Bostad 2009 kom ägarlägenheter till Sverige. 5 000 om året var tanken. Elva år senare finns 1 300 lägenheter totalt. Men något håller på att hända. »Det har varit helt dött. Men senaste halvåret verkar något vara på gång«, säger Roger Gustafsson vid Boverket.
En ny investeringsform med bättre riskspridning. En bra sparform med avkastning i form av hyra. Ökad valfrihet och mångfald i boendet. Nästan fri hyressättning vid uthyrning. Ökad nybyggnadsproduktion genom införandet.
Argumenten för ägarlägenheter var flera. Mot slutet av 2000-talet var tiden mogen, argumenten bet och 2009 infördes den nya boendeformen i Sverige.
Då, 2009, uppskattades antalet ägarlägenheter vara i storleksordningen mellan 3000 – 5000 stycken om året. Nu 11 år senare är det totala antalet i Sverige 1 300 och majoriteten av dem är lägenheter eller stugor i turistintensiva områden så som Lysekil och Åre.
– Hade du frågat mig för ett halvår sedan hade jag sagt att det var helt dött, men nu verkar det som att det är lite på gång i alla fall i Stockholmstrakten, säger Roger Gustafsson, nationalekonom vid Boverket.
Han tror att den främsta anledningen till att boendeformen inte riktigt slagit beror på att människor inte känner till det.
– Bostadsrätten, som på många sätt är liknande, är ju så oerhört etablerad i Sverige. På ett helt annat sätt än i stora delar av Europa där det inte är ovanligt att äga sin lägenhet.
Tiodubbling på ett år
I Stockholmstrakten har dock något hänt. Sedan juli 2019 har ägarlägenheterna gått från att vara 100 stycken till 1000 i år.
Enligt Karin Wanngård (S), oppositionsborgarråd i Stockholm, är det ett paradigmskifte.
– Det här är en politiskt medveten strategi. Jag tycker det är tråkigt att politiken som förs fortsatt underhåller bostaden som ett spekulationsobjekt.
Exploateringsnämnden i Stockholm stad tog tidigare i höstas beslut om att ge markanvisningar till två nya bostadsprojekt där det kan komma att bli ägarlägenheter. 160 lägenheter ska byggas i Norra Djurgårdsstaden och cirka 80 har getts klartecken för i Skärholmen.
Clara Lindblom (V) som sitter i nämnden förtydligar dock att det för tillfället inte är specificerat om det i Norra Djurgårdsstaden i slutändan rör sig om bostadsrätter eller ägarlägenheter.
–Det har dykt upp ägarlägenheter i markanvisningarna på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Så det finns definitivt ett växande intresse, däremot har vi inte sett så många ägarlägenheter färdigställda ännu. Byggherren behöver inte i ansökan om mark specificera om det kommer att bli bostadsrätter eller äganderätter i slutändan.
Hyra ut eller bo i själv?
Ett av de första ägarlägenhetsprojekten i Stockholm var 36 lägenheter i Dalénum på Lidingö. I femton av lägenheterna bor inte ägaren själv. Två lägenheter ägs av bolag som bedriver kommersiell uthyrningsverksamhet.
Hur många av ägarlägenheterna som hyrs ut på säsongsbasis, genom Air BnB eller till företag är dock svårt att veta. Det ligger i sakens natur säger Roger Gustafsson vid Boverket – som innehavare av en ägarlägenhet behöver du inte meddela uthyrning.
– Historiskt har det i Sverige inte varit så att man köper en bostad för att hyra ut den. Anledningen till att vi på Boverket ännu inte har tittat närmare på upplåtelseformen är för att den varit så otroligt liten. Vi pratar inte procent, utan promille, av det totala antalet lägenheter i flerbostadshus.
Försvagad besittningsrätt
Att det ökande antalet ägarlägenheter bidrar till spekulation och andrahandsuthyrning är dock något som Hyresgästföreningen tycker man ska hålla ett öga på.
Redan när det begav sig 2009 var Hyresgästföreningen kritiska. I sitt remissvar motsatte de sig förslaget att en ägarlägenhet ska kunna hyras ut fritt. Och fick stöd av Länsstyrelsen i Stockholms län som ansåg det tveksamt om skyddet för hyresgästerna kommer att vara tillräckligt starkt när ägarlägenheter hyrs ut. Länsstyrelsen i Västra Götalands län pekade på risken för att den som får tillfälle att hyra en ägarlägenhet inte ”vågar” åberopa det skydd som lagen ger av rädsla för att mista hyrestillfället.
– När en privatperson hyr ut en enskild ägarlägenhet så får hyresgästen ett mycket svagare besiktningsskydd och kan lätt sägas upp. Vi vill inte se en ökning av otrygga boenden utan vill att folk ska veta att de inte kan sparkas ut hur som helst, Stefan Björk utredare på Hyresgästföreningen.
Vilken hyra som får tas ut regleras av Lagen om uthyrning av egen bostad och hyressättningen påverkas inte av bruksvärdessystemet.
2009 framhölls dock möjligheten att i princip sätta vilken hyra som helst som att argument för upplåtelseformen.
– Hyressättningen för ägarlägenheter kommer att bli väldigt liberal. Det blir mer en mer marknadsmässig hyressättning efter den modell som gäller vid uthyrning av småhus. Dock kommer nivån inte att kunna sättas hur högt som helst, sa Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig hos ansvarig minister Mats Odell (KD), ett halvår innan lagen klubbades igenom.
Sedan 2014 är det mer förmånligt att hyra ut sin bostad. Bland annat höjdes skatteavdraget för inkomster vid andrahandsuthyrning från 21 000 till 40 000 kronor. Dessutom blev det tillåtet att lägga de egna lånekostnaderna på hyran.
– Det finns en lagstiftning, men eftersom besittningsrätten är försvagad kan du inte kräva att din hyra prövas för att du då riskerar att bli uppsagd, säger Stefan Björk.
Samhällsekonomisk risk
Han tar upp ytterligare en aspekt som enligt honom gör ägandelägenheter osäkra.
– Det finns en samhällsekonomisk aspekt som jag tycker politikerna borde vara mer intresserade av. En av orsakerna till att finanskrisen 2008 slog så mycket hårdare i stora delar av södra Europa är för att deras bostadsmarknad påverkades så kraftigt.
– Privatpersoner hade köpt lägenheter i spekulationssyfte, för att hyra ut dem, och när botten gick ur marknaden klarade inte de att betala lånen samtidigt som det inte fanns någon som ville köpa. Hade vi haft en sådan bostadsmarknad 2008 hade vår marknad kraschat precis lika hårt som exempelvis Spaniens. Det är en samhällsekonomisk risk som jag inte ser varför Sverige skulle vilja ta.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
