Ekonomi Med 1 000 gästarbetare på Northvolts arbetsplats i Skellefteå följde det största covid-19-utbrottet i Västerbotten. Men varför var det så bråttom att genomföra detta jättebygge? Eva Brita Järnefors har tittat närmare på spelet bakom.
Kampen om elbilmarknaden har börjat. De stora bilindustrierna i Västeuropa, USA och Asien tävlar om att helt ställa om produktionen av privatbilar, lastbilar och bussar från bensin till elektricitet. Inte för att de plötsligt blivit klimataktivister och vill rädda klimatet. Nej, de måste rädda de egna företagen ifrån att konkurreras ut.
Scania har investerat nära 100 miljoner kronor i Northvolt. De vill producera tunga lastbilar som går på el. Och vad behöver de då? Jo, batterier eller battericeller för att bygga egna batterier. Och det har Northvolt lovat att leverera från fabriken som byggs i Skellefteå. Andra biltillverkare har också investerat i Northvolt; BMW och Volkswagen.
Northvolt och Scania har beslutat att utveckla battericeller för just tunga fordon. Ett gemensamt team ska arbeta med det vid Northvolt Labs i Västerås, en forskningsanläggning som redan är i gång. Företagen har också kommit överens om framtida inköp av battericeller.
Egentligen ägs Scania också av Volkswagen – via Traton – där Volkswagen är huvudägare. Och nu har Northvolt fått en stororder av Volkswagen på 120 miljarder kronor. Det gäller att ligga först i kön när produktionen startar. Samtidigt har Volkswagen ökat sin ägarandel i Northvolt. Hur mycket vet vi inte. Northvolt är privat och släpper inte ut mer information än de är tvungna till.
För ett färdigt batteri behövs metallerna litium, nickel, kobolt, mangan och mineralen grafit.
Northvolts affärsidé är att så långt möjligt återvinna dessa metaller och mineraler ur gamla batterier från bilar, elsparkcyklar och andra prylar. Vid Northvolt labs smulas batterier sönder för att de ursprungliga metallerna ska kunna separeras. Många av de 400 anställda är från Sydkorea och Japan, länder som förutom Kina har kommit längre med att utveckla batterier för elbilar.
Än så länge importerar Northvolt dessa metaller och mineralen och vill inte precisera varifrån de kommer. Litium och kobolt bryts ofta under svåra förhållanden för både människor och miljö. Litium finns framför allt i Australien, Kina och Chile. Kina svarar för 80 procent av förädlingen av litium och kobolt. Kongo står för huvuddelen av brytningen av kobolt och tillgången i världen är begränsad.
Volvo Cars meddelade nyligen att de helt ställer om till elbilar. 2030 ska alla deras bilar vara eldrivna. Volvo Cars, som i dag använder batterier från kinesiska CATL eller sydkoreanska LG Chem, har inte anslutit sig till Northvolt.
En fortsatt storsatsning på bilismen pågår alltså. Företagen byter bara drivmedel och fortsätter att satsa på privatbilar och lastbilar. I stället för att pumpa upp olja ur jordens inre, låter de arbetare utanför Europa gräva upp sällsynta metaller. Northvolt är inte ensamma om att starta batteritillverkning. Elon Musk, som äger elbilen Teslas fabrik i Kalifornien, bygger Europas kanske största bilbatterifabrik i Berlin.
Northvolt grundades 2015 av Peter Carlsson som tidigare hade en ledande befattning vid Elon Musks fabrik i Kalifornien. Energimyndigheten gav 2016 Peter Carlsson ett lån på 19 miljoner kronor för en förstudie om en batterifabrik. Vinnova lämnade ett bidrag på 10 miljoner kronor. Samma dag 2017, som Peter Carlsson meddelar att fabriken ska ligga i Skellefteå, satsar Skellefteå kommun 100 miljoner på att bygga infrastruktur kring det framtida fabriksområdet.
Då var Skellefteå Kraft redan med på båten – de ska ju leverera elen. Vilken beräknas uppgå till minst 4 procent av all el som den svenska industrin använder i dag.
Northvolt Ett, som fabriken heter, är ett jätteprojekt. Fabriksområdet är på 200 hektar, lika stort som 300 fotbollsplaner. När allt är i drift 2025 beräknas 3 000 anställda producera 200 000 litiumjonbatterier per år.
Vid den senaste investeringsrundan i september 2020 dök Cristina Stenbeck och Spotifys Daniel Ek upp.
