Bostad Hur mycket av hela bostadsbeståndet ägs av allmännyttan? Och hur många kommuninvånare går det på en allmännyttig hyresrätt? Dagens Arena har sammanställt siffror om de gemensamt ägda bostäderna.
Allmännyttan äger idag ungefär 16 procent av hela bostadsbeståndet. Att jämföra med 90-talets glansdagar då en fjärdedel av hemmen var gemensamt ägda.
Topp tio kommuner
En av Malmös närmsta kommuner Burlöv toppar listan med över 30,6 procent allmänt ägt. Botkyrka och Hallstahammar kniper andra och tredje platsen med 28,9 procent respektive 28,6 procent.
Sigtuna är inte långt efter med 27,7 procent. Sundbyberg kvalar in på femte plats med 25,4 procent. Tätt följt av Göteborg på 25,2 procent. Dorotea och Örebro har vardera 25 procent allmännytta. Två sista platserna på topp tio går till Ovanåker har 24,6 procent och Bollnäs 24,3.
Även om de tio kommuner som har mest allmännytta traditionellt sett styrs av Socialdemokraterna i olika konstellationer så menar bostadsforskaren Martin Grander vid Malmö universitet att det är en förenklad bild att se till partifärg.
– Både Örebro och Göteborg, två klassiska socialdemokratiska kommuner, har mycket allmännytta. Men även Malmö har en stark socialdemokratisk hegemoni och där har man, och har alltid haft, relativt väldigt lite allmännytta. Jag tror man måste gräva i varje lokalt case för att förstå varför det kan se så olika ut.
Antal kommuninvånare per allmännyttig lägenhet
Dagens Arena har även tagit fram siffror på antalet kommuninvånare per hyreslägenhet ägda av allmännyttan. Flera av kommunerna känns igen. I Dorotea går det 6,6 personer per allmännyttig hyreslägenhet. I Hallstahammar 7,3 personer och i Bollnäs och Arvidsjaur 7,8.
– Siffrorna är intressanta men också lite knepiga för det vi ser är att allmännyttan ofta spelar en helt annan roll på mindre orter än vad det gör i storstäder. Jag tror att det mer intressant att titta på förändringarna än vilka som är störst och minst. Det som kanske är mest intressant är vilka som bor i beståndet, säger Martin Grander.
Allmännyttan är tänkt att vara till för alla och inte bara de som har lägst inkomst. Martin Grander menar att desto större andel allmännytta en kommun har desto bättre speglar de boende i allmännytta befolkningen i övrigt.
– I kommuner med lite allmännytta där blir det ofta en mer utpräglad boendeform för de som har lägst inkomst.
Ingen allmännytta
14 kommuner har inte några allmännyttiga bostadsbolag eller bostadsstiftelser. Det innebär visserligen inte att dessa kommuner saknar kommunägda bostäder, utan bara att bostäderna – av olika själ – inte anses vara allmännyttiga.
Ett sådant exempel är Lidingö.
– Lidingö är ett intressant exempel. De sålde sin allmännytta utom ett visst antal bostäder som de behöll i kommunens regi. Men de ingår enligt kommunen inte i allmännyttan utan det här är bostäder som kommunen äger för, vad jag tror de kallar, bostadssociala ändamål. Dessa bostäder ses som specialbostäder och behöver enligt kommunen inte gå med vinst. Det är intressant för att det kan ses som en lokal version av social housing, säger Martin Grander.
Enligt Martin Grander har antalet kommuner utan allmännytta legat relativt still över tid, men nu kan eventuellt något vara på gång. I exempelvis Lomma och Markaryd verkar det som att man är på väg att återinför allmännyttan igen.
– Det verkar som att de flesta kommuner inser värdet i att ha en viss andel allmännytta. Jag vet att det är ett par kommuner som för diskussioner om att återupprätta allmännyttan. Jag kan tänka mig, utan att ha sett någon forskning kring just detta, att exempelvis anvisningslagen från 2016 som säger att kommunerna när skyldiga att ta emot nyanlända kan haft en viss effekt. De kommuner som inte haft allmännytta har haft det svårare att lösa bostäder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
