Nyhet Att utöka utbildningsplatserna är ineffektivt när söktrycket redan är lågt och många hoppar av, menar Riksrevisionen som kritiserar regeringens uppdrag till lärosätena. Fackförbunden håller med, men högskoleministern tror fortfarande att fler utbildningsplatser är del av lösningen.
I går kom Riksrevisionens granskningsrapport av regeringens satsning på att bygga ut utbildningsplatser på högskolorna och universiteten. Regeringens ambition har varit att få fler att utbilda sig till samhällsviktiga bristyrken, genom bland annat fler utbildningsplatser. Det handlar framför allt om lärare, förskollärare, sjuksköterskor och ingenjörer.
Riksrevisionen har kommit fram till att satsningen på fler utbildningsplatser vid lärosätena inte har haft den önskvärda effekten. Fler har inte sökt sig till utbildningarna. Dessutom var söktrycket redan lågt och motivet till att i det läget öka platser till de utbildningarna får kritik från såväl Riksrevisionen som branscherna. Utöver lågt söktryck är genomströmningen ett problem som påpekas av aktörerna. Det är för många som hoppar av och inte tar sin examen.
Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) har ännu inte hunnit att sätta sig in i och analysera Riksrevisionens granskningsrapport. Hon säger att hon behöver utrymme för att kunna ge ett samlat svar till riksdagen.
– Jag vill ändå vara väldigt tydlig med att vi satsar brett på fler högskoleplatser, vilket jag menar är avgörande för svensk välfärd och näringsliv där det råder stor brist på utbildad personal. Det går inte att komma ifrån. Så länge vi har stora brister på utbildad personal i samhällsviktiga yrken, då måste vi ta ansvar på olika sätt för att lösa den bristen, säger Matilda Ernkrans.
Hon säger också att hon håller med om att enbart fler utbildningsplatser inte löser det låga söktrycket eller arbetsmarknadens behov.
Två orsaker bakom utebliven ökning av sökande, som Riksrevisionens rapport redovisar, handlar om att det finns för få disputerade lärare och att det inte finns tillräckligt många platser för verksamhetsförlagd utbildning, praktik.
Både Matilda Ernkrans och fackförbundet Sveriges Ingenjörer lyfter att arbetsgivarna behöver ta ett större ansvar för att det finns platser att genomföra sin praktik på, så att studenter så tidigt som möjligt kan få en anknytning till arbetslivet.
– Arbetsgivaren har också ett ansvar för hur arbetsmiljön och villkoren i ett yrke ser ut, och hur man lockar nya till yrket. Arbetsgivarna, kommuner och regioner har också ett ansvar för sin långsiktiga kompetensförsörjning och att göra mer för att bereda plats för att ta emot praktikanter, studenter på sin verksamhetsförlagda utbildning, säger Matilda Ernkrans.
Ulrika Lindstrand, ordförande i Sveriges Ingenjörer, säger att obligatorisk praktik togs bort från ingenjörsprogrammen eftersom det var för svårt att få företagen att ställa upp praktikplatser.
Fackförbundet menar att Riksrevisionens granskning påpekar det som de själva har hävdat under en längre tid.
– De har konstaterat att man helt enkelt har byggt ut våra högskoleutbildningar, men att det inte ger avsedd effekt. Det är ohållbart att man gör det när det är så få som tar examen och söktrycket är så lågt, säger Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Linstrand.
Statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och Statistiska centralbyrån, SCB (2017) visar att omkring 50 procent av de som påbörjar en civilingenjörsutbildning tar examen. Riksrevisionens granskningsrapport visar också att antalet helårsstudenter på civilingenjörsutbildningar har minskat de senaste två åren på fem av åtta lärosäten med uppdrag att bygga ut utbildningarna. Antalet helårsstudenter på högskoleingenjörsprogrammen har minskat på elva av tolv lärosäten som tilldelats utbyggnadsuppdrag.
Sveriges Ingenjörer menar att det låga söktrycket och att så många hoppar av delvis beror på låga förkunskaper i matematik.
– Många hoppar av för att de upplever att det är för svårt, främst matematiken. Då är det bättre att lägga resurserna på att se till att eleverna får tillräckliga mattekunskaper i grundskolan, där ämnet har lägst genomsnittsbetyg, så att de får förutsättningar att gå klart en utbildning som är av mer tekniskt avancerad karaktär, säger Ulrika Lindstrand.
Hon lyfter också att de ser att det egentligen inte är få som söker in på ingenjörsprogram på högskolan. 20 procent av alla högskolenybörjare är ingenjörsstudenter, vilket gör det till den näst största utbildningen i Sverige efter lärarutbildningen.
Arbetsförmedlingens prognos (2020) för civilingenjörer inom olika områden visar att konkurrensen om jobb kommer att vara mycket liten inom fem år. Denna prognos har Sveriges Ingenjörer tillbakavisat som missvisande. De menar att arbetsmarknaden för ingenjörer är i balans och att antalet högskoleutbildade motsvarar efterfrågan.