Det utländska riskkapitalet har tävlat om att få investera i Northvolt. Vid den senaste investeringsrundan i september 2020 dök Cristina Stenbeck och Spotifys Daniel Ek upp. Nya investerare var fyra internationella investeringsbolag och ett svenskt. Kvar sedan tidigare fanns Goldman Sachs investeringsbank, IMAS Foundation (IKEA), Scania och Volkswagen. Vid denna runda var Northvolt uppe i mer än 6 miljarder kronor. Volkswagen återkom i mars i år med en stororder på 120 miljarder kronor för batterier under 10 års tid.
Redan vid finansrundan 2019 tog Northvolt hem 16 miljarder kronor och Goldman Sachs Group var den investerare som bjöd mest. Grundarna av företaget är vd Peter Carlsson (Rocarma Consulting), Carl-Erik Lagercrantz och Harald Mix (Vargas Holding) samt Paolo Cerruti (Quantum Leap) som tidigare, liksom Peter Carlsson, har haft en ledande befattning inom Tesla. Goldman Sachs och de tre grundarna anmälde den 7 juni 2019 till Konkurrensverket ”förvärv av gemensam kontroll över Northvolt AB”. Om kontrollen över ett företag förändras varaktigt, som i det här fallet, kallas det för en företagskoncentration, och den måste anmälas till Konkurrensverket.
Goldman Sachs Group, USA:s största investeringsbank, insåg naturligtvis att här fanns pengar att hämta. 2019 slog sig en grupp från investeringsbanken ned på baksidan av Grand Hotel i Stockholm– Blasieholmsgatan 7 – i två våningar. På denna länk kan du se Goldman Sachs exklusiva femstjärniga kontor, av hotellet kallat Royal Office.
Hur kunde Goldman Sachs veta att de skulle vara just där och då?
Sedan avregleringen av den svenska ekonominhar stora förändringar skett. Under 2000-talet har många ministrar från framför allt Moderaterna och Socialdemokraterna, när de lämnat politiken, lockats in i affärsvärlden. Portarna till det privata kapitalet har stått vidöppna för dessa ministrar eftersom de har en ojämförligt stor insyn i landets ekonomi och många användbara kontakter, både inom politiken och näringslivet.
En av dem är Erik Åsbrink, finansminister 1996–1999 i en S-regering. Goldman Sachs Group meddelade 2011 att Åsbrink anlitats som internationell rådgivare. Som sådan skulle han ”förse dem med strategiska råd vad gäller tänkbara affärsmöjligheter i framför allt Sverige och Norden”.
Svenska staten bör nog se upp med Goldman Sachs framtida planer i Sverige.
Goldman Sachs investeringsbank har gått över förväntan bra genom pandemin i USA som skördat mer än en halv miljon dödsfall, stor arbetslöshet och hunger. Banken riktar sig främst till förvaltare och förmögna personer i hela världen.
Svenska staten bör nog se upp med Goldman Sachs framtida planer i Sverige. De ställde till med stor oreda i den danska politiken 2014 när regeringen var i färd med att sälja ut 19 procent av det statsägda energibolaget Dong Energy till dem. En paragraf i överenskommelsen skulle ge Goldman Sachs veto i frågor som gällde inriktning och förändringar i företagsledningen.
Dong Energy blev en lönsam affär för Goldman Sachs. Redan 2017 hade de tjänat 11.7 miljarder danska kronor på att sälja aktier från Dong Energy och lämnade sedan energibolaget. Trots tidigare löften om ett långsiktigt ägande. (Öresundsinstitutet, 2017-05-10)
Hälften utländskt och hälften svenskt ägande i svenska storföretag följer trenden sedan 1983. Då var det utländska aktieägandet i svenska bolag cirka 8 procent. I dag är det omkring 50 procent. ”Föga förvånande är det USA och Storbritannien som är bas för de största innehaven av svenska aktier inom utlandssektorn”, skriver forskarna Majsa Allelin, Markus Kallifatides, Stefan Sjöberg och Viktor Skyrman i kapitlet Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980 (Klass i Sverige, Arkiv förlag, 2021).
Statistiken över utländskt ägande, som kommer från SCB, är hisnande.
Det är först 1990 som statistikkurvan för utländskt ägande gör en tvär gir uppåt och uppköpen av svensk egendom startar. Vad hände då? Just det året tilläts utländska banker att öppna filialer i Sverige. Och det blev tillåtet för utlänningar att förvärva aktier i svenska affärsbanker, mäklarfirmor och finansbolag. Ingvar Carlsson (S) ledde 1990–91 en minoritetsregering som startade avregleringen. 1992 blev det dessutom tillåtet för utlänningar att köpa svenska bolag. Som extra krydda på moset: 1993 infördes ”förbud mot” att i bolagsordningar begränsa ”utlänningars rätt att förvärva aktier i svenska bolag”. Carl Bildt (M) var statsminister 1991–94 och styrde en koalitionsregering som fullbordade avregleringen.
