Fotboll Nästa år hålls fotbolls-VM i Qatar, något som väckt kritik alltsedan beslutet fattades av FIFA. Ronald Åman påminner om organisationens inte helt fläckfria historia.
För elva år sen utsåg FIFA, då lett av den ökände Sepp Blatter, en av sina mest kontroversiella mästerskapsvärdar hittills. Uppgifter om att Qatar kammade hem rösterna på grund av korruption sipprade snabbt ut och många gav uttryck för att mästerskapet skulle flyttas till ett annat land.
Kritikerna frågade sig också hur den extrema hettan skulle påverka mästerskapet. Något som FIFA löste med att flytta VM från sommaren till november. Världens alla ligor får alltså snällt anpassa sig. För första gången i historien.
Men FIFA och Qatar har också kritiserats för det antal arbetare som mist livet under mästerskapsbygget. Enligt rapporter har hittills över 6 500 arbetare dött inför VM i Qatar.
Med två dagar kvar av VM i Ryssland 2018 gav Gianni Infantino, FIFA-president och därmed fotbollsvärldens mäktigaste ledare, en presskonferens i Moskva iförd en volontärtröja. En journalist frågade varför.
”Vi är alla volontärer på ett sätt”, svarade han arrogant. Eller kanske ignorant?
Han kanske inte visste att de riktiga volontärerna inte fick en krona i ersättning. ”Volontären” Infantino håvar i runda slängar in 14 miljoner kronor om året och åker limousine med poliseskort och privatjet till matcherna för att hinna med.
Man ska vara stöpt i en viss form för att bli överkucku i FIFA.
Infantino, riddaren på vit häst, har förvandlats en moralisk luffare på åsna.
Men egentligen följer Gianni Infantino bara en halvsekel lång kultur, planterad av João Havelange som 1974 efterträdde engelsmannen Sir Stanley Rous som FIFA:s högsta höns. Havelange satt på sin post mellan 1974 och 1998. Om du inte minns företrädaren så minns du säkert efterträdaren – Sepp Blatter.
(Bild: Nationaal Archief Fotocollectie Anefo /Wikimedia)
João Havelange var mannen som tog fotbollen in i kommersialismens tidevarv och kunde på så sätt nå global effekt. Förutom positionen inom FIFA satt han också i Internationella Olympiska Kommittén – IOK – under perioden 1963-2011. Tung herre, med andra ord. Hans bakgrund som vattenpolospelare (två olympiska spel för Brasilien) skapade en fysik som grundlade ett långt liv. Bra hälsa och ekonomiskt oberoende är två goda komponenter för lång livslängd. Havelange blev 100 år.
Hans sympatisörer såg i honom en statsman som tog fotbollen och VM-slutspelet in i en ny fas och i nya världsdelar. En slags missionär för global fotboll.
Vid brasilianarens tillträde var fotbollens kommersiella potential närmast oupptäckt. Havelange – advokat vid sidan av hedersuppdragen – skapade sponsoravtal och TV-rättigheter som FIFA aldrig hade varit i närheten av. Det lade grunden till FIFA:s och deras företagspartners grepp om fotbollens lukrativa värld. Inte ens korruptionsskandalen och arresteringarna som överskuggade omvalet av hans protégé, Sepp Blatter, 2015 har förändrat den tajta relationen mellan FIFA och dess samarbetspartners.
Havelange misstänktes för finansiellt dribbel och 2013 avgick han som hederspresident i FIFA, precis innan en rapport från organisationens etiska kommitté skulle släppas. I den stod bland annat att han ”minst tagit en miljon pund i mutor” (motsvarar cirka 12 miljoner kronor). Hans tidigare svärson, Ricardo Teixeira, som basade för det brasilianska fotbollförbundet och satt i FIFA:s exekutiva kommitté hade tagit emot motsvarande 100 miljoner kronor i bakfickan.
Vid 42 års ålder blev João Havelange ordförande i CBD, paraplyorganisationen för brasiliansk idrott. Snart kunde han lägga till IOK till sin meritlista. Men det som gav honom mest och bäst var att närvara vid VM-slutspelen 1958, 1962 och 1970 – samtliga gånger stod hans landsmän med guldmedaljer runt halsen. Det var där, på plats i Sverige, Chile och Mexiko, han upptäckte hur gammaldags FIFA:s organisation fungerade och det eggade honom att ta över och göra en genomgripande förändring.
VM i England 1966 visade med all tydlighet hur den Europa-centrerade turneringen var föråldrad. Nordkorea hade den enda platsen från Asien och Afrika, tio lag från Europa och fem nationer från Syd- och Centralamerika: totalt 16 nationer.
Havelange gjorde vad Sir Stanley Rous aldrig hade kunnat tänka sig – att besöka de nästan 90 länder som var FIFA-medlemmar, de flesta ifrån den tredje världen. Det var början på en lång och målmedveten valkampanj som ledde fram till målet 1974: FIFA-president. Därmed mäktigast i fotbollens värld, ett ämbete han hade under ett kvartsekel. Han blev också den förste icke-europén på posten.
Under hans valkampanj propagerade han för en utökning av antalet deltagare i VM-slutspelen, från 16 till 24 (numera 32) och förslog dessutom turneringar för Under 20 och Under 17, turneringar som senare såldes till JVC och Coca-Cola. Inte undra på att den äldre Rous framstod som en urtidsödla med sin konservativa hållning.
VM-slutspelet i Mexiko 1970 hade direktsänts och dessutom i färg runt om i världen, effekter som fick en enorm sprängkraft kommersiellt. Havelange bildade tillsammans med Horst Dassler, chefen för Adidas (tillika son till grundaren Adolf Dassler: Adi Das blir Adidas), International Sports & Leisure – ISL. Bolaget sålde TV- och sponsorskapsrättigheter för FIFA:s del.
20 år senare kollapsade företaget. Anledningen, eller snarare anledningarna: bedrägeri, förfalskning och förskingring. ISL var vid kraschen skyldiga låntagare 450 miljoner euro.
Men den hale Havelange hade då redan lämnat över ordförandeklubban till FIFA:s dåvarande sekreterare, den famöse Herrn Blatter. Inget åtal väcktes mot Havelange.
Att se sin efterträdare utanför sin vänkrets blev för mycket för den allsmäktige brasilianaren. Han bröt det vedertagna protokollet med att ge sitt kampanjstöd till Sepp Blatter, något som blev väl magstarkt och – samtidigt – Lennart Johanssons fall i kampen om FIFA-makten.
Mitt i anklagelser om att han finansierat fria resor för afrikanska delegater i utbyte mot röster, visade det sig att det ändå fungerade som hand i handske. Blatter blev FIFA-president. Havelange blev hederspresident i FIFA.
I en intervju från 2010 fick João Havelange frågan vad FIFA behövde göra för att förändras. ”Inget. FIFA är perfekt”, blev det ödmjuka svaret. Ett par månader innan hade Blatter valts och Qatar hade mycket förvånande tilldelats VM-slutspelet 2022.
För att citera Gordon Gekko i Wall Street: ”Greed is good”
Texten är en uppdaterad version, och återfinns i original i boken Domslut. Fotbollens hjältar och syndabockar (Polaris 2019) av Ronald Åman och Lars Nylin.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
