Litteratur Arbetsrätten är hetare än på länge, och vi har påmints om hur stora delar av vår vardag är reglerad. Men hur många av oss har egentligen läst ett kollektivavtal? Mats Wingborg har granskat 89 avtal, och ser en mustig sång om Sverige gömd i knastertorra strofer.
I Medlingsinstitutets bibliotek står centrala kollektivavtal systematiskt sorterade i bokhyllor. Biblioteket är en guldgruva. Framför allt för den som vill ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter som råder på svensk arbetsmarknad, men också för den som vill ta reda hur Sverige och svensk arbetsmarknad ser ut och har sett ut.
Ett kollektivavtal är ett undertecknat avtal slutet mellan fackförening och arbetsgivare. Vanligen reglerar kollektivavtalen löner, anställningsformer, arbetstider, ledigheter och semester. Men kollektivavtal kan också innehålla helt andra saker, som mål om att stärka kompetensutvecklingen eller förbättra jämställdheten. I Sverige finns också så kallade sifferlösa avtal där lönesättningen lämnas över till individuella uppgörelser mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Enligt Medlingsinstitutet finns cirka 700 centrala kollektivavtal i Sverige. Därutöver finns oräkneliga lokala uppgörelser som också är en form av kollektivavtal. Totalt sett täcks 90 procent av Sveriges arbetstagare av kollektivavtal, en andel högre än den fackliga anslutningen som för närvarande är 67 procent.
1872 tecknade Typografiska Föreningen ett avtal om tarifflöner med arbetsgivarna i Boktryckarsocieteten. Det var Sveriges första centrala kollektivavtal.
Under mitten av 1800-talet växte de första fackliga organisationerna fram i Sverige och ännu tidigare i Storbritannien. 1872 tecknade Typografiska Föreningen ett avtal om tarifflöner med arbetsgivarna i Boktryckarsocieteten. Det var Sveriges första centrala kollektivavtal.
Kollektivavtalet blev snabbt ett avgörande verktyg för anställda att påverka arbetsvillkoren. Den fackliga strategin är att kräva förbättringar i avtal och att hota med strejk om arbetsgivaren inte går med på kraven. Vid en uppgörelse lovar de fackliga organisationerna att inte strejka under perioden som avtalet gäller. De fackliga organisationerna säljer löfte om arbetsfred i utbyte mot förbättrade villkor. Detta är kärnan i den fackliga strategin.
Fackliga organisationer är folkrörelser som bedriver opinion, men fackliga organisationer bidrar också till att normera samhället genom att sluta avtal. Av detta skäl är det avgörande för fackliga organisationer att hålla samman och att inte acceptera att arbetstagare arbetar till villkor som är sämre än vad som finns statuerat i avtal. Då skulle avtalen riskera att vittra sönder.
Den höga täckningen av kollektivavtal har varit en framgångssaga. När arbetstagare har varit missnöjda med arbetsvillkor har de först kunnat lyfta kraven inom de egna fackliga organisationerna, där har sedan kraven formulerats inför nästkommande avtalsrörelse. Genom avtalen har det varit möjligt att få igenom stora förbättringar, men konstruktionen med förhandlingar och avtal har också blivit en metod för att lösa konflikter och hitta fungerande överenskommelser, något som varit avgörande för ett fungerande arbetsliv.
Kollektivavtalen har också varit ett sätt för arbetsgivare att reglera arbetslivet. Även arbetsgivarna kommer till förhandlingarna med olika krav som de vill se inskrivna i avtalen. Dessa krav gäller löner, men också en rad andra frågor där arbetsgivare vill förtydliga arbetstagarnas skyldigheter. Alla kollektivavtal är en kompromiss. Avtalen utgör det kristalliserade svaret på frågan om styrkeförhållandet mellan fackliga organisationer och arbetsgivare. Detta styrkeförhållande avgörs inte bara av arbetsgivarnas och de fackliga organisationernas styrka. Politiken avgör genom arbetsmarknadslagstiftningen spelplanen för förhandlingarna. Om spelplanen förskjuts förändras också parternas möjlighet att få igenom sina krav. En förhandling är alltid ett köpande och säljande. Om den ena parten plötsligt måste köpa mer, till följd av ändringar i lag, blir den parten också tvungen att sälja mer, det vill säga ge upp olika krav och godta fler av motpartens krav.
Spelplanen för förhandlingarna påverkas också av en rad andra faktorer. Om arbetslösheten ökar blir det svårare för de fackliga organisationerna att ställa krav. Då kommer arbetsgivarna att kunna välja och vraka bland arbetskraften och det blir möjligt att få personer att ta anställningar även om villkoren inte är goda. Även globaliseringen ändrar spelplanen. Om företag kan flytta verksamhet och om arbetskraften enkelt kan röra sig mellan länderna påverkas de fackliga organisationernas möjlighet att ställa krav. I synnerhet gäller detta om det inte finns regler och avtal på global nivå för att ställa krav på standarden i arbetslivet.
