Covid-19 Regionerna vaccinerar sjukvårdspersonal och allt fler grupper vill nu få gå före i kön. Men samhällsnyttan kan ifrågasättas och dessutom frångår man behovsprincipen i hälso- och sjukvårdslagen. Det menar läkaren och epidemiologen Marie Holmqvist som efterlyser tydligare evidens för avstegen som görs.
Det är tre veckor sedan vaccinationerna mot covid-19 drog igång. De som prioriteras först är boende på äldreboenden och gamla människor som har hemtjänst, personalen som arbetar nära dessa personer, samt vuxna som lever tillsammans med någon som tillhör denna riskgrupp.
De senaste veckorna har dock flera fackförbund höjt sina röster för att den grupp de organiserar ska stå näst på tur för att få vaccin. Regionerna har redan börjat vaccinera all sjukvårdspersonal.
– Det är inte konstigt att alla vill ha vaccinet nu. Det finns många samhällsbärande grupper som vill bli prioriterade, men ska man argumentera för det så måste man kunna förklara hur behovet eller nyttan är större för en grupp jämfört med en annan och jag har inte sett någon presentera data på att det är så. Var har regionerna presenterat underlagen för att motivera att man frångår individperspektivet till förmån för populationsperspektivet? säger Marie Holmqvist, läkare och epidemiolog vid Karolinska institutet i Stockholm.
Olika prioriteringar
Hon har funderat mycket kring prioriteringsordningen av vaccinet och säger att det finns argument för olika strategier. Som epidemiolog är hon van vid att tänka i insatser och åtgärder ut ett smittspridningsperspektiv och tar som exempel att om det är smittspridningen som man vill begränsa så kanske det framförallt är unga personer som ska vaccineras först, eftersom de tenderar att driva smittan. För samhällets skull borde kanske grupper som upprätthåller samhällsbärande funktioner vara bland de första att skyddas.
Men hon är också läkare och behöver då gå ifrån ett populationsperspektiv till ett individperspektiv. Perspektiv som inte alltid harmoniserar.
– Det som är bäst för ett samhälle behöver inte alltid vara bäst för de enskilda individerna. I hälso- och sjukvårdslagstiftningen är behovsprincipen överordnad andra principer man kan argumentera för i sammanhanget. Förenklat innebär det att enligt lag ska vi prioritera att ge vaccinet till de som behöver det mest – alltså de som har högst risk att bli väldigt sjuka och dö av sjukdomen. Vilken funktion du har i samhället ska inte vägas in alls enligt hälso- och sjukvårdslagen och behovsprincipen.
– Det finns grupper där covid-19 spridits mycket under våren och hösten, exempelvis verkar smittspridningen varit stor bland förskolepersonal och unga vuxna, men då måste man ha med sig att de väldigt sällan blir allvarligt sjuka. Än mindre dör.
Ålder är dominerande riskfaktorn
I flera länder utöver Sverige är vaccinationsordningen ett hett ämne. I USA har landets kongressledamöter varit bland de första att vaccineras. I andra länder har liknande krav ställs. Argumentet är att ett lands regering är så viktig eftersom det vore problematiskt om ingen längre kunde styra.
Samma argument användes av ledningen för NU-sjukvården i Västra Götaland som gått före i kön. Till Dagens Nyheter säger Björn Järbur, sjukhusdirektör för NU-sjukvården att beslutet fattades eftersom att »ledningen är viktig för att vi ska kunna fungera i det här utsatta läget. Precis som det skulle vara olyckligt om vissa delar av iva blev sjuka samtidigt vore det olycklig om ledningen slogs ut, för då skulle vår förmåga i den här situationen inte vara lika hög.«
Det argumentet köper inte Marie Holmqvist. Bland annat för att den utan konkurrens mest relevanta riskfaktorn för att drabbas av svår eller dödlig covid-19 är hög ålder.
– Hur troligt är det att regeringen eller NU-sjukvårdens ledning blir så allvarligt sjuka att vi inte har något styre? Den är nästan obefintlig. Och vad skulle det i så fall ha för konsekvenser?
Hon köper heller inte argumentet att vaccinering av andra än aktuell priogrupp sker parallellt, och inte på bekostnad av någon. Initialt, i ett par veckor eller någon månad framöver, är vaccindoserna begränsade, all logistik, inrapportering och dylikt är inte på plats.
– Det är bara ett sätt att rättfärdiga sina beslut, för det är klart, att eftersom vi för tillfället har en begränsad mängd vaccin så ger man en så är det en annan som blir utan.
Fler frågetecken
Covid-19 är redan ett av världens mest utforskade virus. Trots det finns det fortfarande en del frågetecken. Ett sådant är om vaccinet skyddar mot att smitta andra, säger Marie Holmqvist som vill lyfta problematiken kring ifall vaccinerad sjukvårdspersonal, eller andra samhällsbärande yrkesgrupper, verkligen ger de förtjänster som kan ligga till grund för argument varför de ska prioriteras.
– Det vi vet om de vaccin som är godkända hittills är att de har ett otroligt gott skydd, mot symptomatisk och PCR-verifierad covid-19 och eventuell död. Det vi inte vet är om personer som fått vaccinet inte längre kan smitta andra, ovaccinerade. Jag är inte säkert på att vaccinerad personal kan vara på jobbet i så mycket större utsträckning än vad de är idag. Eftersom de ändå måste vara hemma vid minsta lilla symptom, så länge så här få är vaccinerade i samhället. Eller så länge vi inte har vetenskapligt stöd för något annat.
I takt med att allt fler blir vaccinerade kommer ett tillräckligt stort skydd uppstå på populationsnivå för att kunna återgå till ett liv bortom restriktioner, men där är vi inte än på ett tag menar Marie Holmqvist.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
