Politik Varje mandatperiod utesluts politiker från sina partier. Men trots att de är valda av folket, så är det svårt att få reda på hur många som tvingas lämna. Dagens Arena har sökt svar och Sverigedemokraterna sticker ut i statistiken.
I Sverige finns det omkring 40 000 förtroendevalda politiker. Varje mandatperiod är det politiker från alla de åtta riksdagspartierna som tvingas lämna sina uppdrag på grund av att de utesluts. Men trots att politikerna är valda av folket, så är det svårt att få reda på vilka och hur många som tvingas lämna.
När Dagens Arena ber riksdagspartierna om uppgifter kring hur många förtroendevalda som uteslutits ur partierna får vi genomgående till svar att de uppgifterna inte bokförs centralt, trots att besluten om uteslutning fattas av partierna på central nivå.
– Det är en intern angelägenhet på det sättet att varken stat eller kommun deltar i processen. Därför för heller inte valmyndigheten någon statistik säger David Karlsson, viceprefekt och professor vid Förvaltningshögskolan i Göteborg.
Två partier vill inte uppge – ligger i topp
Efter att i månader ha legat på de åtta riksdagspartierna om att få uppgifter om hur många de uteslutit under de senaste två mandatperioderna återkommer alla partier med uppgifter – utom två.
Varken Moderaterna eller Sverigedemokraterna vill uppge hur många personer det rör sig om. Sverigedemokraterna skriver i ett mejl:
»Delar man inte våra värderingar, bryter mot partiets nolltolerans mot rasism och extremism, eller på annat sätt beter sig på ett vis som inte är förenligt med ett medlemskap i partiet blir man föremål för uteslutning ur Sverigedemokraterna. Att hålla rent i leden är ett arbete som vi prioriterar högt. Någon statistikföring över antalet uteslutna för varje mandatperiod genomförs dock inte.«
Sverigedemokraterna är också det parti som utan konkurrens utesluter flest per år. En sammanställning av de uteslutningar som rapporterats om i media visar att partiet har uteslutit omkring 100 personer de senaste 10 åren.
Det är nästan dubbelt så många som alla de andra partierna tillsammans.
Demokratiskt knepigt
Enligt David Karlsson kan uteslutningarna ur ett demokratiskt perspektiv skapa oreda. Det beror på hur personen väljer att göra med sitt mandat, men också hur den väljer att rösta om hen sitter kvar.
– Om väljarna valt en person, kryssat fram en viss person och den personen utesluts ur partiet och också lämnar sin post i exempelvis kommunfullmäktige och ersätts av någon vars åsikter starkt skiljer sig från den tidigare kandidatens, så kan det såklart vara problematiskt då väljarnas vilja inte längre är representerad så att säga. Men det kan såklart också vara tvärtom. Alltså att en person blivit förtroendevald genom att partiet fått många röster. Om den personen blir utesluten med väljer att sitta kvar som vilde och röstar emot partiet, så är det kanske inte alls det som väljarna vill.
Ett exempel är den tidigare liberala riksdagsledamoten Emma Carlsson Löfdahl som, efter avslöjandet att hon genom att hyra sin makes lägenhet kunde plocka ut maxbeloppet på 8 600 kronor från riksdagen för boende, valde att lämna L och sitta kvar som vilde i riksdagen.
Ett mandat i fullmäktige är personligt och så länge det inte rör sig om ett brott som kan ge två års fängelse är partiernas möjligheter att avsätta personen små.
»Uteslutning – inget partierna vill stoltsera med«
Att partierna är tystlåtna om hur många och vilka av deras förtroendevalda medlemmar som utesluts tycker David Karlsson inte är så konstigt.
– Ur ett samhälleligt och ett forskarperspektiv så är det såklart intressant att få veta. Men det här är sällan information som partierna vill stoltsera med. Förutom i ett handfull fall där någon form av skandal ligger till grund och partierna har ett egenintresse av att »sätta ner foten«.
Vid sådana tillfällen är det inte ovanligt att partierna själva kommunicerar uteslutningen. Ett sådana exempel är Centerpartiets uteslutning av riksdagskandidaten Mikail Yüksel från Göteborg som innan han engagerade sig i Centern deltagit i ett arbete att starta upp en underavdelning till de Grå Vargarna, en högerextrem organisation.
Media informerar
I många fall får dock allmänheten veta vilka och hur många som uteslutits genom media. I många fall får även de berörda partierna information om otillbörligt beteende genom att media rapporterar om det.
De senaste åren har det varit flera uppmärksammade fall.
Ett sådant exempel är Sverigedemokraternas Dennis Askling som i september 2020 uteslöts efter att Expressen avslöjat att den tidigare gruppledaren för SD Haninge bland annat skrivit »hell seger«, den svenska versionen av »Sieg heil«, i en privat chatt.
– Att det i många fall blir medias uppgift att skapa insyn i frågan kan man såklart ifrågasätta, säger David Karlsson.
Flera otydliga fall
Anledningen till att det är så här än enligt David Karlsson att det i slutändan är en intern partipolitisk angelägenhet.
– Partierna är oberoende organisationer. De har en vag skyldighet att berätta vad de använder partistödet till, men i övrigt sköter de sig själva. Det är ju i teorin heller inte nödvändigt att vara med i ett parti för att bli invald och representera partiet, även om de flesta partier har det som policy. Dessutom, är det inte alltid knivskarpa beslut. I bland lämnar politikerna partiet själva exempelvis. Det behöver personen såklart inte meddela någon annan än partiet.
Vid stora skandaler är det inte alltid personen utesluts, utan partiet nöjer sig med att person lämnar sin post. Alternativt att personen frivillig väljer att lämna både post och parti. Ett exempel är Vänsterpartiets Amineh Kakabaveh som 2019 lämnade partiet under hot om uteslutning.
Miljöpartiets tidigare minister Mehmet Kaplan som 2016 fick lämna sin tjänst efter avslöjanden om att han deltagit på en middag där medlemmar från de Grå Vargarna också varit gäster. Han uteslöts aldrig ur partiet, utan valde själv 2019 att inte förnya sitt medlemskap i MP.
Ett mer aktuellt exempel är centerpartiets Fredrick Federley som i fjol lämnade alla sina politiska uppdrag efter att det framkommit att en man som stått Federley nära dömdes till ett långt fängelsestraff 2014 för bland annat flera grova våldtäkter mot barn.
Läs mer: Två år efter valet: Så många politiker har lämnat
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
