amerikanske presidenten befinner sig, åtföljs han på ett par meters avstånd av en militär som bär en tung väska. I väskan, ”the nuclear football”, finns de koder som behövs för att avfyra hundratals kärnvapenmissiler. Dessa står alltid i högsta beredskap och kan skickas iväg inom minuter.
När president Trump insjuknade med covid-19 och fördes till Walter Reed-sjukhuset, febrig och med nedsatt syrgasmättnad i blodet enligt vad vi senare fick veta, följde militären med väskan med i helikoptern. Även som akut sjuk hade presidenten tillgång till kärnvapnen.
På sjukhuset behandlades presidenten bland annat med dexametason, ett starkt kortisonpreparat. En vanlig bieffekt av denna medikation är att man blir upprymd, mår jättebra och känner sig ha oanade krafter, vilket påverkar omdömet. På ren svenska, man blir ”hög”. Eller som president Trump uttryckte det, ”jag har inte mått så bra på 20 år”.
En fruktad och inte helt ovanlig biverkan av kortisonbehandling är förvirring: ett psykotiskt tillstånd som kan ha inslag av hallucinationer och paranoida förställningar. Detta kan tillstöta hastigt. När presidenten sedan flyttades tillbaka till Vita huset, var militären med väskan med i transporten. Alltid nära presidenten.
Den amerikanske presidenten måste, vid larm om fientlig missilattack, omedelbart ta ställning till ett beslut om att ”trycka på knappen” och skicka iväg kärnvapen med enormt förödande effekter: Total ödeläggelse av stora landområden. Miljontals döda. Mänsklig civilisation utplånad i förstörd och radioaktivt nedsmittad miljö.
Det är presidenten som ensam har befogenheten att besluta. Han behöver inte konsultera försvarsministern eller kongressen. Tiden för att utvärdera om larmet är falskt eller äkta är mycket kort, den psykiska beslutsstressen enorm. Ett falsklarm som misstolkas kan leda till en humanitär katastrof av ofattbara dimensioner.
Vi måste kräva att kärnvapnen tas ur omedelbar avfyrningsberedskap.
Det finns ingen rapport om att befogenheten att öppna väskan och avfyra kärnvapnen skulle ha överförts till vicepresidenten under president Trumps insjuknande eller sjukhusvistelse, vilket kan ske enligt det 25:e tillägget till konstitutionen.
Hela konceptet med kärnvapenväskan bygger på en föreställning om att Ryssland skulle överväga ett överraskningsanfall på USA. Men ryssarna överväger inte detta, av den enkla orsaken att det skulle innebära nationellt självmord.
Kärnvapenkrig av misstag, missförstånd, misstolkning, datafel, tekniskt fel – eller grumlat omdöme hos en sjuk och stressad person – är risker som vi hitintills lyckats klara oss ifrån. Tillbuden har varit flera under årens lopp. Under tiden är vi i den kärnvapenfria delen av världen gisslan under kärnvapenhotet. En person står emellan oss och ”the nuclear holocaust”, den nukleära förintelsen.
Vi måste kräva att kärnvapnen tas ur omedelbar avfyrningsberedskap. Längre tid att utvärdera ett larm och längre betänketid minskar risken för felbedömning. Den nuvarande situationen innebär att ett kärnvapenkrig skulle kunna utlösas av misstag eller som en följd av akut sjukdom eller medicinering.
Om några månader kommer FN-konventionen om förbud mot kärnvapen troligen att träda i kraft. Men Sverige står utanför. Sverige har varit en nation med gott anseende som nedrustningsnation, som gått före och drivit på om nedrustning av kärnvapen. Det borde vi få fortsätta att vara.
Gunnar Westberg, professor emeritus i medicin, styrelseledamot i SLMK, Svenska Läkare mot Kärnvapen
Josefin Lind, generalsekreterare i SLMK, Svenska Läkare mot Kärnvapen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