Inte sällan finns ett visst hemlighetsmakeri kring kollektivavtalen.
Det som beskrivits hittills utgör baskunskaper i den fackliga världen. Men det finns en annan sida av kollektivavtalen som sällan uppmärksammas. Kollektivavtalens texter utgör också beskrivningar av det svenska arbetslivet, både om hur det ser ut och hur det har sett ut.
En orsak till att denna sida av kollektivavtalen sällan uppmärksammas är att avtalen inte är helt enkla att få tag i. Kollektivavtal är inga offentliga dokument utan överenskommelser mellan självständiga parter. Endast några få fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer har aktuella avtal nedladdningsbara på sina webbsidor. Medlemmar kan visserligen alltid beställa avtalen, men hur många gör det?
Inte sällan finns ett visst hemlighetsmakeri kring kollektivavtalen. Fackliga organisationer vill inte alltid avslöja detaljerna i avtalen för konkurrerande fackliga organisationer. Samma sak gäller för arbetsgivare. Alla avtal är ett resultat av ett givande och ett tagande och det kan vara känsligt att göra alla detaljerna i kompromisserna synliga.
I Sverige spelar kollektivavtalen en enorm betydelse för arbetslivets reglering, men få personer, med undantag för fackliga ombudsmän, har läst rådande avtal. Ännu färre har läst många kollektivavtal, det vill säga avtal som inte bara berör den egna fackliga organisationen eller den egna arbetsgivarorganisationen. Till skaran som läst ett större antal kollektivavtal hör gissningsvis enbart förhandlare och juridiska experter vid de fackliga centralorganisationerna, anställda vid Medlingsinstitutet och ett antal akademiska forskare som specialiserat sig på arbetsrätt.
Kollektivavtalen har mycket mer att berätta om arbetare än om tjänstemän.
Själv har jag läst 89 centrala kollektivavtal. För den som vill läsa kollektivavtal är de trots allt möjliga att få tag i. Det är bara att kontakta Medlingsinstitutet. Som nämnts går det att läsa kollektivavtalen med olika blick. En blick fäster uppmärksamheten på hur rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare är formulerade och hur skillnaden ser ut mellan olika branscher.
Min blick har varit en annan. Jag har velat undersöka vad avtalen berättade om Sverige. I avtalen beskrivs inte bara olika arbetsuppgifter utan också risker med olika arbetsuppgifter och vilka särskilda rättigheter och skyldigheter som gäller för arbetsgivare och anställda.
En sak upptäckte jag direkt. Tjänstemännens avtal är mycket oftare stumma, utan beskrivningar av arbetsuppgifter och ibland till och med utan angivelser av lönenivåer. Det som jag kommer att beskriva handlar därför främst om LO-grupperna och det beror inte på att TCO- och Saco-grupperna är ointressanta, utan på att avtalen för dessa grupper säger betydligt mindre om hur arbetslivet ser ut.
Det andra som är slående är att kollektivavtalen inte bara handlar om Sverige av i dag utan också om det förgångna. Orsaken är helt enkelt att avtalen innehåller avlagringar av gamla och ibland mycket gamla formuleringar. Orsaken är antagligen att innehållet i formuleringarna fortfarande anses vara relevanta eller åtminstone inte irrelevanta, därför har ålderdomliga uttryck fått stå kvar. Kollektivavtalen vittnar därmed både om det rådande samhället och om en förgången tid.
Inte sällan existerar det ålderdomliga och det moderna sida vid sida. Både när det gäller innehåll och språklig dräkt kan kollektivavtal liknas vid ett träd med många årsringar. Plötsligt dyker nya frågor och problem upp, både beroende på att tidsandan ändras och på att arbetslivet omformas. Det leder till att nya perspektiv och frågor tar plats i kollektivavtalen. Det kan handla om skärpta skrivningar om bemanningspersonal, specificerade krav på jämställdhet och icke-diskriminering eller konstaterande om att en nära anhörig inte behöver vara maka eller make utan kan vara en registrerad partner. Samma sak med orden som används. Den ofta ålderdomliga prepositionen å används ofta, som i formuleringen ”föreningsrätten ska å ömse sidor lämnas okränkt”, medan moderna ord som ”hen” kan finnas i en paragraf längre fram.
Ibland blir formuleringarna fantasieggande och inte sällan blir de humoristiska.
Det tredje som är kännetecknande för kollektivavtal är att de är juridiska texter där de fackliga organisationernas och arbetsgivarnas juridiska experter haft stort inflytande. Även det påverkar både innehåll och språk. I syfte att göra formuleringarna exakta, men öppna för motiverade undantag, blir språket ofta tungfotat. Ibland gör det att formuleringarna blir i det näst intill oläsliga och i vissa fall också obegripliga. I andra fall finns en oväntad skönhet i språket, där specificerade förhållanden i arbetslivet beskrivs och kombineras med långa och snirkliga juridiska påståenden. Ibland blir formuleringarna fantasieggande och inte sällan blir de humoristiska.