USA och Storbritannien och några fler länder kan i dag ta ut sin ”rätt” i Sverige – sin privata ägorätt. Tankarna börjar snurra i mitt huvud: Är det därför som Sveriges regering, riksdag och försvarsmakt har blivit så beroende av vilka beslut som tas i USA och Storbritannien? Det måste jag tänka vidare på.
Men tillbaka till Northvolt och brådskan med att få fart på bygget. För att färdigställa denna jättefabrik – stor som Gamla stan i Stockholm – kontrakterade ägarna ett antal underleverantörer som skulle fixa fram gästarbetare.
Varför är just gästarbetare så bra?
Det vet Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Han skriver om ”ett underliggande problem i stora delar av västvärlden” nämligen att svenska arbetare inte vill ta säsongsarbeten:
Det handlar inte bara eller främst om att många kommer från länder med lägre lönenivåer och därför är mer nöjda med de löner de erbjuds. Gästarbetare är både redo och villiga att bo under enkla och tillfälliga förhållanden i närheten av arbetsplatsen och vill vanligtvis jobba så mycket som möjligt medan de är i landet. Båda dessa önskemål gör dem attraktiva för arbetsgivare, särskilt för jobb som är tillfälliga och/eller svårtillgängliga.
(Mattias Svensson: Därför behöver Sverige fler gästarbetare, arbetsmarknadsnytt.se,2020-05-26)
Detta är lätt att tolka som företagarens egen, förvrängda önskebild av arbetskraften: Han eller hon vill att gästarbetare ska vara jättenöjda och villiga att ställa upp på usla löner, att utsätta sina kroppar för tunga och nedbrytande arbetsuppgifter under orimliga arbetstider och att bo och leva under primitiva förhållanden. Sedan får de resa hem när arbetet är uträttat eller när andra omständigheter dyker upp.
Är det så svårt att förstå att svenska arbetare inte längre vill ställa upp på slavliknande arbetsförhållanden?
Redan i december testades 150 personer vid Northvolt positivt för covid-19.
Till Northvolt i Skellefteå kom över 1 000 gästarbetare, en stor del från Polen. Ett 70-tal företag och entreprenörer var inblandade. Hur skulle det fungera med så många människor på en och samma arbetsplats under covid-19-pandemin? Folkhälsomyndigheten har gång på gång upprepat att den stora smittspridningen sker i hemmet och på arbetsplatsen. Redan i december testades 150 personer vid Northvolt med koppling till arbetsplatsen positivt för covid-19.
Nej, gästarbetarna hade ingen luftig restaurang eller bar med högt i tak– som på Grand Hotel – att kila ner till när de blev sugna på en räkmacka och en öl. De fick mitt i vinterkylan gå till de trånga bodar som satts upp ute på arbetsplatsen för arbetarna att värma sig med en kopp kaffe.
– Problemet är att de här nya bodarna blivit byggnadsarbetarnas nya fasta baracker, sa Pierre Klingstedt, ombudsman på Byggnads till tidningen Arbetsmiljö, och fortsatte:
– De sitter upp till nio i varje och det är på en yta på ungefär tio kvadratmeter. Det finns ett litet pentry och en dunk där det går att pumpa ut vatten. De kan inte tvätta händerna eller gå på toa.
På arbetsplatsen, som är utspridd över ett stort område, finns bodar på ett ställe där arbetarna kan byta om, äta och fika. Men i takt med att arbetet fortskridit har de fått allt längre till bodarna. Northvolt har löst det genom att ställa upp temporära vagnar. (Cenneth Niklasson: Över hundra Covid-sjuka på storbygge: ”Sitter 9 på 10 kvadrat”, Byggnadsarbetaren, 2020-12-11)
Rapporter har också kommit om att det varit svårt att hålla social distans i lokalerna vid bygget, i minibussarna som kört gästarbetarna till deras bostäder och i stora grupper med arbetare i mataffärerna. Den 11 december kom nyheten att en elektriker från Polen dött i covid-19. Han arbetade hos en underentreprenör till Eitech, det elföretag som är huvudentreprenör för elinstallationer på Northvolt. (Nina Christensen, Byggnadsarbetaren, 2021-02-12)
Då ställde Stephan Stenmark, Västerbottens smittskyddsläkare, krav på åtgärder. Northvolt beslöt, i samråd med smittskyddet, att bara gästarbetare med längre kontrakt, personal i kritiska positioner och de som redan haft covid-19 skulle få vara på arbetsplatsen. Northvolt drog under en tid ner på arbetsstyrkan till hälften och smittspridningen på arbetsplatsen minskade. I Skellefteå däremot tog smittspridningen fart. Skellefteå fick den största spridningen av covid-19 i Västerbottens län.
