krönika Det är svårt att leva upp till de allt högre kraven på kunskaper i svenska. Vill stat och regering sätta press på individer så behöver man också möta det med resurser, skriver Jehna Al-Moushahidi.
Krav på svenskkunskaper finns hos så gott som alla riksdagspartier i dagsläget, vare sig det handlar om ett krav för att få medborgarskap, få arbeta inom äldreomsorgen eller för att få försörjningsstöd. Samtidigt är möjligheter för invandrare att lära sig svenska begränsade. Regeringens nya förslag om samhälls- och språkkunskaper är en bra utveckling för att säkerställa integrationen av flyktingar och migranter, enligt många. Dock saknas resurserna för att effektivt kunna ställa så pass höga krav.
Enligt regeringen ska alla ha möjlighet att få lära sig svenska men personer utan uppehållstillstånd har inte rätt till svenskundervisning, vilket innebär att inkludering av dessa personer kan dröja väldigt länge beroende på handläggningstider hos Migrationsverket. Utbildningen ska också anpassas efter personen som går utbildningen och planeras tillsammans med eleven, vilket kräver enorm flexibilitet på utbildningen. En flexibilitet som inte finns idag.
Under min tid som volontär hos Refugees Welcome Stockholm fick jag insikt i hur det verkligen fungerar. Innan pandemin var det närmare hundra personer som ville delta i verksamhetens språkcafé varje vecka. Många kom även för den timmes språkundervisning vi kunde erbjuda och stod i kö för att få delta i en verksamhet som var byggd helt på ideella krafter. Många hade inte möjlighet att få lära sig svenska genom SFI. Andra var klara med kursen men ville fördjupa sina kunskaper. Många ville även ha hjälp med att förstå och översätta dokument de fått från olika myndigheter. Detta ledde till att verksamheten expanderade och startade en grupp med volontärer som enbart fokuserade på att hjälpa med kontakten gentemot myndigheter.
Informationen för SFI är inte helt tillgänglighetsanpassad.
SFI-utbildningen sker, precis som alla andra verksamheter just nu, helt digitalt. Detta ställer krav på att personen som ska lära sig svenska har tillgång till både dator och internet. Regeringen nämner att SFI-utbildningen ska ha en bredare, mer kvalificerad ambition än den utbildning som finns i grundskolan och gymnasiet för tredje språk. Detta ställer ännu större krav på utbildningen i svenska att vara kvalitativ.
Samtidigt är informationen för SFI inte heller helt tillgänglighetsanpassad. På vissa av de lokala sidorna är arabiskan felaktigt radbruten, vilket gör det svårt att förstå hur man kan få tillgång till utbildning i svenska. Det tyder också på att ingen kollat texten innan den publicerats. Det finns en vilja att lära sig svenska som ny i Sverige. Men det byråkratiska systemet, för få resurser och avsaknaden av tillräcklig information gör det svårt att komma igång.
Sådan verksamhet ska inte behöva ligga på ideella krafter. Vill stat och regering ställa höga krav på individer så behöver man också kunna bemöta de kraven med resurser. Det måste vara rimligt att kunna uppnå kraven, både för personer med och utan uppehållstillstånd.
Jehna Al-Moushahidi är statsvetare och praktiserar som opinionsskribent hos Dagens Arena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