Den text som snart kommer att följa bygger helt på utdrag ur de 89 centrala kollektivavtal som jag har läst. Samtliga dessa avtal är nu gällande eller har nyligen upphört att gälla.
Jag har inte lagt till en enda bokstav. Däremot har jag ibland kortat inuti meningar och stycken. I några fall återger jag bara lösa ord.
Mitt syfte är just att ge en bild av hur Sverige ser ut och hur Sverige har sett ut. Mitt syfte är inte att ge en rättvis bild av kollektivavtalen och mitt syfte är inte att ge juridisk vägledningar. Jag har friskt plockat ut citat och ibland lösryckta ord från de avtal som jag läst och sedan fritt satt ihop dessa citat och ord. Den som vill veta mer om sina rättigheter och skyldigheter i arbetslivet rekommenderas därför att beställa fram kollektivavtal och inte förlita sig på denna text. Den som däremot vill få en annorlunda och kanske överraskande bild av Sverige kan fortsätta att läsa. Min beskrivning börjar med en uppräkning av yrkesgrupper, för att sedan gå vidare till frågor som gäller arbetstider, arbetsvillkor, arbetskläder, arbetsmiljö och en rad andra frågor vilka till mångas förvåning behandlas i kollektivavtalen.
Alla ord är alltså hämtade från kollektivavtal, men rubriksättningen är min egen.
…
- Ett antal yrken och yrkesuppgifter
Undersköterska, vårdare, barnskötare, ambulanssjukvårdare, laboratoriebiträde, röntgenbiträde, mottagningsbiträde, vårdbiträde, hemvårdare, skötare och överskötare.
Fotvårdsspecialist, ambulanssjukvårdare, arbetsterapibiträde och obduktionstekniker.
Förrådsbiträde, kokerska, kock, kallskänka, serveringsbiträde, köksbiträde
Överstäderska.
Sömmerska och sömnadsbiträde.
Tvättmaskinskötare och tvättbiträde.
Park- och trädgårdsarbetare, anläggningsarbetare och renhållningsarbetare.
Mängkarl, ugnsskötare, smältare, syrapolerare, glasuttagare, lådpackare och transportarbetare.
Tryckare, iläggare, blåsare, ugnsskötare och grovarbetare, sågare, hyvlare, slipare och snickare.
Slussvakt, slussvaktsbiträde, reparatör och kanalförman.
Matros, lättmatros, jungman och motorman.
Ekonomibiträde, kioskbiträde och barnisse.
Golfbanearbetare, greenkeeper, banförman, banchef och course manager.
Huggare, skogskörare som utför körningsarbete med häst, skogskörare som utför körnings- eller skogsvårdsarbete med egen traktor.
Båtsman, fartygsoperatör, timmerman, elektriker, förrådsman, kockstuert, pumpman, donkeyman, reparatör och rorhängare.
Personlig assistent.
Djurskötare.
Chaufförer, truck- och traktorförare, fryslagerarbetare och gårdsarbetare.
Arbete med hängning, slakt, burtvätt, fjädertork och borttagande av avfall.
Tornkranförare, maskinförare, dykeriarbetare, förrådsarbetare, hissmontörer, smidesarbetare och maskinreparatörer.
Veterinär.
Konsult.
Flygbåtsvärdinna, buffist, cafeteriakassörska, hyttpasserska, växlingsbiträde och snabbköpskassörska.
Mekaniker, lackerare, plåtslagare.
Anställda i fönsterputsningsföretag och andra serviceföretag
Arbete vid bensinstationer, tvätt-. rekonditionerings- och smörjhallar, biluthyrning, närbutiker, parkeringsgarage samt garagerörelse.
Stoppmöbelindustriarbetare.
Reservdelsman och diversearbetare.
Personal med yrkeskunskap för arbete vid mjölsilo.
Personal med hög kvalifikation för arbete vid vals, renseri, verkstad; större maskin, samt bilförare för större ekipage.
- Lön, löneutbetalningar och olika ersättningar
Månadslön utbetalas eller ska vara tillgänglig för lyftning den 25:e i den månad den intjänas. Infaller den 25:e på lördag, sön- eller helgdag ska lönen finnas tillgänglig sista bankdagen före angivna dagar.
…
Avlöningen utbetalas omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut varannan helgfri torsdag i andra veckan efter avlöningsperiodens brytande. Infaller helgdag eller fridag på torsdag eller fredag, utbetalas avlöningen på onsdag.
…
Vid ackordsarbete, där det konstateras att ackordslönen vid fullgott arbete inte uppgår till gällande timlön, garanteras arbetstagaren den i avtalet fastställda timlönen
…
Då kökspersonal upprätthåller vikariat för kock eller kallskänka, ska den i avtalet angivna lönen för dessa befattningsgrupper utgå.
…
Insättning, vändning och skopning av deglar ombesörjs av bruket. Glasblåsare är skyldig att efter kallelse delta i dessa arbeten på tid som av bruket bestäms. Lönen skall därvid utgöra den för arbetaren fastställda timlönen. För kallstoppning av deglar utgår samma ersättning.