Västerbotten blev en av tre regioner med störst smittspridning av covid-19.
Krislägesavtal har aktiverats i region Västerbotten. Avtalet gäller personal inom intensivvården vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och de avdelningar som vårdar covid-19-patienter på Skellefteå sjukhus. Personalen kan få arbeta fyra veckor i rad. Hur mycket är denna utveckling en följd av det stora covid-19-utbrottet vid Northvolt? Det vet vi inte, men frågan måste ställas.
Smittspridning har också rapporterats från andra stora bygg- och gruvarbetsplatser som Microsofts tre serverhallar utanför Gävle och Bolidens Aitikgruva i Gällivare.
Stora arbetsplatser med hög smittspridning kan räkna med att bli inspekterade av myndigheter. Det beskedet gav arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) vid en pressträff. På frågan om det är rimligt att låta de här typerna av arbetsplatser vara öppna, sa hon:
– Ja, det är absolut rimligt. Däremot måste de vidta åtgärder för att människor inte ska bli smittade. (Åsa Johansson, SvD Näringsliv, 2021-02-20)
Regeringen har också ordnat med bidrag till Northvolt. Mikael Damberg, dåvarande närings- och innovationsminister, besökte 2017 den tilltänkta platsen för batterifabriken och diskuterade med Norrlandsfonden om utökade lån till nya företag. I budgetpropositionen föreslog regeringen sedan att 200 miljoner skulle avsättas till fonden.
I år har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att dela ut 238 miljoner kronor i stöd till Northvolt. Pengarna kommer från ett EU-projekt, EubatIn (European Battery Innovation). Northvolt tänker använda pengarna till att bilda ett centrum för batteriforskning i Västerås. (Henning Eklund: Northvolt får regeringsmiljoner för batteriforskning, Ny Teknik, 2021-02-12)
I dag bestämmer det privata fordonskapitalet inriktningen på klimatpolitiken. Är det så vi vill ha det?
Stålverket H2 Green Steel är ytterligare ett nystartat projekt. I Norra Svartbyn utanför Boden i Norrbotten ska stålverket ligga. Med järnsvamp från SSAB och LKAB planerar H2 Green Steel att producera fossilfritt stål. Både SSAB och LKAB ska tillverka koldioxidfri järnsvamp med hjälp av vätgas. Processen kräver emellertid större mängder energi än tidigare. Produktionen ska starta 2024 och ge stora pengar. Till vem? Till riskkapitalet. Bakom projektet står Carl-Erik Lagercrantz, vd för investmentbolaget Vargas, och dessutom en av ägarna i Northvolt.
I en första finansieringsrunda har H2 Green fått in 500 miljoner kronor, men behöver 25 miljarder kronor. Det finns mycket riskkapital ledigt och trenden är så kallat gröna investeringar. Den världsomspännande pandemin tycks inte ha påverkat dessa kapitalägare, snarare tvärtom. De första investerarna i H2 Green Steel är det gamla gänget från Northvolt: Harald Mix, grundaren av Altor, Spotifys Daniel Ek, Christina Stenbeck och Scania.
Och vad ska plåten användas till? Bilar och lastbilar, förstås.
”Stålet i bilen är en stor del av koldioxidutsläppen”, förklarar vd Carl-Erik Lagercrantz. (Sara L Brännström, Northvolteffekten – så samlas en ny finanselit till grönt stål, SvD Näringsliv, 2021-02-27).
Ett stort problem med både Northvolts batteriproduktion och H2Green Steels stålproduktion är att de kommer att förbruka enorma mängder el. Företagen räknar med att hämta elektricitet från vattenkraft och vindkraft lokalt. Elektricitet finns, men inte i överflöd. Vill vi att privatbilismens och lastbilstransporternas storbolag – både i Sverige och Tyskland – ska lägga beslag på stora delar av elen i Norrland?
I dag bestämmer det privata fordonskapitalet inriktningen på klimatpolitiken. Är det så vi vill ha det? Är privatbilismen och de tunga lastbilarna det viktigaste vi har att rädda kvar när klimatförändringarnas kalla vindar sveper över landet? Vill vi att utländska banker och riskkapitalbolag ska bestämma inriktningen på Sveriges framtida transporter?
Att förändra samhället i en klimatsmart riktning är att tänka nytt och långsiktigt. Det kräver att vi diskuterar kollektiva lösningar som är både fossilfria och energisnåla samt tänkta för hela befolkningen. Tågtrafik är fortfarande det mest överlägsna transportmedlet – både fossilfritt och energisnålt.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
