Arbetsmarknad I las-uppgörelsen står äldre som tydliga förlorare. Samtidigt visar forskning att arbetsgivare väljer bort arbetssökande redan några år efter 40.
Turerna kring en omgörning av las har varit många och i mitten av oktober kom två av tre parter överens om ett förslag. Svenskt Näringsliv och PTK enades. LO sa nej.
Som Dagens Arena rapporterat om tidigare pekar många remissinstanser på att äldre anställda riskerar att bli förlorarna när tid på arbetsplatsen inte kommer att väga lika tungt som innan.
Bland andra anser Umeå universitet att det är äldre som löper störst risk att sägas upp med de nya förslagen. Universitetet skriver att sammantaget »gör äldres mer utsatta position att de löper ökad risk att bli långtidsarbetslösa, vilket kan motverka pensionsutredningens syfte; nämligen att fler arbetar upp i högre ålder än i dag.«
Läs mer: Remissvar om Las: Oklart kring kompetensutveckling
Omfattande åldersdiskriminering på svensk arbetsmarknad
Men att äldre arbetstagare redan har en tuff position på arbetsmarknaden har varit känt länge. I fjol kom en forskningsrapport från Linnéuniversitetet och Uppsala universitet som visar att åldersdiskrimineringen är omfattande på svensk arbetsmarknad – och den börjar redan vid 40.
Den huvudsakliga förklaringen till åldersdiskrimineringen handlar inte om att vara äldre – t ex över 55 år – utan snarare om att inte vara ung – till exempel under 40–45 år, det menar Stefan Eriksson, en av forskarna bakom studien och docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
– Vi hittade tydliga effekter redan några år efter 40, och det är osannolikt att arbetsgivare ser 40-åringar som äldre. Det är en indikation på att en idealsökande är en person mellan 30 och 40 år som har relevant utbildning och erfarenhet.
Åldersdiskrimineringen är betydande
Han och docent Magnus Carlsson vid Linnéuniversitetet har genomfört ett fältexperiment där över 6 000 fiktiva jobbansökningar från personer i åldrarna 35 till 70 år skickades till över 2000 arbetsgivare som sökte personal.
De fann att sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan från 40-årsåldern och är mycket låg för personer nära pensionsåldern. För varje tiotal år av åldrande faller kontaktsannolikheten med cirka fem procentenheter, vilket tyder på att åldersdiskrimineringen är betydande.
– Vi förväntade oss att hitta åldersdiskriminering men är ändå förvånade över den väldigt tydliga effekten, säger Stefan Eriksson.
Värre för kvinnor
Ansökningarna skickades till sju av de vanligaste yrkena på svensk arbetsmarknad: administrativa assistenter, butikssäljare, fordonsförare, företagssäljare, kockar, lokalvårdare och restaurangbiträden.
Oavsett yrke fann de åldersdiskriminering.
– Man hade exempelvis kunnat anta att åldersdiskrimineringen skulle vara tydligare för fysiskt krävande yrken, men sådana antaganden kom på skam. Vi såg tydlig effekt även för yrken så som företagssäljare, säger Stefan Eriksson.
Åldersdiskrimineringen är också tydligare för kvinnor än för män, även om kvinnors kontaktsannolikhet tidigt i åldersintervallet är högre än mäns. För sökande som är 35 år är kontaktsannolikheten hela 4,9 procentenheter högre för kvinnor än för män.
Inlåsningseffekter på arbetsmarknaden
Åldersdiskriminering är problematiskt på flera sätt. Dels kan det drabba den enskilde hårt. Dels blir det en förlust för samhället i stort då det kan skapa inlåsningseffekter och sämre rörlighet på arbetsmarknaden om inte personer efter 45 år kan byta jobb.
– Om människor diskrimineras utifrån ålder blir det svårare att lyckas med att fördröja pensionering genom politiska reformer. Alternativen blir att hålla sig kvar på en arbetsplats i ett yrke man kanske inte orkar med i ett par år till eller att lämna arbetskraften helt.
Samtidigt råder det bred politisk konsensus kring vikten av att fler arbetar längre. Sverige står, tillsammans med många andra länder, inför en demografisk utmaning med en åldrande befolkning, vilket innebär att relativt fler lever som pensionärer och färre arbetar.
Det krävs fler arbetade år för att finansieringen av långsiktigt acceptabla nivåer av välfärd och pensionsnivåer ska uppnås.
De senaste åren har flera åtgärder införts för att få äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Bland annat höjs pensionsåldern från och med år 2023 och den pension som tas ut efter 66 år beskattas lägre än den pension som tas ut mellan 62 och 65.
Lyfta diskussionen om arbetsgivarna
Stefan Eriksson säger att syftet med artikeln bland annat är att lyfta diskussionen om efterfrågan. Då debatten om hur äldres sysselsättning ska kunna öka har till stor del handlat om äldre vill och kan fortsätta arbeta, om det finns tillräckligt starka ekonomiska incitament för det och om äldres utbildning är anpassad till dagens arbetsmarknad.
– Efterfrågan diskuteras för lite. För att kunna stanna kvar i arbetskraften krävs det också att arbetsgivare anställer människor senare i livet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