…
Kontanta utlägg i tjänsten för telefon, porton m m ersätts av arbetsgivaren. Utlägg ska styrkas och redovisning ske per löneperiod.
…
Fullständig reseräkning åtföljd i mån så kan ske av vederbörliga verifikationer skall till personalavdelningen ingivas inom en månad efter resans avslutande.
…
I företag som tillämpar kontinuerligt skiftarbete med storhelgsstopp kan arbete bedrivas under nationaldagen under förutsättning att även anställda i denna arbetstidsart ges kompensation
…
Lokal lönepott. Denna pott skall på samma sätt som premielönesystemet bidra till produktivitetsutveckling och ökade mervärden.
…
För uthyrda eller utlånade tornkranförare eller maskinförare som stadigvarande utför lyfthjälp och materialhantering åt prestationslönelag på arbetsplatsen regleras lönens storlek under aktuell period i reglerna för in- och uthyrning,
…
När tjänstemannen fått mer kvalificerade och mer ansvarskrävande arbetsuppgifter ska detta ge utslag i lönen. Marknadskrafterna och de lokala parternas syn på lönestrukturen i företaget påverkar också lönerna.
…
Tjänstemän som vid anställningen har förtigit att de lider av viss sjukdom, har inte rätt till sjuklön.
…
Han insjuknar dag ett efter sex timmars arbete och går hem. Dag två och tre är han frisk och arbetar. Dag fyra återinsjuknar han och är borta hela den dagen. Karensavdrag görs med två timmar för dag ett och med sex timmar för dag fyra.
…
Gravid arbetstagare, som är tjänstledig på grund av havandeskap eller barnsbörd, har rätt till havandeskapslön från arbetsgivaren om hon har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år.
…
Då sovplats på båt eller tåg eller nattlogi av godtagbar standard beredes utges inte nattraktamente.
…
Med nattlogi av godtagbar standard avses logi i enkelrum med tillgång till dusch/bad och toalett.
…
Arbetare, som inte har månadslön, äger rätt till helglön, för följande dagar under förutsättning att dagen infaller måndag till fredag. Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelfärdsdag, pingstdagen, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton.
…
Annandag pingst är numera vardag.
…
Arbetstagaren har även rätt till en dags permission under de år när nationaldagen 6 juni infaller på en lördag eller söndag.
…
Lön utges inte vid permittering som föranleds av
- arbetstagarens eget vållande,
- olovlig konflikt inom LO:s område, eller
- beslut av myndighet som arbetsgivaren inte har haft anledning att räkna med.
…
Fasta ackordspriser bör efter överenskommelse införas vid företag där ackordsarbete lämpar sig. Tids- och metodstudier samt andra förberedande åtgärder bör sålunda i förekommande fall, för erhållande av riktigt mått på prestationen, bedrivas i god tid dessförinnan.
Med ackordsprislista menas i detta avtal ackordsprislista, som är uppgjord mellan arbetsgivarens och arbetarens lokala organisation för respektive arbetsplats.
…
För nedan angivna arbeten är tidlön huvudlöneform: byggservicearbeten, markarbeten och arbeten som utförs av företag med speciell verksamhetsinriktning som inte ska ha prestationslön.
…
Dykare ska, utöver fastställd tidlön, få dyktillägg för dyktid (tid under vatten) samt för tid för på- och avklädning som är hänförlig till och ligger i direkt anslutning till dykning.
…
Värmetillägg. För arbete i lokal, där på grund av arbetets natur temperaturen är normalt 30 grader celsius eller därutöver, utgår vid såväl tidlöns- som ackordsarbete ett tillägg per timme.
…
Tilläggsersättning vid arbete i bergrum framgår av tabellen nedan.
…
Med uttrycket ”i bergrum” (underjordsanläggningar i berg) avses den del av en arbetsplats, som ligger innanför berginslagen till ingångar samt under bergytan vid sänken, hiss-, ventilations- och tubschakt. Dock räknas även utsprängning och utlastning av de första salvorna i ingångsorter, sänken, hiss-, ventilations- och tubschakt till arbete i bergrum.
…
Avsyningen skall ske omedelbart efter kylningen. Allt glas avsynas och uppräknas före sprängningen. Belysningsglas, termoskolvar samt föremål av ogenomskinligt glas avsynas och uppräknas dock efter sprängningen. Ackordspriset utbetalas för glas som sönderspricker på grund av felaktig kombination av däri ingående olikfärgade glasmassor.
…
Göteborgstillägg: En särskild timersättning om 7:85 kr utbetalas till bussförare på samtliga linjer som börjar och slutar inom kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille, samt de genomgående linjer som till merparten trafikeras inom dessa kommungränser.
…
Med hänsyn till speciella arbetsförhållanden utgår såsom ett fast tillägg 1:05 kr per arbetad timme i Gällivare inkluderande bland annat Koskullskulle och Malmberget samt 2:76 kr i Kiruna inkluderande bland annat Vittangi.
