jämställdhet Kvinnor vars inkomst ökar i förhållande till männen de är gifta med löper ökad risk att utsättas för våld i hemmet. Dessutom kan också mäns hälsa påverkas negativt av relationer där kvinnan har en högre inkomst.
I en rapport beställd av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) som kommer ut i dag kan forskaren Sanna Ericsson visa att ekonomisk jämställdhet kan innebära ett bakslag för relationen i heterosexuella äktenskap.
– Det studien visar är att när kvinnors ekonomiska förutsättningar förbättras ökar risken för att de uppsöker sjukhus på grund av våld i hemmet. Jag ser också att när kvinnors ekonomiska status ökar, ökar också risken för att mannen uppsöker vård för depression, stress, ångest eller missbruk, och för att själva ha blivit misshandlade, säger Sanna Ericsson.
Rapporten bygger på en artikel i Sanna Ericssons avhandling i nationalekonomi som lades fram i våras. Idén till artikeln väcktes av en studie av EU-länder utförd av Fundamental Rights Agency, FRA, som visade att våld i kärleksrelationer är vanligare i mer jämställda länder. Tanken var att kunna motbevisa de resultaten genom att studera detaljerad data för Sverige – ett av EU:s mest jämställda länder, berättar Sanna Ericsson. Det uppsåtet lyckades hon inte med.
– Resultaten förvånade mig. Men jag tycker fortfarande att det är viktigt att uppmärksamma det här ämnet mer och studera orsaker till varför ökad ekonomisk jämställdhet får de här effekterna, säger hon.
Generellt sett löper kvinnor med låg utbildning större risk att utsättas för våld av mannen de är i relation med, och risken för våld minskar ju högre utbildningsnivå kvinnan har. Men när det gällde relationer där kvinnor successivt ökar sin inkomst och tjänar mer än mannen, finns sambandet med ökad risk för våld mot kvinnan och psykisk ohälsa hos mannen, i grupperna med minst gymnasieutbildning, och inte för de med lägre utbildning.
– Vi ser ingen effekt alls i gruppen med lägre utbildning, men det är också en väldigt liten grupp.
Metodmässigt har hon gått till väga så att hon mätt förväntad inkomst genom att göra regionala och sektorsmässiga indelningar av yrken för män respektive kvinnor. Hon har satt en ökad inkomst på 56 000 kronor om året hos kvinnan som en referensnivå, och kommer fram till att en sådan inkomstökning ökar risken för våld mot kvinnor som leder till sjukhusvård med 80 procent. Motsvarande risk för att männen ska behöva uppsöka vård av ovan nämnda orsaker är 50 procent. Men i själva verket handlar det sällan om en så markant inkomstökning under kort tid, utan om en utveckling som pågår under flera år.
Förutom utbildningsnivå, är ålder en faktor. Kvinnor över 45 år som varit gifta i minst fem år och får en förbättrad inkomstutveckling löper större risk att bli utsatta för misshandel i hemmet än kvinnor under 40 år. Dessutom påverkar äktenskapets längd i sig själv: ju längre giftermål, desto högre risk för våld när kvinnor ökar sin inkomst.
– Jag kan bara spekulera, men det kan ha att göra med att en yngre kvinna har större sannolikhet att lämna ett äktenskap till exempel på grund av misshandel. Ju längre någon har stannat i en relation, desto mindre kan benägenheten vara att lämna den, säger Sanna Ericsson.
Inom nationalekonomi tenderar man att tolka sådana resultat som att det handlar om en »rationell« bedömning av mannen, vad gäller hans risker att bli lämnad beroende på hur han hanterar situationen att hans fru förbättrar sin inkomst. Sanna Ericsson tror dock inte att män gör sådana medvetna kalkyler.
– Men kanske finns det något kring hur mycket makt man känner att man har i äktenskapet; då kanske vissa män tar sig mer friheter att slå eller bete sig destruktivt. Jag tror att samma mönster ofta har funnits redan tidigare i äktenskapet, så det här sambandet har säkert funnits innan våldet blir så allvarligt att man måste uppsöka sjukhus.
Kan åldersfaktorn vad gäller risk för våld också bero på att yngre män är mer jämställda, och hanterar bättre att deras partner tjänar mer pengar än de själva?
– Det kan absolut stämma. Det vore ju positivt. Men det går lite emot att mönstret enligt studien drivs av de med hög utbildning, säger Sanna Ericsson.
Att män på olika sätt reagerar destruktivt när kvinnor ökar sina löner brukar tolkas med att det bryter mot traditionella könsroller där mannen är familjeförsörjare. Och flera andra studier stärker testen att män upplever sig hotade när deras partners ökar sina inkomster.
– Det finns till exempel studier som visar att kvinnors andel av hushållsarbetet ökat när de tjänar mer jämfört med männen som någon sorts kompensation. Och att det även existerar i Sverige tycker jag är intressant.
Ligger det något rationellt i att männen känner sig hotade av kvinnors höga löner?
– Ja det skulle jag kunna säga. Kvinnor är mer benägna att skilja sig när de tjänar mer pengar. Och världen går ju mer mot att premiera serviceyrken, framför traditionellt manliga yrken, samtidigt som pojkar halkar efter i skolan. Så det är klart att det finns en anledning till att de känner sig hotade.
Studiens resultat kullkastar inte teorin som ofta framförs om att ökad ekonomisk jämställdhet löser problemet med våld i nära relationer, menar Sanna Ericsson. Ekonomisk jämställdhet är antagligen fortfarande den långsiktiga lösningen, men studien visar att det kan uppkomma bakslagseffekter på vägen. Hon säger att det är viktigt att forska vidare på resultaten och att inte minst de olika effekterna i olika åldersgrupper är viktiga att ta med sig när det gäller förebyggande arbete mot våld mot kvinnor.
– Jag tror att ofta när man pratar om våld i hemmet har man fokuserat på lågutbildade och yngre kvinnor, för de är mest utsatta, men det är viktigt att bredda insatser. Att något har en bra effekt på unga kvinnor betyder inte att det automatiskt tas emot på samma sätt av äldre kvinnor, säger Sanna Ericsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
