USA visar både styrka och skörhet

ledare Ras spelar en inte obetydlig roll för att förstå stormningen av Kapitolium, som genomfördes av vita extremister. Men högern har radikaliserats under decennier, där Reagans politiska arv spelar en viktig roll.

Stormningen av Kapitolium kommer för evigt att skrivas in i USAs historia som ett av landets mörkaste ögonblick. Trumps förtrupper tog över för några timmar, av allt att döma rörde det sig om välorganiserade grupper från alt-right-rörelsen. Donald Trump hade i praktiken uppviglat sina anhängare att ta saken i egna händer i ett tal strax innan de gick till verket. De där bilderna och filmerna kommer att visas om och om igen. De vittnar om en hatfull mobb, om skadegörelse och förstörelse.

Fyra människor har fått sätta livet till. Många har skadats. Det är scener vi är vana att se i instabila demokratier i andra delar av världen. Inte i den amerikanska huvudstaden. Upprinnelsen var förstås ett försök att stoppa eller åtminstone fördröja den formella bekräftelsen av valet av Joe Biden. Det hela är ofattbart. Men dessvärre inte oväntat.

Men inom loppet av några timmar återupptogs den demokratiska processen och valet av Joe Biden kunde bekräftas. Kuppen misslyckades. Men konsekvenserna av stormningen är ändå svårförutsägbara.

Detta blev alltså slutpunkten på Donald Trumps presidentskap. En talande sista skamfläck efter fyra turbulenta och smärtsamma år. Frågan hänger kvar i luften: Var detta slutet på en extrem period i USA:s historia eller var det inledningen på ett instabilt skede som i förlängningen kan sätta den amerikanska demokratin ifråga? Historien bär vittnesmål om att demokratiers förfall och fall kan sträcka sig över många år, först tio efter Ölkällarkuppen i München 1923 (som också misslyckades) kunde Hitler erövra makten (på lagliga grunder) för att sedan med våld demontera den tyska demokratin.

Det är 13 dagar kvar tills Joe Biden svärs in som president. Redan nu är Trump mer eller mindre isolerad. Det var vice president Mike Pence som beordrade militär till Kapitolium. Twitter raderar nu presidentens tweets. Ännu fler medarbetare lämnar det sjunkande skeppet. Det är väl troligt att Trump på något sätt kommer att ställas inför rätta. Rimligen och förhoppningsvis borde det bli så. Enligt uppgift förs nu diskussioner om att så fort som möjligt använda det 25:e tillägget till konstitutionen för att låta Mike Pence ta över de sista dagarna innan Joe Biden flyttar in i Vita huset.

Stormningen av Kapitolium var bara den logiska konsekvensen av allt Donald Trump står för och representerar. Han har inte visat någon som helst respekt för sina motståndare, fria medier eller demokratiska institutioner och principer. Han lyckades bli vald genom att underblåsa konflikter och främja hat. In i det sista har Trump vägrat acceptera valresultatet. Han har i praktiken gullat med den våldsbenägna extremhögern, de vitmakt- och alt-right-grupperingar som i går ockuperade demokratins centrum i USA.

Under fyra år har USA haft en totalitär person och politiker som president. Myten om det stulna valet som Trump och hans anhängare odlat och spridit är i praktiken ett slags dolkstötslegend som manar till fortsatt kamp mot de som ”stulit landet”. Kampen för att göra Amerika ”stort igen” ska fortsätta. Ja, mönstret känns igen från andra extrema rörelser och epoker i historien. Det är skrämmande och djupt oroande.

Republikanerna har successivt rört sig i den extrema tangentens riktning. Det resulterade slutligen i valet av Donald Trump, som inte minst drevs av ett personligt hat mot Barack Obama.

En fråga som omedelbart ställer sig är hur stormningen överhuvudtaget kunde vara möjlig, att våldsamheter var tänkbara och troliga i samband med maktskiftet var ju uppenbara sedan länge. Hur kunde det komma sig att polisen och myndigheterna inte var förberedda på detta? Förmodligen lär kommissioner och undersökningar borra i och förhoppningsvis svara på den frågan framöver. Ingen kan väl ha svävat i tvivelsmål om att särskilt gårdagen var en synnerligen riskfylld dag.

Men i grund och botten har vi att göra med en lång historia där den amerikanska högern steg för steg har radikaliserats. Den går tillbaka till 60-talets politiska, kulturella och ideologiska strider. Den har också sina materiella sidor. Reaganomics ritade om förutsättningarna för välfärden och fördelningen med avregleringar och privatiseringar. Globaliseringen har skapat många förlorare. Till det kommer näraliggande händelser som terrorattacken den elfte september och den finansiella kollapsen 2008.

Republikanerna har successivt rört sig i den extrema tangentens riktning. Det resulterade slutligen i valet av Donald Trump, som inte minst drevs av ett personligt hat mot Barack Obama. Ras spelar en inte obetydlig roll för att förstå stormningen av Kapitolium, som genomfördes av vita extremister. Den amerikanska smältdegeln är mättad av spänningar och strukturella och historiska konflikter.

Men så många av Republikanerna har av olika skäl inte vågat gå emot Trump. Mittenorienterade republikaner har förstås i dagens polariserade politiska klimat rensats ut ur och försvunnit från ledande positioner. Men många har ändå hukat och valt att låta hälsan tiga still, kanske av krassa karriärskäl. In i det sista var det några ledamöter i Senaten som vägrade acceptera valresultatet, mot bättre vetande och uppenbara fakta. Den populistiska lockelsen har fått förödande konsekvenser för Republikanerna. Grand Old Party är inte så ”stort” längre.

Bilden är ändå komplex. Stormningen av Kapitolium är det mest oroväckande som hänt i USA i modern tid. Men samma dag valdes två demokrater från Georgia in i senaten, däribland den första svarta ledamoten från delstaten i syd. Och ett antal timmar efter stormningen bekräftades valet av Joe Biden. De demokratiska institutionerna tycks ha klarat testet trots att de varit och är under extrem press.

Donald Trump står allt mer ensam dessa hans sista dagar vid makten. Samtidigt som han fortsätter att sprida sin dolkstötslegend. Den amerikanske demokratin har visat sin styrka. Men också att den är sårbar.