…
Med långtidsförrättning menas övernattning med stationering utom stationsorten under minst 14 dagar i följd.
…
Vid blandackord skall grunderna för detsamma fastställas genom lokal överenskommelse. Parterna är ense om att arbetsstudier kan användas vid fastställande av ackord.
…
Bidrag till vit rock 114 kr/mån.
…
Avlider arbetstagare, utgår lönen till och med dödsdagen.
…
Förolyckas fartyget med man och allt, utan att upplysning kan vinnas om tiden då olyckan inträffade eller måste antas senast ha inträffat, skall vid beräkning av lönen så anses som om arbetstagarens död inträffat vid utgången av den tid, som med sådant fartyg på sådan årstid skäligen bort åtgå för resan från det ställe, där fartyget sist avhördes till bestämmelseorten.
…
Till tim- och prestationsavlönade arbetstagare betalas skiftformstillägg per arbetad timme beräknat på arbetstagarens genomsnittliga tim- och prestationslön. Vid tvåskiftsarbete, diskontinuerligt treskiftsarbete och ständigt nattarbete 5,3 %. Vid kontinuerligt treskiftsarbete 11,1 %.
…
Vid besök å sjukhus eller hos läkare och tandläkare för behandling av arbetsskada, som inträffat på arbetsplatsen eller vid direkt färd till eller från arbetsplatsen, lämnar arbetsgivaren ersättning för på grund av besöket förlorad arbetstid.
…
Färdtidsersättning betalas för resor utom ordinarie arbetstid, mellan av arbetsgivaren godtagen bostadsort, stationeringsort (eller förläggning) och arbetsplats, om resvägen överstiger 60 km per arbetsdag.
…
Gångtidsersättning. För gång från uppställningsplats för transportmedel till arbetsplats utges ersättning enligt nedanstående tabell. Tid för gång räknas inte som arbetstid.
…
Ersättning utgår för:
- Järnvägsresa: kostnaderna för biljett i II klass.
- Sjöresa: kostnaden för biljett i salong.
- Arbetstider, vila, raster, paus, permission och semester
Arbetare har rätt till ledighet för nattvila. I sådan ledighet ska – med undantag som anges i denna paragraf – ingå tiden mellan klockan 24.00 och 5.00. Undantag från bestämmelserna i första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.
…
Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6.
…
Arbetstiden per dag ska normalt vara sammanhängande.
…
Olovlig frånvaro på arbetsdag i anslutning till dag då helgdagslön kan utgå medför förlust av helgdagslönen, om frånvaro inte beror på force majeure eller på annat sätt är ursäktlig.
…
Med force majeure avses exempelvis eldsvåda, kommunikationshinder, allvarligt familjeskäl och liknande.
…
Storhelgs ob-tid omfattar även julafton.
…
Nödfallsövertid. Har en natur- eller olyckshändelse eller liknande omständighet, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver.
…
Om arbetstiden överstiger nio timmar, ska rasten uppgå till minst 45 minuter. Rasten får delas upp på flera perioder om minst 15 minuter vardera.
…
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
…
Raster ska förläggas så, att tjänstemannen inte utför arbete mer än fem timmar i följd.
…
Vid pauser har inte arbetstagaren rätt att lämna arbetsstället.
…
Rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll.
…
Mellan lektionerna förläggs en paus om fem minuter.
…
Vid kortvariga glidformsgjutningar och andra sådana arbeten, som av tekniska skäl måste bedrivas utan avbrott och som beräknas pågå i högst tio 24-timmarsperioder, har arbetsgivaren rätt att bedriva arbetet i två långskift om elva arbetstimmar (exklusive raster).
…
Vid förläggning av semesterdagar utöver byggsemestern ska arbetsgivaren i möjligaste mån ta hänsyn till såväl av arbetstagarna framförda individuella önskemål som krav hänförliga till produktionen.
…
Seglationstiden på kanalen är maj – september. Seglationspersonal har inte rätt till semester under seglationsperioden, om inte annat lokalt överenskoms.
…
Intermittent treskiftgång är skiftarbete som avbryts över söndagar och helgdagar. Arbetsgivaren har rätt att bedriva sådan skiftgång när arbetet av tekniska eller andra speciella skäl inte bör avbrytas, t.ex. för att minska tiden vid driftavbrott vid arbete i industri eller liknande.
…
Följande arbeten vid kraftstationsbyggen kan, efter överläggningar med berörd Byggnads region, vid behov bedrivas nattetid:
1) Betonggjutning och därmed sammanhängande arbeten, i den mån gjutningen av tekniska skäl måste fortgå utan avbrott.
2) Skyddsarbete, varmed avses exempelvis pumpning, nattvaktstjänst och observationstjänst.
3) Maskinreparationer som behövs för att undvika avbrott i arbetet.
4) Grävmaskinsarbeten med maskiner som har en skopa som är minst 3 m³.
