Avtal 2020 År 2020 kom att präglas av pandemi, las-förhandlingar och en försenad avtalsrörelse. Enligt experterna har coronapandemin påverkat avtalsrörelsen, men inte entydigt åt ett håll. »Många varsel om konflikt, men färre utlösta stridsåtgärder« säger Anders Kjellberg.  

Nu är 2020 fört till handlingarna, men avtalsrörelsen är inte riktigt över än. På grund av corona sköts avtalsrörelsen upp. Industrins parter sköt upp sina förhandlingar till den 1 oktober och avtalen förlängdes från april till den 31 oktober. LO och Svenskt Näringsliv rekommenderade övriga arbetsmarknaden att följa efter, vilket de gjorde.

Av de omkring 500 avtal som i slutändan kommer att ha tecknats och som omfattar nästan tre miljoner arbetstagare, är runt 100 inte klara än. Även om det enligt Medlingsinstitutet är svårt att säga exakt, på grund av de förseningar som corona har medfört.

– Ja allt, avtalsrörelsens början, förhandlingarna och administrationen kring avtalen, har påverkats och många gånger försenats pågrund av pandemin, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Hon skulle dock säga att förhandlingarna på det hela taget gått bra, till och med bättre än väntat givet det knepiga läget.

–Det här året har visat att den svenska arbetsmarknadsmodellen verkligen kan leverera när det är som svårast. Vi har faktiskt klarat det här året utan några konfliktdagar.

Nio varsel om konflikt

Av de hittills nio förhandlingar som institutet har hjälpt att medla i har några varit väntade, andra lite mer oväntade och en del av förhandlingarna som Irene Wennemo trodde skulle gå till medling har uteblivit helt. Hon tror att de branscher som drabbats hårdast av corona-krisen varslat om konflikt mer än de som klarat sig bra.

– En del av de medlingar vi haft förväntade vi oss också. Exempelvis den mellan HRF och Visita var ganska väntad i och med att de har många lågavlönade, vilket är en grupp som LO vill se en generell satsning på, samtidigt har corona slagit väldigt hårt på just besöksnäringen. Sedan får man nog säga att det är ovanligt att både Handels och Hotell och Restaurang går till medling, och att det kommer två på HRF tror jag som sagt är starkt kopplat till krisen inom branschen.

– Men sedan har det varit många färre medlingar mellan Almega och olika fackförbund än vad det brukar vara. Vilket vi tycker är intressant. De verkar ha hittat en förmåga att komma överens utan medling.

Läs mer: Strejkvarsel efter bråk om löneutrymme

En sektor hon själv är lite förvånad över att det inte behövde gå till medling är transport.

– Det gör att min pandemi-tes inte riktigt håller för de har ju också haft det tufft, men där har vi inte sett några varsel om konflikt. Än. Alla områden är inte riktigt klara.

Konflikter kring märket

Flera av 2020/2021 års förhandlingar som lett till medling har rört märket på något sätt, exempelvis hur mycket minimilönerna ska höjas, eller de utgående lönerna för de med mer arbetslivserfarenhet. Men även förändrade arbetstider och annat räknas som kostnader som mer eller mindre ska hamna på märket.

– Varsel om konflikt brukar handla om att få mer än märket eller fördelningen mellan olika medlemsgrupper, säger Anders Kjellberg, sociolog vid Lunds universitet och en av landets ledande forskare om den svenska partsmodellen och andra frågor som rör fackligt inflytande.

Läs också: Fackliga ”framgångar”

En konflikt som inte rörde märket och som därför sticker ut litegrann är den Byggnads varslade om – och tillslut vann.

– Det är en jättevinst de gjorde. Utanför märket så att säga. Nämligen att de regionala skyddsombuden får tillträde till arbetsplatser med kollektivavtal men där det inte finns några fackmedlemmar. Just inom byggsektorn är det ganska vanligt.

Det är dessutom en stor vinst, menar Anders Kjellberg, för att frågan var uppe i riksdagen och där röstades ner av de borgerliga partierna.

Corona-effekten

Sverige har en låg konfliktfrekvens internationellt sett och Anders Kjellberg tror att coronapandemin kan ha påverkat på det sätt att hoten om konflikt visserligen varit ganska många, men att det inte blev några utlösta stridsåtgärder under år 2020.

– Hot om konflikt är väldigt viktigt på svensk arbetsmarknad och ett effektivt vapen för den fackliga sidan. Det sätter en extra press på förhandlarna. På grund av pandemin har antalet verkställda konflikter minimerats, menar Anders Kjellberg.

–Jag tycker ändå att det har varit påfallande många varsel. Pandemin har hållit ner antalet utbrutna konflikter, men inte i lika hög grad varslen. För det är ju klart att pandemin också kan leda till större motstånd från arbetsgivaren och då kan den fackliga sidan känna sig nödgad att varsla om konflikt.

I slutet av förra veckan kom fackförbundet Kommunal och de privata vårdgivarna överens och hotet om strejk avblåstes. Anders Kjellberg tror även pandemin kan ha spelat en roll i den uppgörelsen. En uppgörelse som exempelvis inte gav den engångssumma som förbundet fick till med Sveriges Kommuner och Regioner.

– Det är svårt för vård- och omsorgspersonal att gå ut i strejk i läget som det är nu. Inte minst på grund av risken att få den allmänna opinionen emot sig. För vårdpersonal är det annars relativt lätt att få allmänhetens stöd men om det går ut över de äldre, som på många sätt haft det tuffast under året, så kan det vara svårt.

Läs mer: Varför är inte engångsbelopp vanligare?

 

 

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena