debatt Den nuvarande konstitutionen i Chile stiftades 1980 under Pinochets militärdiktatur. Den 25 oktober röstade det chilenska folket för att göra upp med landets diktatoriska kvarlevor genom en ny konstitution. Nu krävs Sveriges solidaritet och stöd, skriver S-studenters internationella nätverk.
I början av 1970-talet störtade general Augusto Pinochet den demokratiskt valda presidenten Salvador Allende. Allteftersom Pinochets militärdiktatur stärkte sitt grepp om Chile kunde också den nuvarande konstitutionen drivas igenom efter en kraftigt ifrågasatt folkomröstning 1980. Det är likaledes denna konstitution, som reformerats hela 52 gånger, som banat väg för en hypermarknadsliberal politik som i decennier främjat privata näringslivsintressen före folkets väl och ve.
Folkomröstningen i oktober förra året inskärpte däremot hopp om ett nytt demokratiskt kliv. En överväldigande majoritet röstade ja till att inleda den politiska process som på sikt ska bringa en ny konstitution. Föga förvånande motsatte sig landets förmögna minoritet införandet av en sådan ny konstitution. Detta kan i och för sig te sig logiskt då den nuvarande i själva verket grundlagsfäster nyliberala ideal som ensidigt gynnat desamma.
Trots att Pinochet lämnade makten för mer än 30 år sedan är diktaturens spår alltjämt tydliga. Det som då ansågs vara en enhetslösning – mer marknadifiering och minimal statlig närvaro – avfärdas i breda lager idag. Till landets ekonomiska historia hör nyliberala ekonomers starka inverkan på den inhemska statsapparaten. Milton Friedmans lärjungar, så kallade ”Chicago Boys”, fick gehör för sin dogmatiska syn på marknadsekonomi.
Diktaturen utnyttjades således som en chans att implementera idéer som annars aldrig kunnat erhålla folkligt stöd. Dessvärre har projektet resulterat i en slående ekonomisk ojämlikhet och allt skevare maktkoncentration.
Trots denna nära relation har det högljudda stödet till det chilenska folket successivt avklingat.
Konstitutionen från 1980 antogs icke-demokratiskt vilket ur rättssynpunkt praktiskt taget gör den illegitim. Grundlagens konstitutionella uppbyggnad har sedan dess hindrat införandet av viktiga reformer. Påfallande tydliga exempel är avsaknaden av grundlagsskydd för sociala rättigheter och att landet idag är ensamt i världen om att ha privatiserat vatten.
Internationell solidaritet är något som utmärkt svensk utrikespolitik. När Chile stod i lågor öppnade Sverige sin famn för de människor som flytt den blodtörstiga militärjuntan. Under diktaturen var det många som engagerade sig i Chilefrågan, inte minst statsminister Stefan Löfven. I Sverige finns det idag omkring 60 000 chilenare. Trots denna nära relation har det högljudda stödet till det chilenska folket successivt avklingat.
I april hålls val till den konstitutionella församling som ska utarbeta en ny chilensk grundlag. Senast 2022 ska det chilenska folket ta ställning till den nya konstitutionen genom ytterligare en folkomröstning. Det är nu Chiles befolkning har möjlighet att kräva en konstitution som främjar sociala rättigheter, sätter demokratin i första rummet och värnar om rättsstatens principer. Följaktligen kräver det Socialdemokratiska studentförbundet ett oreserverat stöd från regeringen och riksdagens utrikesutskott för denna historiska öppning.
“Fortsätt i vetskapen att förr eller senare, mycket snart, kommer de stora avenyerna åter att öppnas, där den fria människan går fram för att bygga ett bättre samhälle”.
Så talade president Salvador Allende strax före den dödliga attacken mot presidentpalatsen La Moneda i Santiago. Dagen är nu kommen för den fria människan att bygga ett bättre Chile.
S-studenters internationella nätverk genom
Miguel Largo Vergara
Marcus Lindeberg Goñi
Ismail Bazine
Adonay E. Kidane, internationell sekreterare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