…
Permission kan beviljas i följande fall:
Eget bröllop.
Egen 50-årsdag.
Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
Nära anhörigs frånfälle.
Nära anhörigs begravning.
Urnnedsättning för nära anhörig.
Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig.
…
Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, sambo och registrerad partner.
- Misshandel och trakasserier
Visar arbetstagare att vederbörande misshandlats ombord utan att erhålla påkallat skydd, äger arbetstagaren rätt att i första tillåtna hamn som fartyget anlöper bli fri från befattningen ombord.
…
Sexuella trakasserier jämställs med sådan misshandel och berättigar den trakasserad.
- Definition av oljefartyg
Med oljetankfartyg avses oljetankfartyg samt fartyg huvudsakligen avsett för förandet av komprimerad gas eller frätande och/eller giftiga vätskor.
- Anställningsformer och övertid
En tidsbegränsad anställning, d v s en anställning för viss tid, visst arbete eller viss säsong, upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört om inte annat avtalats.
…
Om visstidsanställning inte kommer att förlängas har medarbetaren rätt till skriftlig underrättelse en månad innan anställningen upphör under förutsättning att medarbetaren har varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste åren.
…
Anställningen upphör då assistansuppdraget upphör eller då arbetsgivaren har särskilda skäl att bringa anställningen att upphöra.
…
Avtal om anställning för enstaka dagar får ingås:
- om arbetstiden inte går att schemalägga
- om det föranleds av arbetets oregelbundna beskaffenhet och
- när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft.
…
Anställd är skyldig att på arbetsledningens begäran arbeta övertid.
…
Beredskapstjänst innebär att arbetstagaren står till förfogande inom en timme på arbetsplatsen och fullgör sina arbetsuppgifter enligt detta avtal samt vid behov tillkallar erforderlig personal.
- Rätt för arbetstagare att vara fackligt och politiskt verksam
Facklig förtroendeman har enligt förtroendemannalagen rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget. Facklig förtroendeman har därvid rätt till bibehållna anställningsförmåner, dock endast under förutsättning att ledigheten avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens arbetsplats.
…
Arbetare äger rätt att för deltagande i politiska och kommunala val samt för utförande av uppdrag för sin organisation erhålla erforderlig ledighet.
- Hisskötares särskilda förpliktelser
Kontrollera om det sitter människor fast i hissen, om så berätta vem du är och att de kommer att bli utsläppta. Släpp ut människorna.
- Resväg, mörker, plikter för ugnsskötare, grovarbetare mm
Med resväg avses kortast farbara färdsträcka på allmän väg mellanbostad och arbetsplats.
…
Mörker. Otjänlig väderlek. Vägförfall, där arbetsgivaren är ansvarig för vägunderhållet. Missöde med av arbetsgivaren tillhandahållet fordon.
…
Ugnsskötare är skyldig att under ordinarie arbetstid, i den mån densamma icke erfordras för eldning och vad därmed enligt hittills tillämpad praxis å varje särskilt bruk sammanhänger, utan särskild ersättning utföra jämväl annat arbete, som icke obehörigen inkräktar på hans egentliga uppgift och som skäligen kan påfordras.
…
Till kategorin grovarbetare skall hänföras sådana arbetare, som exempelvis må endast sysselsättas med smältning och därtill hörande göromål, vartill jämväl räknas eldning under natten av tempererugnarna, på sätt hittills ägt rum.
- Arbetsklädsel
Regnkläder tillhandahålls vid behov. Överdragskläder skall utgöras av rock samt vanliga byxor eller hängselbyxor eller överdragsuniform, allt i arbetsgivarens val.
Arbetsgivaren skall tillhandahålla effektivt ansiktsskydd och effektivt skyddande överdrag (exempelvis kappa och stövlar av gummi) åt arbetstagare, som utför besprutning eller tillreder besprutningsvätska.
När persedel första gången utlämnas till arbetstagare, skall denne lämna kvitto därpå.
Alla persedlar förblir arbetsgivarens egendom.
Arbetare som sysselsättes med slipning, gravering och arbete med syror (fluorvätesyra, svavelsyra m fl) erhåller på företagets bekostnad fria arbetsglasögon.
Klädesförmåner kan förekomma i enlighet med vad som lokalt fastställs.
Vid arbete i kylrum och frysboxar tillhandahåller arbetsgivaren lämpliga skyddskläder mot kyla.
Vid läggning av färdig grästurf skall skyddsförkläde tillhandahållas av arbetsgivaren.
Vid körning med minitraktor eller åkbar klippmaskin utan uppvärmbar förarhytt, skall arbetsgivaren under den kalla årstiden tillhandahålla varma skyddskläder.
Med avtalsenlig skyddsutrustning avses:
skyddshandskar
skyddsskor eller skyddsstövlar
skogsblus med varselfärg
skogsbyxa med benskydd
ryggskydd och/eller regnställ
knäskydd.
…
Anställd ska vara snyggt och prydligt klädd i arbetet. Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.
