Söndagskrönikan Amerikanerna var inte överens om mycket i presidentvalet. Men i en fråga verkar landet enas allt mer: en uppmjukning av narkotikalagarna blev resultatet i flera delstater, skriver Jonas Cullberg.
En vinterdag för fem år sedan träffade jag ett par i övre medelåldern – en advokat och en försäkringsmäklare – på ett pensionat med cannabistema i Denver, Colorado. Det låg en tjock dimma över allrummet där paret satt och fnissade rödögt åt en film med hippie-komikerna Cheech and Chong. Advokaten och hennes man hade kommit till Colorado från Arizona för att prova på Denvers nya cannabisturism ett par dagar.
Jag var där för att samla material till ett reportage om effekterna av delstatens legalisering av marijuana för nöjesbruk. Colorado var först i landet med den saken, vilket fick besökare som det prydligt fritidsklädda Arizona-paret att flockas. Men numera behöver de inte åka ända dit för att roa sig lagligt med turistnöjen som ”puff and paint” – akvarellmålning under marijuanarus – eller matlagningskurser där man lär sig baka äppelkakor med ätbar cannabis.
Amerikanerna var inte överens om mycket i valet den 3 november. Men i en fråga verkar landet enas allt mer: väljare i såväl starkt republikanska som demokratstyrda delstater sa ja till en uppmjukning av narkotikalagarna i lokala omröstningar på valdagen.
Arizona, South Dakota, New Jersey och Montana röstade alla för att legalisera cannabis för nöjesbruk. Det är nu helt lagligt i 15 delstater, och för medicinskt bruk i 35.
Colorado har hittills tjänat en dryg miljard dollar i skatteintäkter på legaliserad cannabis och turismen i dess spår.
En anledning är att delstaterna insett att det finns pengar att hämta. Colorado har hittills tjänat en dryg miljard dollar i skatteintäkter på legaliserad cannabis och turismen i dess spår. Dessutom trycker en allt mäktigare cannabisindustri på för att lätta upp lagstiftningen. Republikanen John Boehner, tidigare talman i USA:s representanthus, har gått från att vara en stark motståndare till cannabislegalisering till att bli styrelseordförande för lobbyorganisationen National Cannabis Roundtable.
Men utvecklingen kan också ses som en uppgörelse med Kriget mot drogerna, den misslyckade evighetskampanjen mot narkotikamissbruk som inleddes av president Richard Nixon 1971 och trappades upp under Ronald Reagan med fler brottsrubriceringar och hårdare straff. En strategi som starkt bidragit till att USA i dag har flest fångar i världen och som framförallt riktat in sig på svarta amerikaner. Många har dömts till långa straff för små innehav av droger. Användare grips i mycket större utsträckning än langare. Familjer splittras, fattigdomen cementeras och hela samhällen har slagits ut.
Dessutom har kriget inte varit effektivt när det gäller att stoppa narkotikadödligheten i USA, där omkring 130 människor om dagen dör av landets opioidepidemi. Den krisens utbredning har gjort att amerikanerna i allt högre grad betraktar drogmissbruk som en folkhälsofråga snarare än något som kan straffas bort. En utveckling som många menar beror på att de som drabbats av opioidepidemin i hög grad är vita och att krisen trängt in i medelklassen.
I Colorado har antalet vuxna som röker ökat sedan legaliseringen, däremot syns ingen skillnad bland yngre. Vissa invånare klagar över att cannabisångorna blivit en för stor del av stadsbilden. Svarta grips dessutom fortfarande i betydligt större utsträckning än vita för marijuanainnehav i Colorado och andra delstater som legaliserat eller avkriminaliserat. (Det är fortfarande olagligt att bära med sig stora mängder cannabis, att sälja det som privatperson eller för minderåriga att använda det.) Men en rad delstater betraktar fördelarna som större än nackdelarna.
I vågen av legalisering och avkriminalisering tog Oregon, en delstat med stora missbruksproblem, det största steget på valdagen. Invånarna röstade med god marginal igenom att avkriminalisera alla droger, även tyngre sådana som heroin och metamfetamin. Det betyder inte att det är lagligt att sälja drogerna. Men den som innehar små mängder riskerar inte något fängelsestraff. De resurser som delstaten sparar på minskat polisarbete ska läggas på vård och beroendebehandling. Om experimentet lyckas lär det spridas till fler delstater i ett USA som tröttnat på landets längsta krig.
Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