De håller däremot med om Arbetsförmedlingens bedömning att det oftast efterfrågas yrkeserfarna framför nyeaxaminerade. De menar också att det bör satsas mer på kompetensutveckling.
– Ett bra exempel på ett nytt område där det finns brist är batteriteknik, nu när vi ska gå från förbränningsmotorer i bilar till elbilar. Det snabbaste sättet att åtgärda det är inte att tillsätta fler platser på en utbildning, utan att satsa på de som redan finns i yrkeslivet och skola om dem. Det tar fem år att läsa till civilingenjör, det är lång tid att vänta, säger Ulrika Lindstrand.
Lärarförbundet ser precis som Sveriges Ingenjörer att Riksrevisionens rapport kommit fram till sådant de tidigare hävdat: att fler utbildningsplatser inte är lösningen på det låga söktrycket eller genomströmningen.
– Dels måste forskningskopplingen stärkas och forskningsmedlen behöver öka, sedan måste utbildningen få en tydligare yrkeskoppling och det gäller framför allt för ämneslärarutbildningen. Vi vet att det som är väldigt viktigt för genomströmning på alla universitetsutbildningar är antalet lärarledda undervisningstimmar, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
En rapport från UKÄ, Lärarledd tid i den svenska högskolan, visar att lärarledd undervisning för lärarstudenter i genomsnitt är 8,2 timmar per vecka. Vilket är lägst av alla utbildningar.
– Det är ironiskt i sig när det är en utbildning som ska utbilda studenterna att bli lärare. Att få upp lärarledda timmar är enormt viktigt. Åtgärderna vi föreslår kostar pengar men det är en billig summa för att komma åt lärarbristen som i sin tur är väldigt fördyrande för samhället, säger Johanna Jaara Åstrand.
Matilda Ernkrans säger att regeringen har gett lärosätena permanent förstärkning med mer lärarledd tid. Och att man nu följer upp att pengarna går till just det. Hon anser också att högskolor och universitet behöver också styras med examensmål – att man ser över hur många som tar sin examen. Fokus, menar hon, ska vara att se till att studenter inte bara tar sig till utbildningarna utan också igenom dem.
Även Sveriges Ingenjörer tycker att mer resurser för att utbildningarna ska hålla god kvalitet är viktigare än fler utbildningsplatser.
– Vi ser hellre att man sätter till mer pengar per studenter än fler platser. Ingenjörsutbildningar är dyra utbildningar, de kräver mycket lärarledd tid och dyra laborationer vilket i sin tur kräver dyr utrustning som ska underhållas, säger Ulrika Lindstrand.
Enligt Matilda Ernkrans kommer regeringen att höja basresursen till lärosätena. Från 12 000 kronor per helårsstudent till 17 500 kronor per helårsstudent.
– Det är insatser vi gör nu för att kunna stärka forskningsanknytningen. Sedan måste lärosätena göra sitt jobb i olika samarbeten, i hur man rekryterar och hur man lägger upp sin verksamhet, säger Matilda Ernkrans.
Enligt Riksrevisionens rapport var andelen studenter på ämneslärarprogrammet som hoppat av efter två terminer omkring 34 procent år 2018. På grundskollärarprogrammet var andelen avhoppade närmare 25 procent, vilket är en ökning med fyra procent sedan 2015.
– Det är en konsekvens av att det är så lågt söktryck. Då har du en del studenter som kanske inte i första hand vill bli lärare. Ett visst mått av avhopp är ganska sunt, att man tar ställning till om man passar som och verkligen vill bli lärare eller inte. Det vi vänder oss emot är att man väljer bort yrket på grund av att förutsättningarna brister och man inte får det stöd eller bekräftelse som man behöver under studietiden.
Att få fler intresserade av att söka sig in på lärarutbildningarna anser Lärarförbundet ligger i att göra yrket mer attraktivt. De pekar på nedskärningarna inom skolan som bidragande faktor till att läraryrket inte lockar tillräckligt många. Och att lärarrollen blivit mer detaljstyrd, med mer administration och dokumentation, vilket ger mindre tid för planering och undervisning.
En lärarutbildning som Lärarförbundet däremot ser ett större intresse för är förskollärarutbildningen.
– Det är den enda utbildningen där det funnits potential att bygga ut. Där behöver man också se över de regionala behoven och hur det ser ut i hela Sverige. Utbyggnaden har inte alltid matchat mellan vart det finns ett stort intresse och var platserna finns. Men hittills är förskollärarutbildningen den som haft det högsta söktrycket. Och där finns ett enormt behov av arbetskraft, så det är positivt, säger Johanna Jaara Åstrand.
Matilda Ernkrans kommer nu att gå igenom Riksrevisionens granskningsrapport och se över de problem som den identifierar.
– Jag är väldigt angelägen om att så länge vi har brist inom stora breda samhällsviktiga yrken som kräver högskoleutbildning, då tycker jag att högre utbildning ska ta sitt ansvar för att möta det. Och då får man väl fundera på om det finns något ytterligare vi behöver bidra med, utifrån den här rapporten, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