Till arbetstagare som använder glasögon i tjänsten tillhandahåller arbetsgivaren vartannat år ett par glasögon som behövs för arbetet samt bågar till ett värde av max 500 kr.
Vid tvättning av bilar skall stövlar tillhandahållas.
När hygienförhållanden så påfordrar ska arbetsgivare, förutom lämpliga överdragskläder samt tvätt av dessa, även tillhandahålla arbetsskor.
…
Servitör/servitris har skyldighet hålla svarta byxor och vit rock respektive svart kjol och vit blus.
Anställd som huvudsakligen arbetar i matsal ska hålla traditionell klädsel i svart och vitt.
Arbetstagare som tjänstgör i kök har skyldighet att bära vita kläder i den omfattning som är sedvanlig.
- Bodar, sovsalar mm
Arbetsgivaren tillhandahåller bäddutrustning bestående av madrass, två kuddar, två lakan, örngott och filt. Vidare tillhandahålles två handdukar, varav en duschhandduk.
…
Standard för bodar och vagnar:
Minst 3,4 m2 per person (toalett inte inräknad).
Minst 2,4 meter i takhöjd.
Bord med axelbredd 80 cm per person (bredd på borden 70 cm).
Stolar med ryggstöd.
Uppvärmningsanordning för mat (kan vara mikrovågsugn).
Kylskåp.
Krokar för att hänga upp väska.
…
Facket och skåpen ska vara minst 50 cm djupa. Framför skåp/fack ska finnas en sittbänk med djup 30 cm.
…
Stövel- och skotvätt anordnas i anslutning till ingången till bod eller bodetablering. Om det inte är möjligt att anordna stövel- och skotvätt vid vagn, ska i vart fall stövelskrapa finnas.
…
En tvättkran per påbörjat fyrtal personer. Dusch med avskärmning.
…
Pappershanddukar ska finnas vid tvättplats.
…
Arbetstagaren ska väl vårda material och gods, som han får omhänder, samt iaktta försiktighet med dess handhavande.
…
Arbetsgivaren ska tillse att allt material, i synnerhet stegar och linor, vars bristfällighet kan medföra risk för arbetstagarnas liv och lem, är i fullgott skick.
…
Papper, trassel och annat avfall lägges i därför avsedda kärl under förutsättning, att sådana finnes i omedelbar närhet av arbetsplatsen.
- Relationen mellan arbetsgivare, anställda och obehöriga
Arbetstagaren ska iaktta diskretion rörande arbetsgivarens angelägenheter, som förhållanden kring affärsangelägenheter, anbud och ekonomi.
…
Obehöriga personer får inte av arbetstagaren införas inom fabriksområdet.
- Arbetsmiljö
Parterna är vidare medvetna om att visst arbete, såsom rengöring och sandblästring ibland utföres utomhus.
…
Arbetsmiljöns utformning kan medföra risk för skador. Riskerna ökar om det inte finns tillräckligt med utrymme, särskilt i höjdled, för att utföra arbetet, golvet är ojämnt och därigenom medför risk för snubbling eller om det är halt, arbetsplatsen eller arbetsmiljön hindrar arbetstagaren från att hantera bördan eller lasten i en säker arbetshöjd eller i lämplig kroppsställning, det är nivåskillnader i golvet eller arbetsytan som kräver att lasten hanteras på olika nivåer, golvet eller underlaget är ostadigt, eller temperaturen, fuktigheten eller ventilationen är otillfredsställande.
- Bemanningsföretag
Förhandling vid anlitande av bemanningsföretag Före anlitande av bemanningsföretag ska de lokala parterna förhandla om följande:
- Syfte med inhyrning av personal.
- Omfattning av inhyrning.
- Under vilken tidsperiod inhyrning ska ske.
- Vilket arbete som inhyrningen huvudsakligen avser.
- På vilka arbetstider som inhyrning ska ske.
- Relation mellan arbetsgivare och arbetstagare
Arbetstagaren är skyldig att vid förfrågan från arbetsgivaren uppge bisysslor samt deras omfattning och innehåll. Finner arbetsgivaren bisysslan hindrande för arbetsuppgifterna eller anser att den kan påverka arbetstagarens utförande av sitt arbete i anställningen, kan han förbjuda bisysslan. Som bisyssla räknas inte förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer.
…
Om en anställd har gjort sig skyldig till allvarlig förseelse i tjänsten kan arbetsgivaren tilldela honom skriftlig varning. Sådan åtgärd skall omgående delges den lokala fackföreningen. Fackföreningen har möjlighet att inom tre veckor från delfåendet göra invändning mot åtgärden.
- Fordon i arbetet
Motorfordon, dragfordon, släpvagn och påhängsvagn eller en kombination av dessa fordon.
Fordon som kör på väg av egen kraft, som inte permanent går på räls och som normalt används för transport av personer eller gods.
Fordon som uteslutande används på öar som har en areal av högst 2 300 kvadratkilometer och som inte är förenade med landet i övrigt med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordon.
