a-kassa I början av hösten larmades det om extremt långa väntetider hos flera a-kassor. Men trycket är fortfarande högt, eller har ökat igen, hos flera kassor. »Jag kanske klarar mig i två, tre månader till« säger deltidsarbetande kocken Kalle Strandberg som väntar på a-kassa.
Coronapandemin har skapat ett aldrig tidigare skådat tryck på a-kassorna.
– Över 100 000 nya personer har ansökt om ersättning. Några kassor har haft en nästan orimlig uppgift att snabbt justera upp sin kapacitet för att hantera den explosion av ärendeökningar som skett under året, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges A-kassor.
I slutet av juni meddelade regeringen att man skjuter till 100 miljoner kronor till a-kassorna för att snabba på handläggningen av ärenden om arbetslöshetsersättning. A-kassorna har sedan förra året också aktivt försökt hjälpa varandra, genom att handläggare på a-kassor med lägre tryck går in och stöder de a-kassor som har högt tryck.
Trots det har väntetiderna hos flera a-kassor inte gått ned, eller på nytt ökat, de senaste månaderna.
Kalle Strandberg jobbar som kock och ansökte om a-kassa den 11 november. Han har ännu inte fått någon återkoppling alls från Alfa-kassan, där han är medlem – en av de a-kassor som har haft längst väntetider under pandemin.
– Jag gick med där för att jag drev egen firma, så jag hade ingen riktig hemvist. Sedan har jag bara varit kvar. Det är första gången i mitt liv jag söker a-kassa, och jag är 42 år, säger han.
Efter en sommar med gott om jobb, har det under hösten varit svårare. Från 200 timmar i månaden blir det nu 70-90 timmar på den familjekrog han arbetar på. När alkoholtillståndet drogs in började han tänka att det nog är läge att söka a-kassa.
– Jag har en del sparat, så man får leva utan excesser. Jag klarar mig kanske två, tre månader till – sedan måste jag nog fundera ut något annat sätt att få in pengar till hyra och räkningar.
Största oron nu är att han ska förlora jobbet helt, om restaurangen inte längre klarar sig med fortsatta restriktioner.
Förutom Alfa-kassan, tillhör Hotell- och restauranganställdas, Handels och Småföretagarnas a-kassor de som har haft längst genomströmningstider under 2020, det vill säga tiden det tar från första arbetslöshetsdag till första utbetalning av a-kassa.
Men medan de två förstnämnda har haft ovanligt många ansökningar, med en andra våg under hösten, beroende på att branscherna drabbats hårt av pandemin, hänger Småföretagarnas och Alfakassans långa väntetider – jämte en corona-effekt – ihop med organisationen. Det säger Annelie Westman, enhetschef på Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).
– För Småföretagarnas a-kassa handlar det om att de omlokaliserade sin verksamhet till Lycksele 2018. Då tappade de mycket personal, och handläggarkraft, och byggde upp en lång väntetid, helt enkelt, säger Annelie Westman.
Allra längst väntetider har dock Alfakassan haft: som längst 25 veckor (i november), men i december låg det kvar högt på 24 veckor. För Alfakassan handlar det enligt IAF om att bemanningen var för låg redan långt före corona.
IAF har ett pågående tillsynsärende mot Alfa-kassan, just på grund av de långa genomströmningstiderna. Men eftersom a-kassorna är föreningar lyder de inte under förvaltningslagen, som inte heller den är så kraftfull eftersom den inte anger en längsta väntetid, förklarar hon.
– Vi har till viss del sanktioner att ta till, men inte i den här frågan. Väntetider för a-kassa är inte reglerat i lag. Sedan tycker vi att när medlemmar får vänta i flera månader är det orimligt – då drabbas de för hårt.
Det enda jag kan säga är att så här får det aldrig mer bli.
Enligt Olle Åkerlund, kassaföreståndare på Alfa-kassan, har man sedan pandemins början fördubblat personalstyrkan: från 100 till 200 personer.
– Vi har anställt 100 personer, men att lära upp en nyanställd handläggare till att bli fullärd tar ett par år. Men vi har gått från kö på 22 000 personer (oktober) till under 16 000 personer, så vi är på rätt väg, säger han.
Alfa-kassan skiljer sig från andra a-kassor genom att en stor del av ersättningsansökningarna gäller personer som inte är medlemmar i någon a-kassa. Och 65 procent av ansökningarna leder till ett avslag, enligt Olle Åkerlund. Det här gör administrationen särskilt tidskrävande och komplicerad – om det är Alfa-kassan och IAF överens.
– Alfa-kassan spänner över alla yrkesgrupper: det är en kompletterande a-kassa till alla andra. Vi finns dels för de som har svag förankring på arbetsmarknaden, dels de som inte vill vara med i en facklig a-kassa. Att många har svag förankring på arbetsmarknaden gör att de sökande ofta måste jaga intyg från massa olika arbetsgivare, och för studier, säger Olle Åkerlund.
För att vara förberedda för en liknande rusning till kassan, planerar nu Alfa-kassan att behålla en hög bemanning även efter pandemin.
– Vi rustar nu för att vi aldrig mer ska sätta oss i en liknande situation. Det enda alternativet är att behålla bemanningen och ha en överkapacitet.
Målet är att vara nere på sex veckors genomströmningstid i september. Nu handlar det om att beta av ”puckeln” av ärenden, och fortfarande anställs nya handläggare. Från första februari börjar en ny stödinsats, när personal från andra a-kassor kommer in för att hjälpa Alfa-kassan med handläggning.
Hur har det varit för er och personalen under den här tiden?
– Det är hysteriskt. Det är skitjobbigt för personalen, de sliter – det finns inte ord för det. Det enda jag kan säga är att så här får det aldrig mer bli.
Sveriges A-kassor vill ändå nyansera bilden av långa väntetider, och menar att de allra flesta som ansökt om ersättning hos de flesta kassor har fått sina pengar »inom en helt rimlig tid«. Organisationen har drivit på för regelförenklingar som skulle snabba på handläggningen.
– Det handlar om att beräkna hur man har jobbat och vad man har tjänat. Som lagen funkar idag är den här metoden inte anpassad för stora volymökningar, säger Tomas Eriksson.
IAF påpekar att sådana förändringar är komplicerade. Regeringen har hittills inte heller gett tummen upp.
– Det kanske inte alltid är det bästa att införa regeländringar under en pandemi, eftersom man utbilda personal och ändra datasystem, säger Annelie Westman på IAF.
Skulle man kunna tänka sig att betala ut en del av summan med en gång och sedan handlägga vidare, för att människor inte ska behöva oroa sig för hyran och räkningar?
– Det blir ju enorma konsekvenser för enskilda arbetslösa, så jag förstår att tanken skulle kunna vara tilltalande. Men dels ska ju ärendet då också hanteras senare. Sedan är det ganska stora variationer i belopp, och ett stort moment är ju att avgöra om någon överhuvudtaget har rätt till ersättning. Återkrav är alltid knepigt med någon som fortfarande är arbetslös.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.