Fordon som används för uppsamling av mjölk från bondgårdar och för återlämning till bondgårdar av mjölkbehållare eller mjölkprodukter avsedda för djurfoder
Fordon som används för transport av djuravfall eller djurkadaver som inte är avsedda som människoföda
- Utveckling, ordningsregler och inspektion av arbetsplats
Utvecklingssamtal bör genomföras som ett medel för att erhålla en grund för bedömning av utvecklingsinsatser.
…
Där anslag å arbetsplatsen finnes anbragt, innefattande förbud mot rökning, eller där meddelande lämnats av arbetsledare angående förbud mot rökning å viss arbetsplats, är arbetare skyldig ställa sig detta till efterrättelse.
…
Tobaksrökning är förbjuden inom fabriksområdet utom på de platser, där särskilt tillstånd till rökning meddelats.
…
Arbetstagaren skall vara nykter och ärlig. Spritdrycker får inte förtäras eller införas på fabriksområdet.
…
Legitimerade ombud från organisationerna äger att för kontrollerande av avtalets efterlevnad besöka arbetsplatserna och erhålla nödiga upplysningar. Ombuden från arbetarorganisationen äger rätt att för medlemmarnas räkning uppbära fordringar hos arbetsgivaren.
- Resonemang om ökad global konkurrens etc
Den allt hårdare internationella konkurrensen kräver en målmedveten satsning på att utveckla kompetensen hos de anställda inom Explosivämnesindustrin.
…
Den snabba produktivitetsutvecklingen ställer krav på nya kompetenser hos berörda anställda.
…
En ökad fokusering på marknad och kunder ställer krav på ökad flexibilitet.
…
Konkurrensförmågan hos företagen inom handelssektorn är allt mer beroende av kvalificerade medarbetare. För att verksamheten ska utvecklas är det även viktigt med en kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av medarbetarna.
- Arbetsorganisation och inbetalning av fackföreningsavgifter
Vid införandet av produktionssystem som t.ex. Lean produktion, TPM, kaizen och liknande, eller införandet av nya produktionsmetoder eller byte av produktionsteknik visar erfarenheten att en ökad delaktighet i processen mellan ledning, den lokala fackliga organisationen och de anställda ökar resultatet av de vidtagna åtgärderna.
…
Med alltmer ”slimmade” och flödesinriktade organisationer räcker det inte att bara ge vissa nyckelpersoner möjlighet till kompetensutveckling utan alla anställda måste efter behov ges möjlighet att genom olika insatser utveckla den kompetens som behövs i nya, förändrade eller framtida arbetsuppgifter.
…
Arbetsgivaren skall, på sätt nedan anges, medverka vid inkassering av arbetarnas ordinarie fackföreningsavgifter. Avdrag av fackföreningsavgift sker för de arbetare, för vilka arbetsgivaren innehar skriftlig fullmakt därtill.
- Jämställdhet
Kvinnor och män ska ges samma möjlighet till kompetensutveckling.
…
Parterna har den gemensamma uppfattningen att den bristande jämställdheten främst är en följd av traditionella föreställningar om kvinnors och mäns olika roller i arbetslivet, familjelivet och samhällslivet. Parterna konstaterar att en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i mycket är en fråga om förändring av attityder och understryker det ansvar som åvilar arbetsgivare, arbetsledning och arbetskamrater att medverka till att bryta de traditionella föreställningarna om könsbestämda yrkesroller. Detta arbete försvåras av att könsfördomar ofta är omedvetna.
- Avtal, fredsplikt, konflikträtt och föreningsrätt
Part har i första hand att beakta den fredsplikt som må föreligga på grund av kollektivavtal om anställningsvillkor. Härutöver gäller, att part ej må varsla eller tillgripa stridsåtgärd för lösning av tvistefråga; innan central förhandling i tvistefrågan slutförts.
Under den tid detta avtal äger giltighet och tillämpning får inte något som helst störande ingrepp i arbetets gång förekomma. Sålunda får inte vare sig strejk, blockad, lockout, obstruktion eller bojkott av någondera parten tillgripas.
Uppstår meningsskiljaktigheter mellan parterna rörande i detta avtal överenskomna bestämmelser, ska därom förhandlas först mellan parterna själva och därefter, såvida inte enighet uppnåtts, mellan parternas organisationer.
…
Såsom kränkning av föreningsrätten må ej anses arbetsgivarens fordran att arbetsledare icke får tillhöra arbetarnas fackorganisation. Med arbetsledare förstås den, som är anställd att såsom arbetsgivarens ställföreträdare
Varsel om stridsåtgärd skall innehålla tydliga uppgifter såväl om anledning till stridsåtgärd som om stridsåtgärdens omfattning och vilka yrkeskategorier som kommer att beröras av stridsåtgärden.
Parterna är överens om att stridsåtgärder inte vidtages som otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner eller medför fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår.
Föreningsrätten ska å ömse sidor lämnas okränkt.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
